Stäng
Meny

100 år med kören

Applåder, jubel, stående ovationer! Så slutade den allra första konserten med Göteborgs Symfoniska Kör den 8 december 1917. Allra gladast var säkert Elsa Stenhammar som grundat kören tillsammans med orkesterföreningens ordförande Peter Lamberg. Hennes kusin Wilhelm Stenhammar spelade piano i Beethovens Körfantasi tillsammans med Göteborgs Symfoniker och Göteborgs Symfoniska Kör under ledning av Hjalmar Meissner vid premiärkonserten i Konserthuset på Heden den där kalla vinterdagen.

Tack vare kören fick göteborgspubliken höra många av de stora och efterfrågade verken för kör och orkester samt spännande uruppföranden. Under sin 100-åriga verksamhet har Göteborgs Symfoniska Kör gjort över 850 konserter – merparten tillsammans med Göteborgs Symfoniker – och under jubileumsåret blir det ytterligare några praktfulla framföranden: Verdis Requiem, Händels Messias, Stenhammars Sången samt den stora jubileumskonserten den 8 december.

En stor mängd korister har strömmat genom kören och i föränderliga konstellationer bildat dess stomme under de 100 åren. En som har varit med om mer än de flesta är alten Bodil Sporsén som första gången sjöng med kören 1959. Hon var aktiv i kören fram till 2014 och var även körstyrelsens sekreterare 1974-1988 samt ordförande 1988-2006. Hon minns den första konserten i kören väl.
– Vi skulle framföra Händels Saul med Mogens Wöldike och det var en väldig upplevelse. Kanske också för att det var första gången jag var med. Det är ett stort verk och vi hade repeterat några månader före konserterna. Märkligt nog har vi aldrig gjort Saul igen, det var första och enda gången.

På våren 1960 var det dags för en av körens favoriter: Verdis Requiem som ständigt återkommer i körens repertoar:
– Det verket har följt mig genom åren!

Likaså Messias som är en av körens hörnpelare. 1985 skedde ett speciellt framförande:
– Det var inledningen av Europeiska musikåret med Göteborgs Symfoniska Kör och sammanlagt 3000 sångare som kom från Norge, Finland, Danmark och England. Vi skulle framträda i Scandinavium med Göteborgs Symfoniker. Det hela var verkligen jättestort.

Konserten skulle ges i början av januari och sångarna kom med buss.
– Men på nyårsafton kom det ett fruktansvärt snöoväder, det bara vräkte och vräkte ner och de engelska bussarna kunde inte komma fram. De var inte anpassade för vårt vinterväder utan fast-
nade och blev stående längs motorvägen. Men det gick att genomföra konserten med dirigenten Charles Farncombe och publiken var begeistrad. Kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia var ock-
så där. Efteråt hade vi ett jättekalas i Scandinavium där det var många framträdanden och mycket sjungande. Och dagen efter åkte Göteborgs Symfoniska Kör till England och framförde Messias i Royal Albert Hall med den engelska kören.

Det var Händels Messias som en gång väckte Bodil Sporséns körintresse.
– Jag var i Konserthuset på abonnemangskonsert för att lyssna på Messias med körledaren Lennart Svegelius och när jag hörde For Unto Us a Child is Born bestämde jag mig: ”Jag ska sjunga i kör!”
Samma dirigent och samma verk förekom på körens 50-årsjubileum 1967.
– Det var ett fint och värdigt framförande.

Scandinavium blev 1988 platsen för ett annat storstilat projekt: Carmen med Sixten Ehrling.
– Vid en av konserterna var det problem med parkeringsplatser så hälften av publiken hade inte kommit på plats när konserten skulle börja. Sixten Ehrling blev arg och irriterad och ville börja ändå. Jag tillhörde dem som skulle komma in i första scenen och mingla runt men det var bara jag och en till som hunnit, de andra saknades. Så plötsligt slår han in och där stod vi. Det var minst sagt spännande…

Operan framfördes i sin helhet men efteråt meddelade Sixten Ehrling att han inte skulle dirigera de följande framförandena. Neeme Järvi kallades in.
– Det blev en helt annan föreställning, Neeme Järvi är ju mycket mer spontan och kan komma med överraskningar medan Sixten Ehrling förberedde i minsta detalj och höll sig till det. Det gällde att vara på alerten med Neeme Järvi.

Den forne chefdirigenten har en speciell plats i körens hjärta.
– Neeme Järvi står kören väldigt nära. Det var han som föreslog att kören skulle vara en naturlig del av Konserthuset och döpas om från Göteborgs Konserthuskör till Göteborgs Symfoniska Kör. Han har betytt jättemycket för kören.

När Symfonikerna och Neeme Järvi åkte på turné till Kina 1999 följde Göteborgs Symfoniska Kör med för att sjunga både Björn & Benny och Carl Orffs Carmina Burana. Bodil Sporsén sammanfattar de många upplevelserna med några få ord:

– Den resan var enorm.
En annan chefdirigent som lämnat starka intryck kom till Göteborg 2007.
– Jag är väldigt glad över att ha fått vara med under Gustavo Dudamels period. Han har en sådan enorm dynamik och utstrålning – allting finns med i hans tolkningar.
Att sjunga i kör är mer än bara sång, det kan Bodil Sporsén konstatera.

– Det blir något slags livsluft, det tror jag nästan alla kan intyga som känner för att sjunga i körer. Man får ge någonting tillsammans med andra och skapa något gemensamt. Och det är väl det allra finaste med körsången.

Text: Stefan Nävermyr

Nyhetsbrev

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbreven så får du information och erbjudanden från Göteborgs Konserthus direkt i din mailbox en till två gånger per månad.

Jag vill prenumerera på nyhetsbrev

Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Jag vill prenumerera på nyhetsbrev

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Jag vill prenumerera på nyhetsbrev