Here you can find almost anything about all the concerts Gothenburg Symphony has played over the years, both in the Concert Hall and on tour.
Search for conductors, soloists and other artists that has played together with us. Or search for composers and music that we have played. And filter on specific seasons. Guesting orchestras and ensembles are also included in the archive.
The result is presented by season.
Johann Sebastian Bach
4 concerts 2020-06-01
6 Sonater för Viola solo (Violinsonater)
Ach Gott, wie manches Herzeleid, BWV 3 (1725) 31 min
Ach Gott, wie manches Herzeleid, BWV 58 (1727) 17 min
Johann Sebastian Bach (1685-1750)
Fantasi och fuga g-moll BWV 542
Fantasi och fuga i g-moll är ett kontrasterande verk där fantasin representerar en kompositionsstil som ofta benämns Stylus fantasticus; en fri improvisatorisk stil som kännetecknas av rytmisk, melodisk och harmonisk frihet. Fugan utgör den direkta motpolen till detta och kan benämnas tillhöra en annan kompositionsstil, Stylus canonicus, en stil som är kontrapunktiskt genomlyst och flödar fram i en betydligt fastare rytmisk struktur. Tonarten g-moll förknippas med en affekt som i barocken benämndes ”tempererad glädje”.
Johann Sebastian Bach (1685-1750)
Goldberg-variationer, arr för stråktrio
Bachs Goldbergvariationer är från början skrivet för cembalo och är barockens allra främsta och mest omfattande klaververk. Den består av en inledande aria och 30 variationer, innan arian återkommer för att påminna om vilket tema som varierats på ett så otroligt imponerande sätt. Alla avslöjar mästaren Bachs fantastiska förmåga att hitta nya ingångar.
Dess universella musikaliska språk har gjort verket populärt för arrangemang. Dmitry Sitkovetskys version för stråktrio skrevs 1985 till 300-årsdagen av Bachs födelse och är tillägnad Glenn Gould, den pianist som gjorde verket berömt i vår tid.
Johann Sebastian Bach (1685-1750)
Partita för klaver nr 6 e-moll BWV 830
De sex solopartitorna, som Bach kallade Clavier-Übung, gavs ut som opus 1. Detta syftar inte på att de var hans första kompositioner – Bach var vid det laget över 40 år gammal – utan på att de var de första av hans verk som publicerades.
Partitorna följer formen av danssviter från barocken. En konstfull inledande sats följs av fyra stiliserade danser – allemande, courante, saraband och gigue – med en eller flera inskjutna danser före giguen. I den andra partitan ersätts den avslutande giguen av ett capriccio. Sarabanden var ursprungligen en vild och utmanande dans som via Spanien hade kommit från Mexiko, men på Bachs tid var den långsam och värdig och gick i tretakt. Det var här Bach anförtrodde oss sina djupaste reflektioner. Giguen har en energisk karaktär med irländskt och engelskt ursprung.
Enligt Víkingur Ólafsson delar Bachs verk både formmässig uppfinningsrikedom och emotionell kraft med Beethovens op 109. ”Det är värt att notera hur även Bach prövar och överskrider gränserna för den valda kompositionsformen i sin sista partita”, berättar Ólafsson.
Jenny Svensson
Johann Sebastian Bach (1685-1750)
Partita för soloviolin nr 2 d-moll BWV 1004
Partita för soloviolin nr 3 E-dur BWV 1006
Mellan 1717 och 1722 är Bach verksam som kapellmästare vid hovet i Köthen. Under perioden komponeras profana orkester- och kammarmusikverk såsom Brandenburgkonserterna, violinkonserterna, två av de fyra orkestersviterna, sviter för solocello samt sonater och partitor för soloviolin.
Partita nr 2 i d-moll för soloviolin är ett av de mest betydelsefulla verken inom den klassiska violinrepertoaren och används ofta som lärostycke. Stycket har fem satser varav den sista satsen –chaconne- (ungefär lika lång som de fyra övriga satserna tillsammans) är den mest kända. Verket skrevs under en känslosamt turbulent tid i Bachs liv. 1720 dog Bachs första fru Maria. Verket har därför ofta tolkats som ett uttryck för sorg och förlust.
I den avslutande chaconnen upprepas och varieras samma enkla tema genom hela satsen. Användning av kontrapunkt och harmoniska förändringar gör att temat och dess variationer känns både utforskande och påtagligt intensiva. Förmågan att förena teknisk briljans med djupa känslor gör verket till ett av de största inom den västerländska musiktraditionen – suggestivt, starkt och obönhörligt melankoliskt.
E-durspartitan, nr 3, blev den sista av Bachs solosonater och partitor. Det inledande preludiet har blivit välkänt och ofta citerat.
Jörgen Wade
Johann Sebastian Bach (1685-1750)
Toccata och fuga d-moll BWV 565
Förmodligen Bachs mest kända verk, som finns representerat genom en mängd olika arrangemang och versioner genom musikhistorien. Likväl tyder mycket på att det kanske inte är komponerat av J S Bach och att det inte från början är komponerat för orgel. Genom sin form och struktur förkroppsligar verket barockens förhållningssätt gällande musik som ett ”tal i toner” där talekonst, retorik och matematiska proportioner bildar en närmast odödlig helhet.
Johann Sebastian Bach
Ur Sonat nr 3 för soloviolin C-dur BWV 1005, arr. Terje Skomedal
Adagio
Fuga
Johann Sebastian Bachs sex sonater och partitor för soloviolin hör till de viktigaste i hela violinrepertoaren. Bachs första levnadstecknare skrev 1802: " Det bästa sättet att göra en ambitiös elev till en perfekt mästare på sitt instrument."
De krävande och briljanta verken dök upp under den period då Bach var anställd av prins Leopold av Anhalt-Köthen 1717- 1723. I motsats till cellosviterna, för vilka inget signerat manuskript finns bevarat, kan vi peka ut 1720 som året för de sex violinsonaterna och partitorna. Bach lyckades göra en renskriven kopia av dem. Verken har blivit urtypen för soloviolin-stycken för generationer av tonsättare.
Jenny Svensson