Here you can find almost anything about all the concerts Gothenburg Symphony has played over the years, both in the Concert Hall and on tour.
Search for conductors, soloists and other artists that has played together with us. Or search for composers and music that we have played. And filter on specific seasons. Guesting orchestras and ensembles are also included in the archive.
The result is presented by season.
Dimitri Sjostakovitj (1906-1975)
Symfoni nr 15 Op 141, arr Derevianko
Allegretto
Adagio
Allegretto
Adagio - Allegretto
Sjostakovitjs sista symfoni är ett av hans sällsynta orkesterverk från de sista åren. Den uruppfördes av sonen Maxim Sjostakovitj i januari 1972 och är ett i många avseenden unikt verk. Det var då nästan 50 år sedan han påbörjade sin första, geniala symfoni. Men på många sätt står de båda symfonierna nära varandra: den virtuosa orkesterbehandlingen, flykten, idéernas djärvhet, de oväntade associationerna med anspelningar på egna och andras verk. Mest överraskande är väl det tydliga citatet ur Rossinis Wilhelm Tell-uvertyr som dyker upp i första satsen. Där finns för övrigt också en tolvtonsserie - ja, den återkommer i alla satserna. Den andra satsen är en sorgmarschliknande klagosång som kontrasterar mot scherzot. Den övervägande långsamma finalen bjuder på flera kända citat, bland annat dödsmotivet ur andra akten ur Wagners Valkyrian. I pukorna hör man rytmer från hans egen Leningradsymfoni.
Tonsättaren har fällt följande uttalande: "Det är stor skam att komponisterna tycks förbigå Tjechov. Ett av mina verk grundar sig på motiv av Tjechov, den femtonde symfonin. Den är inte en förstudie till Den svarta munken, utan variationer på ett tema. Mycket i den femtonde har relation till Den svarta munken, även om den är ett fullständigt självständigt stycke."
Den svarta munken är en novell av Tjechov som Sjostakovitj hade långt gångna planer att skriva en opera över - till slut resulterade planerna istället i denna symfoni.
Viktor Derevianko skrev en kammarversion av symfonin 1972 på godkännande av kompositören.
Stig Jacobsson
Dmitrij Sjostakovitj (1906-1975)
Violinkonsert nr 1 a-moll Op 77
2. Scherzo, 3. Passacaglia, 4. Burlesque
Dmitrij Sjostakovitj skrev sin första violinkonsert 1947-48 åt en av seklets främsta violinister, David Oistrach. Men den kom inte att framföras förrän flera år senare. Sovjetledningen riktade kritik mot tonsättaren personligen och talade om dekadens. Konserten innehöll allt det som kunde uppfattas som musikaliska protester mot det dåvarande diktatorsamhället. När den tillslut framfördes 1955 i Leningrad var det i reviderad form.
Violinkonserten är ett riktigt uthållighetsprov. Många ställen är lyriskt vackra och rent av ljusa i orkestersatsen medan solistens parti står i skarp kontrast med sina mörka och dystra partier.