Göteborgs Konserthus Söndag med meditativ orgel

Olivier Messiaen (1908-1992) Livre du Saint-Sacrement Livre du Saint-Sacrement från 1984 handlar om nattvardens mysterium och är den största av Olivier Messiaens orgelcykler. Den summerar hans skapande, både i fråga om musikalisk stil och musikaliska former. Helheten avspeglar det fromma katolska sättet att delta i mässan: efter inre förberedelse närmar man sig nattvarden i medvetande om vad Kristus har gjort, och man deltar så i själva den heliga handlingen. Ur Bibeln citeras dels vissa ställen i evangelierna som på ett eller annat sätt har anknytning till nattvarden, dels andra texter som har tillämpats på nattvarden eller förekommer i liturgiska sammanhang. Flera av de övriga mottona är hämtade ur välkända katolska texter. Tonspråket är genomgående det för Messiaen karakteristiska; han har utvecklat egna stilmedel som skiljer honom klart från andra 1900-talstonsättare. Färgrikedom i ackordföringen, vissa intervall som ofta återkommer (till exempel överstigande kvart), ett skickligt utnyttjande av orgelns klangresurser, en ständigt varierad rytmik med inslag från de skiftande och intrikata rytmerna i gammalgrekisk poesi och framför allt indisk musiktradition, en melodik som långa stycken är influerad av den gregorianska sången (där det inte rentav rör sig om citat från eller variationer över gregorianska teman). Och i allt detta en starkt förnimbar vilja att måla scener och uttrycka sinnesstämningar – allt detta för vidare linjen från Messiaens tidigare verk. Även fågelsången spelar en viktig roll i Sakramentsboken – denna naturens egen musikaliska gåva som Messiaen systematiskt utnyttjat i sina kompositioner sedan 1940-talet och som under en period helt dominerade hans musik. Det anmärkningsvärda med fågelsången i Sakramentsboken är att de fåglar vars sång imiteras här enbart är sådana som förekommer i Israel – alltså, som tonsättaren själv skriver i sin kommentar, bara fåglar som Jesus själv kan ha hört. Allt detta sammantaget gör Sakramentsboken till en summering av Messiaens outtröttliga musikaliska arbete genom ett sextiotal år – ett arbete som inriktats på att tänja musikens gränser i syfte att nå en universell dimension i musiken, att (som han själv har uttryckt det) frambringa “en musik som rör vid alla ting och samtidigt rör vid Gud“. Anders Ekenberg (utdrag)

Hans-Ola Ericsson är en av Sveriges mest framgångsrika organister, tonsättare och föreläsare. Under karriären har han samarbetat med kompositörer som Paul Dessau och Klaus Huber, och komponerat tonsättningar som Melody to the Memory of a Lost Friend, kyrkooperan Höga visan och Sub specie aeternitatis. Efter att ha startat sin musikaliska resa vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm tog han sig till Freiburg, och så småningom till en professur i Bremen. 2000 blev Hans-Ola Ericsson ledamot vid Kungliga musikaliska akademien och 2011 utsågs han till professor vid McGill University i Montreal. Efter 10 år i Kanada flyttade han hem till Sverige och avslutade därmed sitt akademiska engagemang. Idag är Hans-Ola Ericsson engagerad i rekonstruktionen och återställningen av en orgel som ska placeras i Lidens kyrka i Sundsvall. Mellan 1992 och 1997 var han projektledare för Övertorneåprojektet, ett forskningsprojekt som innefattade dokumentation och rekonstruktion av orglarna i Övertorneå och Hietaniemi kyrka. Hans-Ola Ericsson var även projektledare för konstruktionen av Orgel Acusticum vid Luleå tekniska universitet som slutfördes 2012.

Hans Davidsson är internationellt verksam organist, kyrkomusiker, forskare, författare och konsult och konstnärlig ledare för Göteborgs Internationella Orgelakademi. Han är sedan 2017 tillbaka i Göteborg som organist i Älvsborgs kyrka. Han verkade från 1986 som lärare i orgel och kyrkomusik vid Musikhögskolan vid Göteborgs universitet och utnämndes till professor 1988. Han har också undervisat vid Eastman School of Music 2000-2012, Hochschule för Künste i Bremen 2006-2013 samt det Konglige Dansk Musikkonservatorium i Köpenhamn 2011-2018. Bland Hans Davidsson många inspelningar finns samtliga orgelverk av Matthias Weckman, Georg Böhm, Dietrich Buxtehude samt Felix Mendelssohns Sex sonater (Loft). Hans Davidsson var en drivande kraft vid bygget av den nya Riegerorgeln i Göteborgs Konserthus som invigdes 2021.