Stäng
Meny
tor
21
Sep
Kl 19.30

Gluzman spelar Sjostakovitj

Göteborgs Symfoniker, Andrey Boreyko dirigent, Vadim Gluzman violin

Gluzman spelar Sjostakovitj

Göteborgs Symfoniker, Andrey Boreyko dirigent, Vadim Gluzman violin

En rysk afton med ryska tonsättare och rysk dirigent! Glazunovs fina konsertvals inleder och öppnar vägen för Sjostakovitjs andra violinkonsert med israeliske Vadim Gluzman – en genommusikalisk violinist som verkligen får sitt instrument att sjunga. Kvällen kröns med uruppförandet av Victoria Borisova-Ollas andra symfoni med den fascinerande titeln ”Labyrinths of Time”. 

Konserten skrevs till mästerviolinisten David Ojstrachs 60-årsdag och det blev en utmaning för Sjostakovitj att överträffa sig själv i denna födelsedagspresent. Han hade året innan drabbats av en hjärtattack och oron och längtan till livet färgar denna intensiva och djuplodande violinkonsert.

Kvällen avslutas med ett ståtligt uruppförande: Victoria Borisova-Ollas andra symfoni, Göteborgs Symfonikers beställningsverk, i Andrey Boreykos säkra händer.

Introduktion till konserten

Kostnadsfri introduktion i Stora salen kl 18.30 med Erik Risberg, pianist i Symfonikerna.

Tidigare utannonserade solisten Sergej Krylov har tvingats att ställa in av personliga skäl.

Program


Glazunov Konsertvals nr 1
9 min

ALEXANDER GLAZUNOV (1865-1936) KONSERTVALS NR 1 Alexander Glazunov var ett av dessa musikaliska barn som utrustats med alldeles speciella förmågor, så även om han var bara 28 år när Konsertvals nr 1 skrevs var han ändå en erfaren tonsättare. Vid 16 års ålder skrev han sin första symfoni, men så hade han också Rysslands bästa lärare i komposition och orkestrering: Rimskij-Korsakov. Glazunov var också medlem i den exklusiva grupp tonsättare som träffades om fredagarna hemma hos den mecenat och förläggare som hade upptäckt hans musikaliska begåvning från början: Balakirev. Det var han som såg till att Glazunovs första symfoni uppfördes i Weimar redan 1884, där de för övrigt träffade tonsättaren Franz Liszt. Nästa Europaresa och symfoni tog honom till Paris där han dirigerade sin andra symfoni 1889, samma år som världsutställningen ägde rum. Glazunov var alltså en man som det gick ovanligt bra för, ovanligt tidigt. Dock måste det finnas smolk i allas bägare. Det sägs att Glazunov älskade dirigering mer än dirigering älskade honom. En annan stor kärlek var flaskan, som Sjostakovitj påstod att han drack ur via ett rör även när han arbetade som lärare. Och nu kommer vi till ett ofta upprepat skvaller: 1897 dirigerade Glazunov uruppförandet av Rachmaninovs första symfoni så illa att det sägs att det var orsaken till den tre år långa depression som drabbade Rachmaninov. Men det är naturligtvis svårt i efterhand att veta vad som verkligen hände. Var repetitionstiden för kort eller var han rentav berusad under uruppförandet som Rachmaninovs hustru påstod? Kanske båda delarna? Andra samtida studenter och anställda vid musikkonservatoriet i St Petersburg talar om Glazunov som en oerhört omtänksam och känslig människa. Han hjälpte Sjostakovitj mycket, inte minst ekonomiskt. Sjostakovitj lär ha betalat av sin tacksamhetsskuld med alkohol under de år alkohol var förbjudet i det nya Sovjetunionen. Glazunov ledde musikkonservatoriet mellan 1905 och 1930 trots att han befann sig utomlands de sista två åren. Han gav konservatoriet en hel del prestige bland annat genom sina utnämningar till hedersdoktor vid Oxford och Cambridge. Sina sista sju år levde han huvudsakligen i Paris. Valsen är vacker, charmig och gungande som en balscen ur en påkostad kostymfilm. KATARINA A KARLSSON


