Here you can find almost anything about all the concerts Gothenburg Symphony has played over the years, both in the Concert Hall and on tour.
Search for conductors, soloists and other artists that has played together with us. Or search for composers and music that we have played. And filter on specific seasons. Guesting orchestras and ensembles are also included in the archive.
The result is presented by season.
Modest Musorgskij (1839-1881)
Tavlor på en utställning (orkestrering Maurice Ravel)
Promenad · Gnomus · Promenad · Det gamla slottet · Promenad · Tuilerierna · Bydlo · Promenad · Kycklingarnas dans i sina äggskal · Samuel Goldenburg och Schmuyle · Promenad · Torget i Limoges · Katakomber · Baba Jagas hydda · Den stora porten i Kiev
1874 kunde man i St Petersburg beskåda en stor minnesutställning över konstnären och arkitekten Victor Hartmanns arbeten. Tonsättaren Musorgskij, som var en av hans närmaste vänner, blev så djupt gripen av tavlorna att han gick hem och skrev sin pianosvit Tavlor på en utställning. Dessvärre publicerades inte musiken förrän fem år efter tonsättarens död, och riktigt populär blev den inte förrän Ravel orkestrerat den 1922.
Sviten består verkligen av tonsatta målningar och några av dem finns fortfarande kvar. Det hela börjar med en "promenad", en melodi som i varierad form återkommer då och då mellan satserna och som förflyttar åskådaren mellan tavlorna. Promenaden har tolkats som ett porträtt av den fyllige tonsättaren själv när han vaggar fram på utställningen. "Gnomus" är en teckning som föreställer en nötknäppare i form av en leksaksfigur som knäcker nötterna med käften. Det gamla slottet föreställer ett medeltida italienskt slott som det står en sjungande trubadur framför. I Tuilerierna möter vi barnen och deras sköterskor när de leker i den parisiska parken. "Bydlo" är en gammal polsk kärra med enorma hjul, dragen av oxar.
“Kycklingarnas dans i sina äggskal” är en liten skiss till en balett, Samuel Goldenberg och Schmuyle skildrar två polska judar, den ena rik och den andra fattig. På torget i Limoges möter vi franska kvinnor som lidelsefullt försöker pruta. I Katakomber ser man konstnären själv med lykta i handen vid nedgången till katakomberna i Paris. Baba Jaga var en häxa i rysk folklore som bodde i en hydda, här gjord i form av en bordsklocka. Slutstycket är Den stora porten i Kiev, ett aldrig genomfört arkitekturprojekt till en äreport. Musiken byggs upp till ett äreminne av storslagna mått över den bortgångne vännen.
När man hör denna grandiosa musik får man lätt intrycket av att också konstverken var mästerliga. Det är tvärtom fråga om ganska enkla skisser och små tavlor. Det var snarare minnen och känslor som inspirerade Musorgskij - sannolikt hade han själv någon av Hartmanns målningar på sin vägg.
STIG JACOBSSON