Göteborgs Konserthus Mozarts Requiem

Samuel Barber (1910-1981) Mutations from Bach Den amerikanske 1900-talstonsättaren Samuel Barber skrev inom alla klassiska genres. Här har han arrangerat en omtyckt koral av mästaren J S Bach. Psalmen O Christe du Lamm Gottes är den tyska kyrkotraditionens svar på Agnus Dei, det vill säga bönen “O, Guds Lamm, du som borttager världens synder”. Bach använde psalmen flera gånger, bland annat när han uppdaterade Johannespassionen i en andra version år 1725. På så sätt lät han den omfångsrika historien om Jesu död och lidande avslutas i ödmjukhet inför Guds storhet. Samuel Barbers Mutations from Bach publicerades första gången 1968 för mässingsensemble och timpani. Barber anger psalmmelodin i början och "muterar" den från dess ursprungliga form till flera kontrasterande episoder, som avslutande går tillbaka till den ursprungliga psalmmelodin. Jenny Svensson

ALBAN BERG (1885-1935) Violinkonsert "Till minnet av en ängel" Andante. Allegretto Allegro. Adagio Alban Berg är den som överlevt bäst av trojkan i Andra Wienskolan, modernisterna som i början av 1900-talet lanserade nya teorier som skulle möjliggöra framtidens musik. Arnold Schönberg var 1920-talets store musikteoretiker, Anton Webern efterkrigstidens serialistiske profet (en mästare i koncentration), och Alban Berg den som under alla år faktiskt spelades i konserthus och på operascener. Han var mönsterelev i Schönbergs skola och anammade till fullo sin lärares teorier där dur och moll kastades bort och ersattes av ett demokratiskt system där skalans alla tolv toner fick komma till tals. I Bergs båda operor Wozzeck och Lulu finns det mängder av intrikata exempel på avancerade tolvtonskonstruktioner men de är aldrig direkt uppenbara. Tekniken underkastar sig alltid konsten, och det är i detta faktum vi finner Alban Bergs storhet. Violinkonserten har gäckat många analytiker. Den är inte uppbyggd efter ett specifikt system eller någon bestämd princip. Den övergripande konstnärliga visionen fick styra utformningen. Alban Berg fick i januari 1935 beställning på en violinkonsert av den amerikanske violinisten Louis Krasner. Tonsättaren var då fullt upptagen med att orkestrera operan Lulu. Den 22 april inträffade dock en tragedi i vänskapskretsen. Den 18-åriga Manon Gropius, dotter till Gustav Mahlers änka Alma och hennes andre man Walther Gropius - känd funktionalistisk arkitekt - avled av polio. Berg avbröt omedelbart arbetet med Lulu och påbörjade violinkonserten som en hyllning till Manon Gropius. Därav undertiteln. Konserten fullbordades på fyra månader vilket var ovanligt snabbt för Berg. Första satsen är i grunden långsam och rytmiskt svävande med en rytmisk, ländlerlik folkvisa som kontrast. Andra satsen inleds livligt men blir efter hand allt lugnare, liksom sökande efter försoning, och den nås i en 1600-talskoral av Rudolf Ahle som sjunger evighetens lov - här räds ingen döden. I detta avsnitt imiterar Berg skickligt ett ålderdomligt harmonium med fyra klarinetter. Melodin hämtade han från Bachkantaten O Ewigkeit du Donnerwort (BWV 60). I sluttakterna stiger violinstämman till stratosfäriska höjder, men försiktigt och lugnt, utan oro. Hela konserten utgörs av ett antal tillstånd som avlöser varandra. En bild följs av ett intryck, en reflektion, en association - ett klangflöde i ständig förändring. I så måtto kan konserten liknas vid en inre monolog, en musikalisk motsvarighet till James Joyces litterära teknik. Alban Berg fick aldrig höra sin violinkonsert. Fyra månader efter fullbordandet dog han av en infektion, orsakad av ett insektsbett. STEFAN NÄVERMYR

