Archive Dive into the archive

John Cage (1912-1992) Sonatas and Interludes for prepared piano Genomgående för John Cages gärning är hur han i sin musik förmår ifrågasätta vårt lyssnande, våra förväntningar och vad överhuvudtaget musik är. Under 1940-talet skriver John Cage en lång rad verk för preparerat piano. Ett piano vars klang modifieras genom att olika material fästs eller placeras mellan pianots strängar. Det radikalaste av Cage ansträngningar finner vi i Sonatas and Interludes. 16 sonater och 4 interludier på ett instrument som än låter som ett klockspel, än som ett dovt rassel, där skruvar, muttrar, och gummibitar får pianot att snarast bli ett slagverksinstrument. Formen på de många satserna speglar de tidiga sonatformerna, men det är inte traditionen vi tänker på när vi hör denna säregna klangvärld. Det är rytmerna, det slagverkslika och det ofta brutala avstånd som blir mellan det dynamiska och det klangliga. Under åren Cage komponerar sviten har han kommit att bli djupt inspirerad av indisk filosofi och inte minst dess tankar om musikens andliga kraft. Cage nämner själv hur han i denna musik ville utforska olika rasa – eller känslotillstånd; från fridfullhet till vrede. Där John Cage för eftervärlden ofta förknippas med friare notationsformer möter vi här en tonsättare med en detaljerad notbild, där verkets ombytlighet återfinns i prepareringens nyckfulla effekt – varje piano kommer att klinga olika. Esaias Järnegard