Göteborgs Konserthus Glädjefnatt med Stravinsky

Christian Lindberg (f 1958) Trobotubrevalkmah Det var i Milano, vid världspremiären av mitt stycke Behac Munroh, som Giuliano Rizotto bad mig skriva ett stycke för hans duo Vib'Bone. Jag hade länge tänkt på trombon och slagverk, och det var därför med glädje att jag accepterade hans uppdrag, och jag blev ännu gladare när jag hörde att det skulle få premiär på den prestigefyllda internationella musikfestivalen i Stresa. Giuliano är en hängiven orkestermusiker, och som solotrombonist har han blivit expert på alla solon som skrivits för trombon. Som en hyllning till honom, och till andra orkestertrombonister, har jag byggt detta stycke på tonalt material från några av dessa solon. Min avsikt är dock inte att få publiken att försöka ta reda på vilka de är; om du inte känner igen dem är det inte för att du är omusikalisk... Teman förvandlas till ett nytt sammanhang, ibland inverterat. Ända sedan jag blev Beatles-fanatiker vid sex års ålder har jag utvecklat en entusiasm för vissa slagverksinstrument. I det här stycket har jag införlivat mina fem favoritljud: träblock, pukor, bastrumma, klockspel och vibrafon. Christian Lindberg

Igor Stravinsky (1882-1971) Svit ur Historien om en soldat Soldatens marsch - Soldatens fiol – Pastoral - Kunglig marsch - Den lilla konserten - Tre danser - Djävulsdansen - Den stora koralen - Djävulens segermarsch Året var 1917, första världskriget drog härjande fram i Europa. Det neutrala Schweiz hade blivit tillflyktsort för konstnärer av olika fack. Bland dem fanns den ryskfödde kompositören Igor Stravinsky. En av hans vänner har beskrivit tillkomsten av Historien om en soldat: ”Tillsammans med konstnärskollegor som hade det lika svårt – författaren Charles-Ferdinand Ramuz, dirigenten Ernest Ansermet och målaren Auberjournais – tänkte han ut en originell plan att tjäna pengar: de skulle starta en teaterturné med ett stycke i vilket så få personer som möjligt medverkade /.../ Ämnet hämtades från en rysk sagosamling som innehöll en rad historier om deserterande soldater, en berättelse om ryskt kynne men med ett allmänmänskligt innehåll.” Berättelsen kom i lika hög grad att symbolisera människan som tappat bort sin själ, en människa som har svårt att hitta rätt i en splittrad och sargad efterkrigsvärld. Orkesterns ringa storlek tvingade Stravinsky att välja höga och låga instrument inom varje instrumentgrupp för att få största möjliga kontrastverkan. Där fanns en fiol och en kontrabas, en kornett och en trombon, en klarinett och en fagott samt slagverk. Musiken har en starkt rytmisk prägel, där finns marschartade tongångar för att musikaliskt illustrera den hemvändande soldaten. I en dansscen i slutet av melodramen blandar Stravinsky dåtida moderna dansrytmer: tango, vals och ragtime. Verket uruppfördes i Lausanne den 28 september 1918 och har sedan dess framförts regelbundet runt om i världen, både sceniskt och i konsertform. Sven Kruckenberg, utdrag

Teresa Carreño (1853-1917) Intermezzo scherzoso (arr Henriquez) Teresa Carreño var venezuelansk pianist, mezzosopran och kompositör. Hon ansågs vara ett underbarn redan från sin tidiga pianotid. Hon improviserade, komponerade och framträdde regelbundet i prestigefyllda evenemang och spelade för personligheter som Abraham Lincoln. Carreño bodde i Nordamerika, Frankrike och Tyskland, där hon utvecklade en framgångsrik karriär som solist och blev internationellt erkänd som "Pianots valkyria” på grund av sin utmärkande styrka och energi. Carreño levde under en tid då det som var känt som salongsmusik mest var populärmusik fylld med fyrverkerier och virtuositet. De flesta av hennes verk faller inom denna kategori, men hon inkorporerade också folkteman från Latinamerika och Europa. Majoriteten av hennes kompositioner skrevs för piano, med undantag för några stycken för kör, en stråkkvartett och en serenad för stråkar. Emirzeth Henriquez

