Orgel i Konserthuset Instrumentens drottning

Orgeln kallas ”instrumentens drottning” och det av en god anledning: inget annat akustiskt instrument är så variationsrikt i klang och dynamik, från den allra svagaste, ensamma ton till massiva ackord som får det att vibrera i golv och väggar. Det gör det garanterat i Stora salen i Göteborgs Konserthus när ljudet från de över 9000 orgelpiporna fyller rummet.

Tack vare samarbetet mellan fastighetsbolaget HigabGöteborgs internationella orgelakademi och Göteborgs Symfoniker kan vi äntligen få uppleva en konserthusorgel i världsklass, byggd av Rieger Orgelbau i Österrike. Instrumentet är så stort att en del av orgelpiporna byggts in under publiken i salongen – när du sitter på parkett känner du vibrationerna från baspiporna!

Konserter med orgeln

Över 9000 orgelpipor

Konserthusorgeln är inspirerad av den franska, romantiska orgelskolan med ljud som kan imitera orkesterns många instrument och det i kombinationer som man bara kunnat drömma om. Här finns traditionella stämmor som flöjt och fagott men också något nytt som saxofon.

Häng med in i det fascinerande instrumentet tillsammans med Hans Davidsson från Göteborgs internationella orgelakademi, projektledare för orgelbygget!

Efter mer än fem års planerande och tre års byggande är det gigantiska instrumentet äntligen på plats i Stora salen med sina drygt 9000 orgelpipor. Orgeln invigdes i dagarna tio, 15-24 oktober 2021, med kungabesök, internationella solister, uruppföranden, orgelkonserter med orkester, orgelmaraton med deltagare från Västra Götalands 49 kommuner och direktsändningar på GSOplay.


Så gick det till när orgeln byggdes

Göteborgs Konserthus orgel är byggd av Rieger Orgelbau i Österrike, ett oerhört komplext arbete som pågått under många år. I tillverkningen förenas träbearbetning, metallbearbetning, klangkännedom, teckning, elektronik, arbete med olika material som läder, filt och syntetmaterial samt monteringsarbete över hela världen.

Projektet inleddes 2017 med en internationell förstudie som utfördes av ett team av internationella orgelexperter anlitade av Higab genom Föreningen för Göteborgs internationella orgelakademi som bistått orgelbyggarna, fastighetsägaren Higab och Göteborgs Symfoniker med konstnärlig vägledning, tekniska råd och kvalitetskontroll under hela processen.

Arbetet med att installera orgeln inne i Göteborgs Konserthus inleddes sommaren 2019 med en mängd löpande insatser de kommande åren. Sommaren 2021 användes varje minut till att slutföra arbetet. De återstående tekniska arbetena utfördes direkt efter midsommar. Framförallt utfördes intonationen av de återstående två tredjedelarna av orgelns drygt 9000 pipor. Varje dag mellan kl 06.00 och 24.00 hördes pipor av alla slag – principaler, flöjter, stråkar, mixturer, klarinetter, oboer, trumpeter och basuner – testades och intonerades för att få optimal klang och styrka.

När arkitekten Nils Einar Eriksson (1899-1978) ritade Göteborgs Konserthus på 1930-talet hade han en vision om en konserthusorgel i världsklass, en orgel optimalt placerad alldeles intill orkestern som tillsammans med denna skulle kunna bilda en enhetlig klangkropp. Denna vision är nu verklighet, oktober 2021.

Beställningen av den nya konserthusorgeln är gjord av Konserthusets fastighetsägare Higab och projektet följdes och understöddes av en internationell expertgrupp, där FGIOA verkar som konsult genom sitt dotterbolag GOART AB.

Orgelns disposition (pdf)

Den gamla konserthusorgeln

Det har funnits en orgel tidigare i Göteborgs Konserthus. Den byggdes 1937 av Marcussen & Søn, men det blev snabbt problem med instrumentet.

Man ville ha en stor och mångsidig orgel även om utrymmet bakom orkestern var för litet – orgelpiporna fick monteras i två våningar vilket gjorde att huvudverket klingade för svagt. Det elektriska spelbordet var känsligt. Det byttes ut på 1980-talet mot en datoriserad version men även det bordet drabbades av problem under åren, bland annat med elektroniken och det skulle bli mycket kostsamt att reparera. Publiken fick finna sig i frånvaron av orgelklanger i konserthuset.

När projektet med den nya orgeln inleddes monterades den gamla orgeln ner för att lämna plats åt det nya instrumentet. Arbetet var oerhört komplext för att inte påverka den byggnadsminnesförklarade interiören eller akustiken i konsertsalen negativt.