Wolfgang Amadeus Mozart (1756-1791) Requiem d-moll K. 626 Introitus - Kyrie - Sequence - Offertorium - Sanctus - Benedictus - Agnus dei - Communion Åtta satser, en mystisk besökare och en hastigt avliden kompositör. Sällan har ett verk varit mer mytomspunnet än Mozarts Requiem i d-moll, K. 626. Ett requiem är en katolsk dödsmässa, som är tonsatt efter den latinska gudstjänstens texter, vars första rad lyder: ”Requiem aeternam dona eis, Domine” (Giv dem, o Herre, den eviga vilan). Mozarts Requiem består av åtta satser, men hur dessa egentligen kom till har förbryllat människor i flera århundraden. En varm sommardag knackar en främling på dörren. Han påstår sig representera en framstående man som vill beställa en requiemmässa av Mozart på ett villkor – beställarens identitet måste förbli anonym. En nyfiken Mozart kastar sig som besatt in i arbetet, ovetande om att hans tid håller på att rinna ut. Han jobbar kontinuerligt i flera månader, allteftersom hans hälsa gradvis försämras. Den 5 december 1791 går Mozart bort, blott 35 år gammal. Han har då hunnit komponera endast den första satsen (Introitus) i sin helhet, medan han efterlämnar utförliga skisser av de tre nästkommande satserna (Kyrie, Sequentia, Offertorium). Verket kom senare att slutföras av Franz Xaver Süssmayr, med tillåtelse av Mozarts änka Constanze. Süssmayr var en av Mozarts tidigare elever, som hade ansenlig kunskap om hur Mozart planerade att avsluta requiet. Mozarts Requiem levererades 1792 till Greve Franz von Walsegg, som beställt ett requiem för att hylla sin bortgångna fru. Hans avsikt var sannolikt att själv ta åt sig äran för Mozarts arbete. Men, precis som historiens gång har visat oss gav Walsegg med sig, och lät erkänna Mozart som dess sanna kompositör. Mozarts ständiga närvaro i nutida kulturen är ett faktum, och hans requiem förekommer i bland annat filmer som Eyes Wide Shut och The Big Lebowski och tv-serier som The Crown och Peaky Blinders. I den Oscarsbelönade storfilmen Amadeus från 1984 skildras rivaliteten mellan Mozart och den italienska tonsättaren Antonio Salieri. En förklädd Salieri beställer en requiemmässa av Mozart, i hopp om att denne ska arbeta ihjäl sig. Men, hur Mozarts och Salieris relation egentligen såg ut har vi fortfarande inte svar på. Kajsa Löfroth

Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Orkesterns bas är Göteborgs Konserthus, funkispärlan vid Götaplatsen som samlat musikälskare sedan 1935. Sedan säsongen 2017-2018 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker. Sedan säsongen 2019-2020 är Barbara Hannigan förste gästdirigent. Vi är också en stolt partner till Barbara Hannigans mentorsprogram Equilibrium med fokus på unga sångare i början av deras karriär. Wilhelm Stenhammar var orkesterns chefdirigent 1907- 1922. Han gav Symfonikerna en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till orkestern. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett hundratal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. 1996 utsåg riksdagen Göteborgs Symfoniker till Sveriges Nationalorkester. De senaste decennierna har orkestern haft framstående chefdirigenter som Mario Venzago och Gustavo Dudamel och därefter Kent Nagano som förste gästdirigent. Anna-Karin Larsson är vd och konstnärlig chef, Gustavo Dudamel hedersdirigent och Neeme Järvi chefdirigent emeritus. Orkesterns huvudman är Västra Götalandsregionen. Göteborgs Symfoniker samarbetar regelbundet med dirigenter som Herbert Blomstedt, Joana Carneiro, Jukka-Pekka Saraste, Christian Zacharias och Anja Bihlmaier.

