Göteborgs Konserthus Pulshöjande tjeckisk afton

Bohuslav Martinu (1890-1959) Stråkkvartett nr 3 Allegro Andante Vivo Under tidigt 1920-tal hade den tjeckiske Bohuslav Martinu, i likhet med andra tonsättare i exil, tagit sin tillflykt till ett Paris i konstnärlig blom. Omgiven av en smältdegel av uttryck blir han del av en musikscen som frodas. Denna stråkkvartett ger eko av intrycken genom alltifrån detaljer till övergripande linjer. Första satsens pockande, dissonanta och för sin tid utmanande stråktekniker hålls samman av Martinus rapsodiska gestik och den underliggande 20-tals jazzens rytmik. Lekfullheten är slående, men utforskandet av kvartettens möjligheter likaså. I andra satsen tonas utfallen ned och vi möts av en mer tvetydig klang. I vissa partier hörs en närhet till, den för Europa nya, bluesens skalor, men snarast är det hemlandets folkmusik som leder melodiföringen. Exilen skulle prägla Martinus tonsättarskap framgent. I denna stråkkvartett anar vi den som en längtan i tredje satsen dansanta form. Blandningen av stilar och stilgrepp är genomgående. Även om flageolettmelodin (som osökt minner om en framtida Sjostakovitj) sticker ut är det i det rytmiska mer än det melodiska som satsens (och verkets) kärna återfinns. I det rytmiska pekar musiken i viss mån bort från traditionen och ger prov på det som skulle komma att bli efterkrigstiden snarare än Martinus signum för en lång tid framöver. Esaias Järnegard

Vitezslava Kaprálová (1915-1940) Stråkkvartett Op 8 Con brio Lento Allegro con variazioni Självständig, intelligent, extremt begåvad, Vitezslava Kaprálová tillhör skaran av genier som fick en alltför kort tid på jorden, men som fyllde den med mer musik än andra tonsättare åstadkommer under ett liv. Hon utbildades av de bästa lärarna i Tjeckien. Ambitionen drev henne vidare till Paris där tonsättaren Bohuslav Martinu tog henne under sina vingar. Man kommer lätt att tänka på ett annat musikaliskt geni, Lili Boulanger. Precis som hon hade Kaprálová tidigt ett moget musikaliskt språk och skrev orkestermusik, men till skillnad från Boulanger kom sjukdomen hastigt. Innan dess levde hon ett aktivt liv som dirigent, musiker och tonsättare. Hon hade inte heller någon syster (som Lili Boulanger) som höll hennes minne och musik levande. Därför är det först på senare år som denna tjeckiska musikskatt har väckts till liv igen. 50 verk för stor orkester, kör, kammarmusikensembler och inte minst romanser för sång och piano. Kaprálová var nyss fyllda tjugo när hon började skriva sin stråkkvartett, som är ett av hennes mest framförda verk. Den första satsen är optimistisk och glad, medan sats två startar med en ensam sjungande cello innan isande violiner kommer in. Starka melodier tvinnas om varann. I den tredje och sista satsen hörs hennes slaviska rötter. Det är musik att tappa hakan till, om man är lagd åt det hållet. Katarina A Karlsson

Antonin Dvorák (1841-1904) Stråkkvartett nr 11 C-dur Op 61 Allegro Poco adagio e molto cantabile Scherzo. Allegro vivo Finale. Vivace Den 5:e november 1881 skriver Dvorák till vännen Alois Göbl att han förbluffad läst i tidningen att Hellmesbergerkvartetten den 15 december skulle framföra hans nya kvartett, som han långt ifrån var klar med. ”Vad kunde jag göra annat än att lägga mitt arbete med operan (Dimitrij) åt sidan och skriva kvartetten.” Något överdrev han dock dramatiken; vid tiden för brevet var de tre första satserna i stort färdiga, och han hade ju faktiskt fått en beställning av verket från Joseph Hellmesberger. I ett brev till denne den 1 oktober accepterade han beställningen och tillfogade att vår Herre redan hade viskat några melodier för honom, och att han hoppades kunna slutföra stycket inom 5-6 veckor. Men han hade lagt arbetet åt sidan till förmån för Dimitrij. Antagligen kände sig Dvorák pressad av det samtida arbetet med operan och utnyttjar därför i stråkkvartetten teman från tidigare verk, såsom Violinsonaten op. 57 som han skrivit 1880 och Polonäsen för cello och piano från 1879. Keller menar att temalånen från violinsonaten och cellosonaten kanske var just de melodier som vår herre redan hade viskat till honom. Blev Dvorák färdig i tid? Ja, men den tilltänkta konsertsalen drabbades av brand och uruppförandet fick skjutas på framtiden. Det blev Joseph Joachim som först framförde kvartetten i Berlin nästan ett helt år senare. Kammarmusikförbundet; Yngve Bernhardsson (utdrag)

Pavel Haas-kvartetten är etablerad som en av världens främsta kammarensembler och har vunnit fem Gramophone Awards för sina inspelningar. De framträder på stora arenor som Wigmore Hall, Philharmonie och Konzerthaus i Berlin, Musikverein i Wien, Elbphilharmonie i Hamburg och Concertgebouw och Muziekgebouw i Amsterdam. Till sitt 20-årsjubileum 2022 bjöds kvartetten in att vara med på omslaget till tidningen The Strad och ingick i en lista i BBC Music Magazine över de 10 största stråkkvartetterna genom tiderna. Säsongen 2023-2024 återvänder kvartetten till Wigmore Hall för fyra konserter, till Rudolfinum Prag, Teatro La Fenice, Liverpool Philharmonic Hall, Göteborgs Konserthus, National Concert Hall, Dublin, Muziekgebouw, Amsterdam och Philharmonie Luxemburg. Pavel Haas-kvartetten är Artist-in-Residence på Dvorák-festivalen och kuraterar kammarmusikkonserterna inklusive programmering av alla Dvoráks stråkkvartetter under tre säsonger. Kvartetten är baserad i Prag och studerade med Milan Škampa, violinist i Smetana-kvartetten. De har tagit sitt namn från den tjeckiske kompositören Pavel Haas (1899–1944) som fängslades i Theresienstadt 1941 och dog i Auschwitz tre år senare. Hans arv inkluderar tre underbara stråkkvartetter. Musiker är Veronika Jarušková, violin, Marek Zwiebel, violin, Šimon Truszka, viola och Peter Jarušek, cello. Kvartetten gästar Göteborgs Konserthus för första gången.