Ludwig van Beethoven (1770-1827) Septett Ess-dur Adagio – Allegro con brio Adagio cantabile Tempo di menuetto Andante con variazioni Scherzo: Allegro molto e vivace Andante con moto – Presto Beethovens septett från år 1800 blev något av en vattendelare i hans produktion. Dessförinnan gick han ännu i lära hos Mozart och Haydn. Nu kunde han stolt deklarera: Septetten är min ‘Skapelsen’ (förstås syftandes på Haydns mästerverk). Efteråt kom stycket att representera “den gamla goda tiden” för en publik som inte förmådde smälta hans sena pianosonater och stråkkvartetter. Något som irriterade Beethoven: för honom var Septetten trots allt ett ungdomsverk. Styckets samtida status framgår av att manuset såldes på auktion efter Beethovens död för 18 floriner, medan manuskriptet till väldiga Missa Solemnis bara inbringade 7! I ett långsamt förspel spänner violin och klarinett lyssnarens intresse innan det virvlande rika allegrot (sannerligen con brio; eldigt) brakar löst. I andra satsen tar klarinetten upp båda huvudtemana som spinns vidare av violin respektive fagott. Båda öppningssatserna är skrivna i klassisk sonatform. Den eleganta menuettens tema har han använt förr; i klarinettrion Op 11 och pianosonaten Op 49, men aldrig med sådan humor och mognad som i septetten. I trion får horn och klarinett konsertera med en elegans som redan antyder åttonde symfonins fulländning. Fjärde satsen tar upp ett folkviseliknande tema i fem variationer och coda. Scherzot bjuder på ett cellosolo i den valsartade trion, och finalen tonar upp som långsam marsch innan virtuoskonsterna åter tas fram. Rolf Haglund, utdrag

Cellisten Johan Stern är stämledare i Göteborgs Symfoniker och undervisar vid Högskolan för Scen och Musik i cellospel, kammarmusik och orkesterspel. Studierna ägde rum på Kungliga musikhögskolan i Stockholm och vid Juilliard School i New York. Som medlem i Gageego!, Göteborgsensemblen för ny musik, har han uruppfört ett flertal soloverk av våra främsta nordiska tonsättare. Johan Stern har deltagit i en rad internationella festivaler och som solist och kammarmusiker framträtt med profiler som Bobby McFerrin, Edward Gardner, Petri Sakari, Kristjan Järvi, Daniel Müller-Schott och Levon Chilingirian. Under studietiden på Juilliard hade han förmånen att samarbeta med flera internationellt kända musikprofiler, bland dem cellisten Yo-Yo Ma samt tonsättarna Elliott Carter och John Cage.

Sedan 1993 har Lisa Ford varit stämledare för horn i Göteborgs Symfoniorkester. Lisa är en aktiv kammarmusiker och solist och medlem i ensemblen Gageego. Hon är universitetslektor vid Högskolan för Scen och Musik och fungerar som mentor för masterprogrammet i symfoniorkesterspel, där hon coachar blås- och kammarmusikensembler. Lisa är utbildad vid Interlochen Arts Academy, tog examen från Norska Musikhögskolan och har varit medlem i Civic Orchestra of Chicago. Hon har tidigare varit assisterande rektor för San Diego Symphony Orchestra. Lisa har en examen i Catalytic Coaching och är en certifierad professionell coach.

Trumpetaren Per Ivarsson är sedan 2011 stämledare för trumpetarna i Göteborgs Symfoniker. Han värvades till Malmö Symfoniorkester redan innan han tog examen vid musikhögskolan i Karlsruhe där han studerade i sex år. Per Ivarsson är född och uppvuxen i Malmö och började spela trumpet när han var sex år gammal. Han har studerat för Björn Lovén, Reinhold Friedrich och Håkan Hardenberger. Per Ivarsson är också en hängiven kammarmusiker. Hos Göteborgs Symfoniker har Per Ivarsson bland annat varit solist i Jolivets Heptade för trumpet och slagverk och i Jolivets andra trumpetkonsert. Han har även gjort ett flertal inspelningar för GSOplay.

Walter Witick är anställd hos Göteborgs Symfoniker sedan 2023. Han är född 1992 i Karleby, Finland och inledde sina slagverkstudier som åttaåring vid Mellersta Österbottens konservatorium. 2007 började han sina studier vid Sibelius-Akademins ungdomsavdelning och gick vidare till kandidatexamen vid Amsterdam konservatorium och magisterexamen från SibeliusAkademin. Vid sidan om arbetet i orkestern ligger kammarmusik honom varmt om hjärtat.