Sopranen och dirigenten Barbara Hannigan är förste gästdirigent hos Göteborgs Symfoniker sedan 2019. Hannigan förkroppsligar musik och är en artist i framkant. Hennes konstnärliga partners inkluderar John Zorn, Krszysztof Warlikowski, Simon Rattle, Sasha Waltz, Kent Nagano, Vladimir Jurowski, Andreas Kriegenburg, Andris Nelsons, Esa Pekka Salonen, Christoph Marthaler, Antonio Pappano, Katie Mitchell och Kirill Petrenko. Den bortgångne dirigenten och pianisten Reinbert de Leeuw har varit en stor influens och inspiration för hennes utveckling som musiker. Den Grammy-belönade kanadensiska musikern har ett djupt engagemang för vår tids musik och har uruppfört nära 100 nya verk. Hon har samarbetat med kompositörer som Boulez, Zorn, Dutilleux, Ligeti, Stockhausen, Sciarrino, Barry, Dusapin, Dean, Benjamin och Abrahamsen. Med sina unika och modiga val är Hannigan är känd för att skapa innovativa orkesterprogram och kombinera ny och äldre repertoar. Hon har dirigerat orkestrar i världsklass som Concertgebouw, Cleveland Orchestra, Montreal Symphony och Accademmia Nazionale di Santa Cecilia, medverkat i festivaler som Aix en Provence och Spoleto, och har haft huvudroller som sopran på operascener som Londons Covent Garden, Teatro San Carlo i Neapel, Paris Operas Palais Garnier, New Yorks Lincoln Center och operahusen i Berlin, Hamburg och München. De senaste säsongerna har hon med stor framgång uppfört Poulencs opera La Voix Humaine i nyproduktion, uruppfört Golfam Khayams I am not a tale to be told med Iceland Symphony Orchestra, John Zorns Split the Lark och Star Catcher, Zosha di Castris In the Half Light med Toronto and Montreal Symphony Orchestras, nya verk av Sandström och Sciarrino, och ett projekt med pianisterna Katia och Marielle Labeque inspirerat av Hildegard von Bingen med ny musik av David Chalmin och Bryce Dessner. Säsongen 2024-2025 gästar hon förutom Göteborgs Symfoniker även London Symphony, Munich Philharmonic, Orchestre Philharmonique de Radio France, Danmarks Radios symfoniorkester, Islands symfoniorkester, l'Orchestre de Chambre de Lausanne och Kollegium Musicum WInterthur. Hon tar 2026 rodret hos Islands symfoniorkester som chefdirigent och konstnärlig ledare. Barbaras engagemang för den yngre generationen musiker ledde till att hon skapade mentorskapsinitiativen Equilibrium Young Artists (2017) och Momentum: our Future Now (2020),som erbjuder vägledning och uppträdanden för unga artister. Hon utsågs nyligen till Reinbert de Leeuw-professor i musik vid Royal Academy of Music och har varit gästprofessor vid Juilliard School i New York. Barbara Hannigans debutalbum som sångare och dirigent, Crazy Girl Crazy, släpptes 2017 och erhöll både en Grammy och en Juno. Andra kritikerrosade inspelningar är Wien: Fin de Siècle med pianisten Reinbert de Leeuw, La Passione med verk av Nono, Haydn och Grisey och Infinite Voyage tillsammans med Emerson String Quartet. 2024 släppte hon Messiaens extatiska sångverk med pianisten Bertrand Chamayou och en liveinspelning av John Zorns kompositioner med pianisten Stephen Gosling. Barbara Hannigan bor i Finistère på Frankrikes västkust.

