Väl framme i Las Palmas hamnade vi på ett hotell i princip rakt på stranden. Många passade på att få litet sol och ett salt bad. Lyx! Om man tittade söderut längs stranden såg man något som såg ut som ett mellanting mellan en medeltida borg och en moské, det är platsen för kvällens konsert. Ett fantastiskt bygge, därför många bilder. Mannen på bilden är Alfredo Kraus, en legendarisk tenor som fått ge namn åt huset. Titta och njut!
Lägg märke till att inne i salen finns ett enormt fönster mot havet, det kan skärmas av helt eller också kan det släppa genom lagom med ljus, som på bilden. En elegant lösning där man spelar med naturen utanför huset. Det är slående vilka byggnader som rests på senare tid för konstnärliga ändamål på dessa två Kanarieöar. Santa Cruz har c:a 200 000 invånare och jag jmför med t.ex. Malmö hemma i Sverige som kämpar för att få till ett vettigt konserthus. Skicka ner ett gäng beslutsfattare hit så kanske det händer något!
I salongerna hade ett gäng unga musikstuderande bänkat sig, inte så många som i Santa Cruz, men litet yngre. Före repetitionen tackade Helena Wessman orkestern för de två konserterna på Teneriffa, sedan satte Dudamel igån att repa Nielsen igen. Det finns alltid något som ytterligare kan slipas på!
Urban Ward