Sjostakovitj Violinkonsert nr 2
28 min

DMITRIJ SJOSTAKOVITJ (1906-1975) VIOLINKONSERT NR 2 Moderato Adagio Adagio. Allegro Året var 1967, Sjostakovitjs andra violinkonsert hade urpremiär. Han hade fyllt 60 året innan och fått Leninorden för andra gången samt hammaren och skärans guldmedalj. Han var gift med en kvinna som var hälften så gammal som han själv. Det låter som ett ganska behagligt liv, men tyvärr var Sjostakovitjs hälsa sviktande. Den hade egentligen aldrig varit bra, redan som tonåring hade han haft tbc. Ett helt liv av vodka och cigaretter hade inte gjort saken bättre. Men 1967 var det värre; året dessförinnan hade han fått sluta spela piano, polio var diagnosen och kanske var den också anledningen till hans frakturer. Samma år hade han också sin första hjärtattack. 1967 skrev han så här i ett brev: "Uppnått mål hittills: 75% (brutet högerben, brutet vänsterben, bristfällig högerhand). Allt jag behöver göra nu är att förstöra vänsterhanden så blir 100 procent av mina extremiteter ur funktion." Att Sjostakovitjs andra violinkonsert är mörk, är alltså inget att förvånas över. Liksom den första violinkonserten skrevs den till David Ojstrach. Då var den något helt nytt, numera är den del av standardrepertoaren för en violinist, även om den första violinkonserten spelas oftare. Som andra åldrande konstnärer har Sjostakovitj renodlat sina uttrycksmedel. Musiken är avskalad, orkestreringen är glesare, färre instrument spelar samtidigt. Violinen strävar ibland på helt ensam, ibland i sällskap, lite otippat, av hornet som höjer sig över orkesterväven. Vad är det de säger till varann, hornet och violinen? Som vanligt kommer galopprytmen en åttondel + två sextondelar (samma rytm som i signaturmelodin till Bröderna Cartwright, och faktiskt den rytm en häst i galopp skapar). Dock inte lika ofta och på samma vettlöst skenande sätt som i symfonierna. Enligt min mening är Sjostakovitjs andra violinkonsert ett av hans vackraste verk. I uppgivenheten finns en skönhet som inte försöker behaga på minsta vis. Särskilt slutet av andra satsen. Verket är en utmaning för solisten, och anses vara en av de svåraste violinkonserterna som finns. Det är en dryg halvtimme oavbrutet spelande, från brutala utbrott, till skira melodier och dubbelgrepp. KATARINA A KARLSSON


Paus
25 min


Borisova-Ollas Symfoni nr 2, "Labyrinths of Time" (beställningsverk)
30 min

VICTORIA BORISOVA-OLLAS (F 1969) SYMFONI NR 2 "LABYRINTHS OF TIME" Tiden. Pulsen. Minnet. Tre nyckelord till min egen lösning på gåtan "Hur fungerar mekanismen som styr vår förmåga att minnas det förflutna?" Faktum är att vi inte kan minnas händelser som om de vore uppradade en efter en likt vackra pärlor på ett prydligt halsband. I stället minns vi korta avsnitt av konversationer, dofter, färger, stilla och rörliga bilder. Vi minns röster, musikavsnitt och i mer komplicerade sammanhang också texter, siffror, notbilder, ritningar. Allt detta naturligtvis beroende på vem vi är, vilka typer av arbeten vi utför och till vilken åldersgrupp vi tillhör. Man kan också se minnesprocessen som en vandring i en labyrint. Jag föreställer mig den labyrinten som ett gigantiskt innanmäte på ett kyrktorns urverk. Vi tar försiktigt ett steg till höger, ett steg till vänster medan det enorma maskineriet tickar på, skramlar med sina hjul, klockan slår en kvart, två kvart, trekvart… sedan kommer det slutgiltiga ackordet. Tiden har alltid en puls, och därför är den nära besläktad med musiken. Hjärtat slår snabbare eller långsammare medan stumfilmens korta episoder rullar fram och tillbaka huller om buller. Vi minns, vi andas, vi existerar. Symfoni nr 2 "Labyrinths of Time" är skriven under åren 2015-2016 på beställning av Göteborgs Symfoniker och Sveriges Radios symfoniorkester. VICTORIA BORISOVA-OLLAS Victoria Borisova-Ollas Tonsättaren Victoria Borisova-Ollas föddes 1969 i dåvarande Sovjetunionen (Ryssland) men har varit bosatt i Sverige i många år. Hon fick sitt internationella erkännande när hennes verk Wings of the Wind erhöll andrapriset i Masterprize-tävlingen 1998: kritikerna var hänförda och beskrev hennes verk som "sprudlande, klanglig poesi". Hennes klarinettkonsert Golden Dances of the Pharaohs belönades både med Svenska musikförläggarnas pris (2010) och Christ Johnsonpriset (2011). Flera av hennes övriga verk har också erhållit priser. Victoria Borisova-Ollas använder en egen uppfinningsrik ljudvokabulär som är både vacker och intensiv, och som fängslar såväl erfarna lyssnare som mindre erfarna men nyfikna öron. Hon började tidigt studera musik. Efter examina vid centrala musikskolan i Moskva och berömda Tjajkovskij-konservatoriet fortsatte hon sina studier vid Malmö musikhögskola och Royal College of Music i London. Hennes musik har framförts över världen av orkestrar som London Symphony Orchestra, BBC Philharmonic Orchestra, Münchens filharmoniker, Pittsburgh Symphony Orchestra, NHK-orkestern i Tokyo, Stuttgarts radioorkester, Kungliga filharmonikerna, Helsingfors stadsorkester och Göteborgs Symfoniker. Hennes musik har också framförts i SVT, BBC Radio 3, SR P2 och radiostationer i Finland, Ryssland, USA, Slovenien, Tyskland och Kanada. Hennes musik har givits ut på skivetiketterna EMI, Metronome Recordings, Phono Suecia, Media Artes/Chamber Sound och Musica Rediviva. Sedan 2008 är Victoria Borisova-Ollas ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien.


