1700-talet
1756-1791
Wolfgang Amadeus Mozart
Mozart är sprungen ur rokokon – konststilen som är balanserad, nätt, klar och tydlig. Precis som hans musik. Till kynnet var han positiv och levnadsglad och detta i kombination med en exceptionell musikbegåvning gör att hans musik glider fram som på moln. Han var en mästare på pianot och en rackare på fiol – och ofta pank.
1770-1827
Ludwig van Beethoven
Beethoven har blivit synonym med klassisk musik: inledningen till den femte symfonin är sedan hundratals år ständig etta på den klassiska topplistan. I sällskapslivet kunde han vara en drummel med sina raka och ocensurerade kommentarer – han hade inte tid för smicker eller inställsamhet.
1800-talet
1819-1896
Clara Schumann
Hon var underbarnet som spelade pianokonserter utantill. Hon skrev flärdfulla kompositioner och undervisade de första kvinnliga tonsättareleverna. Och hade det inte varit för Clara Schumann hade inte Brahms musik låtit så till brädden fylld av kärlek.
1833-1897
Johannes Brahms
Förr talade man om musikens tre stora ”B:n”: Bach, Beethoven och Brahms. De blev vita gipsbyster och placerades på pianot i varje medelklasshem, eller till och med på piedestal. Långt hunnet av en Hamburg-grabb som spelade piano på billiga hamnrestauranger där sjömän och prostituerade flockades.
1839-1927
Laura Netzel
Vad gjorde en kvinna som ville publicera sin musik eller litteratur i slutet på 1800-talet? Jo, skaffade sig en könsneutral pseudonym. Idag får N.Lago sitt riktiga namn på programmen.
1841-1929
Elfrida Andrée
Elfrida Andrée blev Sveriges främsta och mest framgångsrika kvinnliga tonsättare på sin tid. En sann pionjär, och en folkbildare. Henne har Göteborgs musikälskare mycket att tacka för.
1843-1907
Edvard Grieg
Det finns en tyngdlöshet i Griegs musik som gör att den går rakt in. Han hade en gudomlig känsla för melodier och kunde som skicklig hantverkare skapa en förtrollad stämning eller ett sinnligt rus på bara några ögonblick, med skenbart enkla medel. Norrmannen med hatten, den slokande mustaschen och de sorgsna ögonen.
1864-1949
Richard Strauss
Richard Strauss var en naturbegåvning och med en pappa i Hovoperans orkester i München fanns också de yttre förutsättningarna. Tonsättaren satt ofta i operamörkret där han fick sitt livs musikupplevelser när Wagners väldiga verk sattes upp, praktfulla både vad gäller scenografi, framförande och musikalisk klangrikedom. Här föddes hans smak för ”extra allt”!
1865-1957
Jean Sibelius
Denne kärve finländare förknippas ofta med den finska naturens granskogar och granitklippor men han var lika mycket en världsvan societetsman. Jean Sibelius hette egentligen Johan, kallad Janne, och efternamnet har sitt ursprung i Sibbe gård, i familjens ägo sedan generationer. Att det blev Jean beror på att Sibelius fick ärva en ask visitkort av en farbror med detta namn.
1871-1927
Wilhelm Stenhammar
I Sverige har Wilhelm Stenhammar alltid betraktats som en kompositör av stora mått. Vid sidan av Hugo Alfvén är han den starkaste kandidaten som en nationell svensk motsvarighet till norrmännens Grieg, finländarnas Sibelius och danskarnas Nielsen. Dessutom var han chefdirigent för Göteborgs Symfoniker och en av den tidens ledande svenska pianister.
1882-1971
Igor Stravinsky
På rymdsonderna Voyager 1 och 2 finns guldskivor med den främsta musik som planeten jorden har att erbjuda: Bach, Beethoven, Mozart – och Stravinsky. En ära väl förtjänt av tonsättaren som förändrade den klassiska musiken med sin originalitet och finess.
1900-talet
1893-1918
Lili Boulanger
David Bowie, Kraftwerk, Big Mama Thornton, Madonna – alla skapade de ny musik med budskapet “såhär kommer musik låta i framtiden”. För det har de blivit odödliga. Till denna skara kan Lili Boulanger räknas. Hade hon fått leva längre än sina 24 år hade hon kunnat bli lika inflytelserik som Igor Stravinsky.
1906-1975
Dmitrij Sjostakovitj
Den ryske tonsättaren Dmitrij Sjostakovitjs liv och karriär var verkligen en berg och dalbana i skuggan av diktatorn Stalin. Efter den första symfonins sensationella genombrott och efterföljande succéer kraschade allt med operan Lady MacBeth som Stalin tyckte lät illa. Men var Sjostakovitj en medlöpare eller omstörtande systemkritiker?
1909-1969
Grażyna Bacewicz
Hon överlevde andra världskriget och gjorde karriär både som framstående violinist och som tonsättare. Idag omnämns hon som en av tidernas främsta kvinnliga kompositörer. Lägg namnet Grażyna Bacewicz på minnet.
Läs konsertmagasinet!
Konsertmagasinet Podiet är för dig som älskar klassisk musik i allmänhet och Göteborgs Symfoniker i synnerhet. Klicka fram senaste numret och tidigare utgåvor i sin helhet, eller läs utvalda artiklar. Ha en trevlig lässtund!
Lär känna instrumenten
Symfoniorkestern är ett stort instrument! Göteborgs Symfoniker består av 109 musiker och är till antalet den största symfoniorkestern i Sverige. I en orkestern finns en mängd instrument uppdelade i instrumentgrupper: stråk, träblås, bleckblås (brass), slagverk, piano och harpa.
Lyssna på podden Musikaliska genier
Möt några av historiens mest intressanta kompositörer i ett poddformat som passar perfekt för barn mellan 9 och 12 år, men så klart även alla andra nyfikna.
Orkesterns ordlista
Varje värld har sina speciella ord. Här hittar du några av de ord som finns i en symfoniorkesters magiska värld.