Here you can find almost anything about all the concerts Gothenburg Symphony has played over the years, both in the Concert Hall and on tour.
Search for conductors, soloists and other artists that has played together with us. Or search for composers and music that we have played. And filter on specific seasons. Guesting orchestras and ensembles are also included in the archive.
The result is presented by season.
Claude Debussy (1862-1918)
Förspel till en fauns eftermiddag, transkr. J-B. Robin
Debussys orkesterstycke från 1894 inspirerades av dikten En fauns eftermiddag av Stéphane Mallarmé, symbolist med oöverträffad känsla för språkliga nyanser och klanger (han såg själv sin poesi som musik). Att stycket fick titeln "förspel" beror på att Debussy, enligt vissa källor, planerade en tresatsig svit med förspel, mellanspel och parafrasfinal, men endast fullbordade förspelet. I orkesterarrangemanget finns gott om vackra klanger som imiterar österländska instrument. Här får vi en version för orgel
Claude Debussy (1862-1918)
Förspel till en fauns eftermiddag
Den 27-årige Claude Debussy tog starkt intryck av gamelanorkestrar från Java. Detta var före radions och grammofonskivans tid och få människor hade hört denna exotiska och suggestiva slagverksmusik med gongar, klockor och pukor som ackompanjerade dans och skuggteater.
Debussy fascinerades av klangerna och femtonsskalorna som kom att anas i mycket av hans kommande musik. Ett exempel är Förspel till en fauns eftermiddag med sitt fallande flöjtmotiv och antika cymbaler, crotales, som spelar en liten men viktig roll i stycket. Dessa små cymbaler blixtrar till som stjärnor med strålande efterklang i de skimrande orkesterackorden.
Debussys orkesterstycke från 1894 inspirerades av dikten En fauns eftermiddag av Stéphane Mallarmé, symbolistpoeten med oöverträffad känsla för språkliga nyanser och klanger (han såg själv sin poesi som musik). Att stycket fick titeln "förspel" beror på att Debussy, enligt vissa källor, planerade en tresatsig svit med förspel, mellanspel och parafrasfinal, men endast fullbordade förspelet.
Claude Debussy (1862-1918)
Havet
-På havet från gryning till middagstid
-Vågornas lek
-Dialog mellan vind och hav
Med succépremiären av operan Pelléas et Mélisande 1902 etablerade sig Claude Debussy på allvar som tonsättare, och efter genombrottet arbetade han snabbare och med ökat självförtroende. Havet (La Mer) komponerades mellan 1903 och 1905, och tillhör hans mest publikfriande orkesterverk.
Trots underrubriken Tre symfoniska skisser liknar den mera en symfoni i sin struktur, men är samtidigt en aning för oortodox för att betecknas så, då den avviker från konventionen i detaljerna. Debussys nämnda förkärlek för asiatiska femtonsskalor, snarare än de konventionella västerländska skalorna, ger också ett extra lager av "skimmer" till ljudvärlden.
I första satsen, På havet från gryning till middagstid, låter Debussy huvudtemat utveckla sig mot en kraftfull final, efter att först ha fötts ur otydlig tonalitet. Med en komplicerad orkestrering i botten, där stråkarna ibland är uppdelade i upp till femton stämmor, skapar han tillsammans med hornen, harpan och träblåset en effektfull klangvärld som flödar av rika harmonier.
Den tredje satsen, Dialog mellan vind och hav, är en symbolisk och kraftfull musikalisk dialog mellan vaga och distinkta stämningar. Däremellan har vi ett scherzo, Vågornas lek, där Debussy visar oss ett mästarprov på fri form. Temamaterialet och instrumenteringen växlar lekfullt, och påminner till viss del om Förspel till en fauns eftermiddag.
Alla tre satserna har havets föränderlighet som metafor för musik i ständig rörelse, något som Debussy återvänder till i senare kompositioner.
ANDREAS KONVICKA
Claude Debussy (1862- 1918)
Ibéria ur Images
På gator och vägar
Nattens dofter
Morgonen en festdag
Images pour orchestre är en orkesterkomposition i tre sektioner, som följde upp pianokompositionen Images från 1905. Debussy bestämde sig för att en orkesterversion var mer inspirerande än ytterligare en för piano. Den andra delen av denna bildsamling, Ibéria, är den mest spelade. Vi får titta in i gatulivet i en spansk stad, känna nattens dofter och höra förberedelserna för festival. Klangerna framkallar schabloner av spanska smaker, morisk-influerade melodier och dansrytmer. Debussy hade inte själv vistats i Spanien men försökte spegla element han sett i konsten i musikalisk form.
Jenny Svensson
Claude Debussy (1862-1918)
Ur Trois chansons de Charles d'Orléans
(kör a capella)
1. Dieu! qu'il la fait bon regarder!
2. Yver, vous n'estes qu'un villain