Göteborgs Konserthus Hasselbladskonsert med Neeme Järvi

Richard Strauss (1864-1949) Also sprach Zarathustra op 30 I oktober 1894 hade den 30-årige Richard Strauss blivit assistent till Münchenoperans chefdirigent Hermann Levi. Han fick ta ett allt större ansvar men ville absolut inte ge upp sitt komponerande. All fritid ägnade han åt att arbeta på en ny stor symfonisk dikt ”fritt komponerad efter Friedrich Nietzsche”. Det skulle visa sig att den var så fritt formad att filosofen själv ställde sig mycket negativ till Strauss uppläggning av verket. i augusti 1896 avgick Levi och Strauss utsågs till ny förstedirigent. Då var kompositionen Also sprach Zarathustra, ”sålunda talade Zarathustra”, redan fullbordad och uruppförandet ägde rum den 27 november med tonsättaren själv som dirigent vid en konsert i Frankfurt. Musiken är på intet sätt en musikalisk översättning av Nietzsches kontroversiella teorier om övermänniskan. Nej, här finns överhuvudtaget inte mycket filosoferande, sådant var den jordnära tonsättaren främmande för, men desto mer hade han ryckts med av bokens levande och episka språk. Strauss såg de positiva sidorna av författarens budskap: frihetskravet, längtan till en bättre värld, handlingskraften. Naturskildringarna var den viktigaste inspirationskällan. Den omfattande orkesterdikten sönderfaller i nio avsnitt vars titlar stämmer överens med namnen på kapitel i boken (men inte alltid i samma ordning). Mellan dessa finns bara tre generalpauser, resten går i ett svep. som motto placerade han Nietzsches ”ode till solen” med uppmaningen att ”Alltför länge har vi drömt om musik, låt oss nu vakna. Vi var sömngångare, låt oss nu gå ut i dagen…” Hela verket inleds med soluppgången: efter långa, malande och mycket låga C i kontrabasar, kontrafagott och orgel bryter solen fram i tonerna C, G och C2. Sannolikt är detta den mest strålande soluppgången i hela musikhistorien. Dess strålkraft har långt senare använts i många olika sammanhang som måste ha varit Strauss främmande. Musiken används bland annat som motiv i science fiction-filmen 2001 – ett rymdäventyr. De följande partierna har titlarna: ”om invånarna i eftervärlden” med ett ledmotiv från den gregorianska sekvensen Credo in unum Deum, ”Jag tror på den ende Guden”, ”om den stora längtan”, ”om glädjen och passionerna” där oboen intonerar en sorgemelodi. Det är ungdomens drömmar som begravs, nu finns ingen återvändo till elfenbenstornet, ”Gravsången”, ”om vetenskapen” med en parodisk, akademisk fuga, där den kromatiska skalans alla tolv toner återfinns, ”konvalescenten”, ”Dansvisa” med valsliknande rytmer, flödande färger och ett framträdande violinsolo. ”Nattvandrarens sång” är en hjärtknipande avskedssång där naturskildringen återkommer i försonande C-dur i basarna. Just C-dur får i musiken representera människan och naturen, medan H-dur representerar universum – två tonarter som ligger mycket långt från varandra. ingen av dem går vid styckets slut segrande ur kampen. Stig Jacobsson

Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Orkesterns bas är Göteborgs Konserthus, funkispärlan vid Götaplatsen som samlat musikälskare sedan 1935. Sedan säsongen 2017-2018 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker. Sedan säsongen 2019-2020 är Barbara Hannigan förste gästdirigent. Vi är också en stolt partner till Barbara Hannigans mentorsprogram Equilibrium med fokus på unga sångare i början av deras karriär. Wilhelm Stenhammar var orkesterns chefdirigent 1907- 1922. Han gav Symfonikerna en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till orkestern. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett hundratal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. 1996 utsåg riksdagen Göteborgs Symfoniker till Sveriges Nationalorkester. De senaste decennierna har orkestern haft framstående chefdirigenter som Mario Venzago och Gustavo Dudamel och därefter Kent Nagano som förste gästdirigent. Anna-Karin Larsson är vd och konstnärlig chef, Gustavo Dudamel hedersdirigent och Neeme Järvi chefdirigent emeritus. Orkesterns huvudman är Västra Götalandsregionen. Göteborgs Symfoniker samarbetar regelbundet med dirigenter som Herbert Blomstedt, Joana Carneiro, Jukka-Pekka Saraste, Christian Zacharias och Anja Bihlmaier.