Tyska Veronika Eberle är en framgångsrik violinist hos orkestrar och festivaler över hela världen. 18 år gammal debuterade hon med Sir Simon Rattle i ett framförande av Beethovens violinkonsert med Berliner Philharmoniker. Sedan dess har hennes orkestersamarbeten inkluderat London Symphony, New York Philharmonic, Montreal Symphony, Munich Philharmonic och Rundfunk Sinfonieorchester Berlin. Senare höjdpunkter inkluderar Deutsches Symphonie-Orchester Berlin, Sveriges Radios Symfoniorkester, Orchestre National de Lille, Chamber Orchestra of Europe och en turné med London Symphony Orchestra. Hon har nyligen genomfört ett antal kammarmusikprojekt som inkluderar framträdanden på Gstaad Menuhin Festival med Sol Gabetta, Antoine Tamestit och Schubertiade, med bland andra Steven Isserlis och Connie Shih. Veronika Eberle spelar på fiolen Dragonetti Stradivarius från 1700, vilket gjorts möjligt genom ett generöst lån av Nippon Music Foundation. Hon spelar också på en Ries Stradivarius från 1693, som är utlånad från Reinhold Würth Musikstiftung GmbH.

Den svenska sopranen Karolina Bengtsson medverkar i solistensemblen vid Oper Frankfurt. Hon har gjort en mängd olika roller, däribland Papagena och Pamina i Trollflöjten, Isaura i Mercadantes Francesca da Rimini, Belisa i Wolfgang Fortners In seinem Garten, och Tuppen och Nötskrikan in Den listiga lilla räven. Karolina Bengtsson studerade på Det Kongelige Danske Musikkonservatorium i Köpenhamn, samt på Mozarteum i Salzburg, och slutförde sin masterexamen i operasång under ledning av Barbara Bonney. 2021 gjorde hon sin debut på Oper Frankfurt, och framträdde kort därpå som Clotilde i Norma, Frasquita i Carmen, Second Woman i Dido och Aeneas och Syster Osmina i Syster Angelica. Sedan dess har hon samarbetat med dirigenter som Benjamin Reiners, Daniel Geiss och Andreas Spering. Karolina Bengtsson belönades år 2020 med förstapriset the Golden Victoria på den stora internationella sångtävlingen Debut International Singing Competition i Weikersheim. Samma år belönades hon med Prize Beethoven Lieder under Rheinsberg International Singing Competition. Sommaren 2022 vann Karolina Bengtsson Best Young Artist award på den internationella sångartävlingen i Nürnberg.

Estniska mezzosopranen Tuuri Dede tog sin masterexamen från Sibelius-Akademin 2016, och har tidigare studerat vid Estlands musik- och teaterakademi och Conservatorio di Musica Giuseppe Verdi i Milano. Mest känd är hon för sina framföranden av Händels Messias, Judas Maccabeus och La Resurrezione; Bachs Magnificat och mässa i h-moll; Mendelssohns Lobgesang; Mozarts Requiem; Pergolesis Stabat Mater; Rossinis Petite messe solennelle och Beethovens Symfoni nr 9. Tuuri Dede har uppträtt som solist med orkestrar som Münchens Filharmoniker, Göteborgs Symfoniker, Köpenhamns Filharmoniker, Tallinn Chamber Orchestra och Estonian Music and Theatre Academy Symphony Orchestra. Hon har samarbetat med dirigenter som Barbara Hannigan, Olari Elts, Peter Spissky, Kaspar Mänd och Markus Lehtinen. Tuuri Dede vann förstapris vid den internationella tävlingen Havets röst 2017. 2016 belönades hon med förstapris vid Mart Saar Competition.