Medverkande


Göteborgs Symfoniker

Göteborgs Symfoniker har kallats "En av världens mest formidabla orkestrar" av The Guardian och har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Sedan 2013 är den respekterade och efterfrågade amerikanen Kent Nagano förste gästdirigent för Göteborgs Symfoniker. Han ledde Symfonikerna på framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland 2015. Göteborgs Symfoniker driver också en omfattande verksamhet för barn, inklusive det årliga musiklägret Side by Side by El Sistema, samt erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se. Dessa konserter kan också ses på mobiler och surfplattor via egna appar. Hösten 2017 inträder finske Santtu-Matias Rouvali som orkesterns chefdirigent. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, senast en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent.


Andrey Boreyko Dirigent

Den ryske dirigenten Andrey Boreyko är en av de mest spännande och dynamiska dirigenter som kommit fram i Östeuropa på senare år. Vid sidan av sin ställning som chefdirigent för Belgiska Nationalorkestern är han sedan 2014 också chefdirigent för Naples Philharmonic i Florida samt förste gästdirigent för Baskiens symfoniorkester. Med ett stort intresse för mindre känd repertoar uruppförde Andrey Boreyko den emotsedda världspremiären av Góreckis Symfoni nr 4 med London Philharmonic Orchestra och den amerikanska premiären med Los Angeles Philharmonic. Bland aktuella och kommande höjdpunkter i hans verksamhet finns framträdanden med Konserthusorkestern i Berlin, Radioorkestern i Berlin, Kungliga filharmonikerna, Bambergs symfoniorkester, Majfestivalen i Florens och Franska Radions filharmoniker. Nyligen dirigerade han orkestrarna i Toronto och Detroit samt medverkade i festivalerna i Aspen och Ravinia, den senare med Chicago Symphony. Tidigare har han samarbetat med flera ledande orkestrar i Europa och Nordamerika: Berlins filharmoniker, Münchens filharmoniker, Staatskapelle Dresden, Gewandhausorkestern i Leipzig, Concertgebouworkestern i Amsterdam, London Symphony Orchestra, New York Philharmonic, Cleveland Orchestra, Philadelphia Orchestra och Boston Symphony Orchestra.


Vadim Gluzman Violin

Violinisten Vadim Gluzmans utomordentliga konstnärskap bringar nytt liv till 1800- och 1900-talens ärorika violinisttradition. Gluzmans varierade repertoar innefattar äventyrlig ny musik och hans framföranden hörs världen över genom livesändningar och en slående katalog med prisbelönta inspelningar för skivbolaget BIS. Den israeliske violinisten framträder med orkestrar som Berlins filharmoniker, Cleveland Orchestra, Chicago Symphony, Philadelphia Orchestra, Israels filharmoniker, London Symphony och Gewandhausorkestern. Bland ledande dirigenter han samarbetat med finns Riccardo Chailly, Tugan Sokhiev, Sir Andrew Davis, Neeme Järvi och Michael Tilson Thomas. Vadim Guzman har också framträtt på ledande festivaler som Tanglewood, Ravinia, Lockenhaus och Verbier. Denna säsong ger han bland annat konserter med Boston Symphony och Concertgebouworkestern, turnerar i Europa med pianisten Yevgeny Sudbin och cellisten Johannes Moser, inklusive framträdanden i Wigmore Hall och Berlins konserthus. Han firar också Leonard Bernsteins 100-årsjubileum med BBC Symphony Orchestra och San Francisco Symphony Orchestra och uruppför Gubajdulinas trippelkonsert med Tonhalleorkestern i Zürich. På sin senaste cd för BIS spelar han Brahms Violinkonsert med Luzerns symfoniorkester. Vadim Gluzman spelar på den legendariska Stradivariusviolinen "Ex-Leopold Auer" på lån från Chicagos Stradivariussällskap.


Nyhetsbrev

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbreven så får du information och erbjudanden från Göteborgs Konserthus direkt i din mailbox en till två gånger per månad.

Jag vill prenumerera på nyhetsbrev

Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Jag vill prenumerera på nyhetsbrev

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Jag vill prenumerera på nyhetsbrev