Lili Boulanger (1893-1918) Underbarnet som såg in i framtiden

David Bowie, Kraftwerk, Big Mama Thornton, Madonna – alla skapade de ny musik med budskapet “såhär kommer musik låta i framtiden”. För det har de blivit odödliga. Till denna skara kan Lili Boulanger räknas. Hade hon fått leva längre än sina 24 år hade hon kunnat bli lika inflytelserik som Igor Stravinsky.

Mari-Juliette Olga Boulanger föddes i Paris 1893 i en musikalisk familj med en adlig rysk mor och en fransk far. Modern undervisade både Lili, som hade absolut gehör, och storasystern Nadia. Redan som barn lärde Lili Boulanger känna det parisiska musiklivet med kompositören Gabriel Fauré i spetsen, en vän till familjen och en stor inspiration. Vid 16 års ålder började hon studera komposition för lärare som Georges Caussade och Paul Vidal. Hon antogs till konservatoriet i Paris som 19-åring 1912 och deltog samma år i den berömda Prix de Rome-tävlingen för kompositörer, men hon blev sjuk och var tvungen att dra sig ur. När hon tävlade igen 1913 vann hon överlägset i juryns omröstning och blev därmed den första kvinnan att vinna det eftertraktade priset. Hennes vinnande komposition var enaktsopera Faust et Hélène, ett kärleksdrama för tre röster med wagnerianska inslag och perfekt orkestrering. 

Lili Boulanger var vid 20 års ålder på väg att få en blomstrande karriär som tonsättare. Men ödet ville annorlunda. Hon hade som tonåring drabbats av Crohns sjukdom, en tarmsjukdom som på den tiden var omöjlig att behandla. Hon plågades av svåra sjukdomsskov, men fortsatte trots det att komponera.  Efter hennes stipendievistelse i Rom bröt första världskriget ut och hon blev kvar hos familjen i Paris. 1916 kunde hon återvända till Rom och började då arbeta på operan La Princesse Madeleine. Hon skulle aldrig hinna avsluta operan. Hon var utan framtid, precis som de jämnåriga unga franska män som slagits i första världskriget och som kom att kallas “en förlorad generation”. 


Mer om Lili Boulanger

Vintern 1918 skrev hon ett av sina mest berömda stycken, orkesterversionen av D’un matin de printemps (Till en vårmorgon) som ursprungligen var komponerat som en pianoduett. Orkestreringen är mästerlig och oväntat rik för någon så ung. Det blev hennes sista orkesterverk. Hon var nu sängliggande och systern Nadia fick skriva klart de sista noterna. Den 15 mars 1918 avled Lili Boulanger i familjens hem i Mézy.  

“D’un matin de Printemps är på det hela taget ett Scherzo med impulsiv verve, med en luftig och genomskinlig orkestrering, men i mitten ser vi framträda en häftig orkesterstegring som avslöjar smärtan som ligger bakom detta bedrägliga lugn.“
Musikkritikern Harry Halbreich 

Lili Boulangers musik står med fötterna i tidigt franskt 1900-tal då så mycket hände med tonaliteten. Den är präglad av Debussys impressionism och beskrivs som känsligt färgad, rörande och hängivet religiös. Till hennes betydande kompositioner hör kammar- och körmusik, orkesterverken D’un matin de printemps och D’un soir triste, kantaten Hymn de Soleil samt den sorgesamma Pie Jesu för sopran, stråkkvartett, harpa och orgel som avslutades på hennes dödsbädd.  

De märkvärdiga systrarna Boulanger har båda gått till musikhistorien. Den sex år äldre Nadia levde ända till 1979 och blev en av de mest betydelsefulla lärarna i komposition under 1900-talet. 1939 skapade Nadia fonden Lili Boulanger Memorial Fund till systern Lilis minne som delar ut pris till talangfulla tonsättare. Bland vinnare genom åren finns Thea Musgrave, Wojciech Kilar och Per Nörgaard.  

Minnet lever vidare av underbarnet som plockade upp tonspråket från sina samtida och skapa ett sound för sin förlorade generation.  


Lyssna in dig

Låt spellistan fresta dig med det allra bästa av Lili Boulanger

Lär dig mer om systrarna Boulanger i podden Musikaliska genier genom tider och toner:

Kompositörerna bakom de mest kända mästerverken

Passa på att lära känna några av kompositörerna bakom de mest kända klassiska mästerverken och lyssna in dig på deras musik. Kanske blir det starten på en livslång vänskap.

Lär känna kompositörerna