Archive Dive into the archive

Witold Lutoslawski (1913–1994) Konsert för orkester Intrada Capriccio notturno e arioso Passacaglia, toccata e corale Konsert för orkester (1950–54) ger oss ett koncentrat av Lutoslawskis tidiga stil: rytmisk skärpa, klar formkänsla och en virtuos behandling av orkestern. Kollektivet blir solist. Första satsens Intrada är stramt uppbyggd, vi hör klangblock som successivt förtätas. I den andra satsen, Capriccio notturno e arioso, vandrar solistiska inslag mellan instrumentgrupper i ett raffinerat klangarbete. Finalen – Passacaglia, toccata e corale – förenar det strikta med explosiv energi. Baslinjens obönhörliga driv mynnar ut i koralens lugn och följs av en monumental rekapitulation. I codan förnimmer man inte bara ekon från satsens början, utan även tidigare delar återkommer, om än i förklädd och varierad form. Lutoslawski förenar i musiken folkmusikaliskt präglade inslag med modernistisk disciplin. Formen bär på en arkitektonisk tyngd. Dirigent Marta Gardolinska, har inte minst genom sin förankring i den polska repertoaren ett särskilt varmt förhållande till Konsert för orkester. Under 50-talet vällde det polska musikundret fram och bär ofta spår av Lutoslawski, även om hans musik under 60-talet och fram till hans död kom att utforska radikalt andra klanger och notationsmöjligheter. Notationen och estetiken till trots så gjorde han dock aldrig avkall på den precision och hantverksskicklighet som Konsert för orkester vittnar om. Esaias Järnegard