Göteborgs Konserthus Kungligt gästspel

ALBAN BERG (1885-1935) VIOLINKONSERT "TILL MINNET AV EN ÄNGEL" Andante. Allegretto Allegro. Adagio Alban Berg är den som överlevt bäst av trojkan i Nya Wienskolan. Minns ni den? Modernisterna som i början av 1900-talet lanserade nya teorier som skulle möjliggöra framtidens musik. Arnold Schönberg var 1920-talets store musikteoretiker, Anton Webern efterkrigstidens serialistiske profet (en mästare i koncentration), och Alban Berg den som under alla år faktiskt spelades i konserthus och på operascener. Han var mönsterelev i Schönbergs skola och anammade till fullo sin lärares teorier där dur och moll kastades bort och ersattes av ett demokratiskt system där skalans alla tolv toner fick komma till tals. I Bergs båda operor Wozzeck och Lulu finns det mängder av intrikata exempel på avancerade tolvtonskonstruktioner men de är aldrig direkt uppenbara. Tekniken underkastar sig alltid konsten, och det är i detta faktum vi finner Alban Bergs storhet. Violinkonserten har gäckat många analytiker. Den är inte uppbyggd efter ett specifikt system eller någon bestämd princip. Den övergripande konstnärliga visionen fick styra utformningen. Alban Berg fick i januari 1935 beställning på en violinkonsert av den amerikanske violinisten Louis Krasner. Tonsättaren var då fullt upptagen med att orkestrera operan Lulu. Den 22 april inträffade dock en tragedi i vänskapskretsen. Den 18-åriga Manon Gropius, dotter till Gustav Mahlers änka Alma och hennes andre man Walther Gropius - känd funktionalistisk arkitekt - avled av polio. Berg avbröt omedelbart arbetet med Lulu och påbörjade violinkonserten som en hyllning till Manon Gropius. Därav undertiteln. Konserten fullbordades på fyra månader vilket var ovanligt snabbt för Berg. Första satsen är i grunden långsam och rytmiskt svävande med en rytmisk, ländlerlik folkvisa som kontrast. Andra satsen inleds livligt men blir efter hand allt lugnare, liksom sökande efter försoning, och den nås i en 1600-talskoral av Rudolf Ahle som sjunger evighetens lov - här räds ingen döden. I detta avsnitt imiterar Berg skickligt ett ålderdomligt harmonium med fyra klarinetter. Melodin hämtade han från Bachkantaten O Ewigkeit du Donnerwort (BWV 60). I sluttakterna stiger violinstämman till stratosfäriska höjder, men försiktigt och lugnt, utan oro. Hela konserten utgörs av ett antal tillstånd som avlöser varandra. En bild följs av ett intryck, en reflektion, en association - ett klangflöde i ständig förändring. I så måtto kan konserten liknas vid en inre monolog, en musikalisk motsvarighet till James Joyces litterära teknik. Alban Berg fick aldrig höra sin violinkonsert. Fyra månader efter fullbordandet dog han av en infektion, orsakad av ett insektsbett. STEFAN NÄVERMYR

OUTI TARKIAINEN (f 1985) THE RING OF FIRE AND LOVE The Ring of Fire, Eldcirkeln, är ett vulkanbälte som omger Stilla havet och där det förekommer flest jordbävningar i världen. Det är också en beteckning för den strålande ring som omger månen vid en solförmörkelse när månen täcker mittdelen av solen. Samma uttryck används också för att beskriva vad en kvinna känner när hon föder barn och barnets huvud passerar genom bäckenet. Det ögonblicket är det allra farligaste i babyns liv, det lilla huvudet utsätts för ett enormt tryck, och babyn förbereds därmed på ett oförlikneligt sätt inför livet. The Ring of Fire and Love är ett verk för orkester om det världsomskakande, skapande, omvälvande ögonblick de genomgår tillsammans. Outi Tarkiainen Outi Tarkianen föddes i Rovaniemi I norra Finland, en plats som har varit en ständig inspirationskälla för henne. Hon har länge lockats av röstens uttryckskraft vilket resulterat i flera vokalverk, men hon har också komponerat musik för soloinstrument, kammarensemble och orkester. ”För mig är musiken en naturkraft som kan överskölja en människa, och till och med förändra hennes livsöde”, har hon sagt. Bland orkestrar som beställt verk av Outi Tarkiainen finns San Francisco Symphony, BBC Symphony, BBC Philharmonic, Kungliga Filharmonikerna och Finska Radions Symfoniorkester. Hennes tidiga intresse för jazz resulterade i Into the Woodland Silence där naturmystik kombineras med jazzinfluenser. Bland hennes uppmärksammade verk finns saxofonkonserten Saivo (2016), Midnight Sun Variations som uruppfördes vid BBC Proms 2019 samt hennes första helaftonsopera A Room of One’s Own som uruppfördes av beställaren Theater Hagen i Tyskland 2021.