Läs mer om den gamla orgeln

Orgelns ordlista

När man upptäcker nya områden upptäcker man ofta nya ord. Här är några av de ord man använder när man beskriver en orgel och orgelmusik.

organist som spelar på stora scenen

Till ordlistan

Europas första kvinnliga domkyrkoorganist

Visbys ledande pianist – check. Göteborgs stora musikaliska missionär – check. Europas första kvinnliga domkyrkoorganist – check. Elfrida Andrée var pionjärernas pionjär och brann hela sitt liv för att göra musiken tillgänglig för alla.

Lär känna henne i podden ”Musikaliska genier – genom tider och toner”, i ett format som passar perfekt för dig mellan 9 och 12 år, men så klart även alla andra nyfikna.

Lyssna på fler podd-avsnitt

Orgelprojektet

Styrgrupp

  • Sten Cranner
  • Stefan Lundqvist
  • Per-Henrik Hartmann
  • Hans Davidsson
  • Johan Nordin
  • Johan Björkman
  • Erika Strand
  • Louise Martinsson
  • Maja Johansson

Projektgrupp

  • Johan Nordin
  • Johan Björkman
  • Hans Davidsson
  • Louise Martinsson
  • Erland Montgomery

Referensgrupp

  • Hans Davidsson (projektledare)
  • Magnus Kjellson (Göteborgs Symfonikers representant)
  • Bine Bryndorf
  • Hans-Ola Ericsson
  • Nathan Laube
  • Karin Nelson
  • Koos van de Linde
  • Paul Peeters
  • Joris Verdin

Rieger Orgelbau

Planering & design

  • Wendelin Eberle
  • Georg Pfeifer
  • Daniele Bellotto
  • Beate Meusburger

Administration

  • Julia Dörler
  • Antony Melck
  • Jörg Stübbe
  • Orgelbygge – allmänt
  • Martin Pfanner
  • Albert Moosmann
  • Manuel Egle
  • Timo Algäuer

Orgelbygge – allmänt

  • Martin Pfanner
  • Albert Moosmann
  • Manuel Egle
  • Timo Algäuer

Pipor

  • Andreas Aschl
  • Akbar Daulatzai
  • Johannes Pommer
  • Klaus-Jürgen Ritter
  • Harald Rosemann
  • Eveline Tollinger
  • Anja Gütler
  • Illias Ziakis
  • Elias Elbs

Orgelhus & podium

  • Jonas Ender
  • Anton Flatz
  • Anton Berchtold

Luckor till svällverk & baldakin

  • Gerhard Bilgeri
  • Simon Aschl
  • Michael Nußbaumer

Konsoller

  • Daniel Brunner
  • Elias Hackenberg
  • Geraldo Nague
  • Lena Raffler
  • Anton Berchtold

Luftlåda

  • Olaf Sieler
  • Joonghae Kim
  • Tobias Rathbeg
  • Dana Nilson
  • Manuela Hager
  • Corina Hofer
  • Gwennin L’Haridon
  • Leonhard Ammer

Luftsystem

  • Anton Zündel
  • Petro Ruano
  • Andreea Ender
  • Karl Görnitz

Spelöverföringssystem

  • Johanna Gstrein
  • Elias Hackenberg
  • Matthias Hollmann
  • Urs Knüttgen
  • Katharina Moosbrugger

Inpassning av pipverk

  • Jonas Ender
  • Dana Nilson
  • Josua Gmeiner
  • Manuela Hager
  • Amelie Hillenbrand
  • Corina Hofer

Elektronik & kombinationssystem

  • Jürgen Handstanger
  • Martin Fuchs
  • Stefan Tyrol

Träarbete – allmänt

  • Peter Hörburger
  • Anton Deppisch
  • Dietmar Hämmerle
  • Anton Zündel
  • Stefan Hoffmann
  • Maximilian Schertler
  • Marie Willatschek
  • Elias Zech

Metallarbete – allmänt

  • Hans-Günter Häfele
  • Patrick Schir

Installation

  • Andreas Aschl
  • Simon Aschl
  • Martin Behringer
  • Gerhard Bilgeri
  • Wendelin Eberle
  • Jonas Ender
  • Anton Flatz
  • Josua Gmeiner
  • Elias Hackenberg
  • Theodor Haftel
  • Joonghae Kim
  • Michael Nußbaumer
  • Daniel Orth
  • Georg Pfeifer
  • Stefan Tyrol

Intonation

  • Stephan Niebler
  • Alois Schwingshandl
  • Christian Metzler
  • Daniel Orth
  • Martin Behringer
  • Theodor Haftel
  • Franz Roth