James Way har snabbt fått internationellt erkännande för sin mångsidiga röst och scennärvaro. Passionen för barockmusik tog honom till Les Arts Florissants och Orchestra of the Age of Enlightenment, och därefter blev han snabbt eftertraktad som soloist med dirigenter som William Christie, Rene Jacobs, Harry Bicket och Trevor Pinnock. James Way är en eftersökt Händel-tolkare, och hans framträdanden i Messias har lovordats hos orkestrar som Handel & Haydn Society Boston, Les Arts Florissants, Freiburger Barockorchester och Dunedin Consort. Ett urval av hans framträdanden inkluderar Flöjt i Brittens En midsommarnattsdröm, Sonen i Laurent Pellys produktion av Les Mamelles de Tiresias (vinnare av Bästa nya operaproduktion vid Opera Awards 2022), Lechmere i Owen Wingrave för Grange Park Opera, samt ett antal framträdanden med Stravinskys Pulcinella med orkestrar som Göteborgs Symfoniker, Sveriges Radios Symfoniorkester och Köpenhamns Filharmoniker. James är pristagare av William Christies Les Arts Florissants 'Jardin des Voix' och Orchestra of the Age of Enlightenment's Rising Stars unga artistprogram, och belönades med ett Independent Opera Voice Fellowship. Han avlade nyligen en examen i Performing Arts Medicine vid University College London, vilket ger honom möjlighet att forska inom artisters hälsa och psykologi.

Erik Rosenius är medlem i solistensemblen vid Kungliga Operan. Han har tidigare ingått i solistensemblen vid GöteborgsOperan och var dessförinnan engagerad i den internationella operastudion vid Staatsoper Unter den Linden i Berlin 2018-2020. Han är också medlem i Barbara Hannigans initiativ, Equilibrium Young Artists. Sedan 2014 har han en kandidatexamen i klassisk sång från Kungl. Musikhögskolan i Stockholm och 2017 tog han examen från Operahögskolan i Stockholm. Erik Rosenius har framträtt i föreställningar som Wagners Die Meistersinger von Nürnberg under Daniel Barenboim och Strauss Der Rosenkavalier under Zubin Mehta vid Staatsoper Berlin. Han medverkade också i Stravinskys Rucklarens väg med Barbara Hannigan i Göteborg och på turné i Europa. Erik Rosenius är ofta anlitad som oratoriesångare och har sjungit Mozarts Requiem med Münchenfilharmonin under Barbara Hannigan och samma verk med Barcelonas symfoniorkester under Trevor Pinnock. Han har mottagit ett flertal stipendier, däribland Kungliga Musikaliska Akademiens stipendium, Rosenborg-Gehrman stipendiet, Joel Berglunds stipendium och Kungliga Operans stipendium.

Kören grundades 1917 av kusinerna Elsa och Wilhelm Stenhammar. Elsa Stenhammar var en av de drivande krafterna i sekelskiftets körliv i Göteborg och blev körens första repetitör. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. Som landets äldsta symfoniska kör kunde man 2017 fira sitt 100-årsjubileum med en stor festkonsert där såväl Mozart och Brahms som Stenhammar, Elfrida Andrée och Björn & Benny stod på programmet. Göteborgs Symfoniska kör är en ideell förening som är knuten till Göteborgs Symfoniker. Kören medverkar i konserter och föreställningar i såväl orkesterns som i egen regi. Musiken blir därför blandad och repertoaren omfattande. Göteborgs Symfoniska Kör har medverkat vid konserter i bland annat Royal Albert Hall och i Canterbury Cathedral i England samt deltagit med Göteborgs Symfoniker i den årliga musikfestivalen på Kanarieöarna och på en turné till Kina.

Göteborgs Symfonikers Vokalensemble (GSVE) bildades 2016 och består av 12 professionella sångare. Ensemblen verkar både som en del av Göteborgs Symfoniska Kör i stora symfoniska verk framförda tillsammans med Göteborgs Symfoniker, och som fristående ensemble under ledning av Katie Thomas. GSVE är en grupp med erfarna och mångsidigare sångare, som framför varierade program och utforskar en bred repertoar, från medeltidsmusik till nyskrivna beställningsverk. Ensemblen har tidigare samarbetat med bland annat Helsingborgs Symfoniorkester och Barockakademin Göteborgs Symfoniker och framför regelbundet vokalprogram både i Göteborgs Konserthus och runt om i Västra Götalandsregionen.