ROBERT SCHUMANN (1810-1856) SYMFONI NR 4 D-MOLL OP 120 Ziemlich langsam. Lebhaft Romanze (Ziemlich langsam) Scherzo (Lebhaft) Langsam. Lebhaft. Presto Det var på hustrun Claras förslag som Robert Schumann började komponera för orkester. Under året 1841 var han i febril aktivitet och arbetade stundtals dag och natt. Samtidigt började hans psykiska ohälsa ge sig till känna. Första satsen i symfoni nummer ett uruppfördes redan i mars månad det året och det stärkte honom så till den grad att han skrev nästa symfoni direkt. Dock tycks det ha varit d-mollsymfonin som inte kom förrän på hösten som jagade honom mest. Huset genljöd av vilda d-mollackord medan paret Schumanns första barn föddes, dottern Marie. Mycket händer musikaliskt mellan symfoni nummer ett och fyra. Det är svårt att föreställa sig den otroliga kreativiteten Robert Schumann gav prov på under bara några månader. Kan det bero på att det unga paret äntligen vunnit striden och fått varandra efter många års kamp? Det hade kostat dem en konflikt med Friederich Wieck, Claras far och Roberts före detta pianolärare som hade förbjudit det förälskade paret att träffas. Fadern slängde breven Clara fick från Robert, och till och med stämde dem. Inte minst Claras envisa kamp var orsaken till att det ändå blev äktenskap till slut. Så 1941 när de fått både varandra och en dotter, borde inte det vara en lycka som hörs i musiken? Men Robert Schumann var sitt eget centrum, hur mycket av det som hände i familjen som speglas i hans arbete är svårt att veta, han tycks ha tillbringat hela sitt liv i introspektion. Trots allt, symfoni nummer fyra är som en enda lyckoexplosion. Den första satsen är ivrig, pockande, som att han har så bråttom med allt han vill uttrycka. Andra satsen är bara ren ömhet. I tredje satsen är det som att något hotar lyckan, trots att satsen heter scherzo. I sista satsen tar Schumann en dryg minut på sig för att bygga upp spänningen, men sen släpps glädjen fram. Melodin dansar hoppsasteg, för att sen få med sig hela orkestern i gemensam dans innan bleckblåset kommer in och spettar loss stora stycken för att få allvaret att återvända, men inte ens det hjälper. Inget kan stoppa jublet. Katarina A Karlsson

Kungliga Filharmonikerna arbetar aktivt med att förnya den traditionella symfoniska repertoaren och har uppmärksammats för sitt pionjärarbete med en mer jämställd repertoar. Tonsättarfestivalerna är uppmärksammade världen över liksom orkesterns medverkan vid den högtidliga Nobelprisutdelningen. Amerikanske Ryan Bancroft utsågs nyligen till orkesterns blivande chefdirigent. Finländaren Sakari Oramo var Kungliga Filharmonikernas chefdirigent 2008-2021. Både han och företrädaren Alan Gilbert är numera orkesterns hedersdirigenter. Den österrikiske dirigenten Franz Welser-Möst har tilldelats hederstiteln Eric Ericson Honorary Chair av Kungliga Filharmonikerna och knutits till orkestern för flera gästspel årligen. Internationellt har orkestern under senare år givit konserter i Musikverein i Wien och Concertgebouw i Amsterdam samt vid Proms-festivalen i London och Die Welt har utnämnt Kungliga Filharmonikerna till "en av världens bästa orkestrar". På Konserthuset Play presenteras nya livestreamade konserter som gjort Kungliga Filharmonikerna till en ledande aktör bland världens orkestrar. Bland Kungliga Filharmonikernas aktuella skivutgivningar kan nämnas Ravels kompletta orkestermusik samt Anders Eliassons Symfoni nr 4 och Trombonkonsert, med Oramo och Christian Lindberg, i båda fallen på BIS.

Tyske David Afkham är chefdirigent för Spanska Nationalorkestern sedan 2019 efter att ha varit orkesterns förste gästdirigent i fem år. Bland kritikerrosade konserter med orkestern i Madrid finns framföranden av Schönbergs Gurrelieder, Mahlers sjätte symfoni och Berlioz Symphonie fantastique samt operor som Wagners Den flygande holländaren, R Strauss Elektra och Bartóks Riddar Blåskäggs borg. David Afkham är efterfrågad av världens ledande orkestrar och aktuell med engagemang hos Minnesota Orchestra, Pittsburgh Symphony Orchestra och Wiens Symfoniker, för att nämna några. Han har lett Göteborgs Symfoniker vid 17 konserter, senast 2016 då han bland annat dirigerade Beethovens femte symfoni.

Denna säsong är norska violinisten Vilde Frang Artist in Residence hos Kungliga Filharmonikerna samt Focus Artist hos Tonhalle-orkestern i Zürich. I Stockholm kommer hon att framträda både vid orkester- och kammarkonserter. Vilde Frang åker också på turné med Wiens Symfoniker och framträder som solist med Chamber Orchestra of Europe, BBC Symphony Orchestra, Franska Radions filharmoniker samt Los Angeles Philharmonic och San Francisco Symphony. Hon är också regelbunden gäst vid festivaler som BBC Proms i london, festspelen i Luzern samt festivalerna i Verbier, Lockenhaus och Salzburg. På Warner Classics finns ett flertal prisbelönta inspelningar med Vilde Frang.