Frölunda torg Pop up-konsert på Frölunda Torg med Symfonikerna

Wolfgang Amadeus Mozart (1756-1791) Uvertyr till Figaros bröllop En uvertyrs uppgift är att skapa förväntan och spänning och ge en föraning om operans dramatiska skeende. Mozart signalerar med det höga tempot glädje och komik, men de mörklagda klangerna låter oss också ana att detta är en opera med allvarliga inslag. Ramhandlingen hör till de allra vanligaste på Mozarts tid: Kampen mellan herren - greven - och betjänten, där den senare till slut drar det längsta strået. När uvertyrens brummande humleflykt väl nått sitt slut går ridån upp, och vi möter tjänaren Figaro och hans fästmö Susana i full färd med att hitta bästa platsen för sin nya säng - de ska ju gifta sig.

Ludwig van Beethoven (1770-1827) Symfoni nr 5 c-moll, Ödessymfonin 1.Allegro con brio 2.Andante con moto 3.Allegro 4.Allegro Beethoven fick verkligen slita med sin musik. Han arbetade minutiöst med varje detalj, och det är intressant att betrakta arbetet i hans ännu bevarade skissböcker. Till och med femte symfonins till synes självklara inledning, detta bankande på ödets port som genast griper tag i lyssnaren och som tycks vara en så given och orubblig tanke, genomgår i skisserna en rad i efterhand svårförståeliga förvandlingar. Det energirika scherzots övergång i finalen har genomgått oräkneliga utvecklingsfaser. Skisserna visar också att Beethoven ursprungligen inte alls tänkt sig en final i triumferande dur, utan en mollstämning. Visst är Beethovens femma värd all den beundrande uppmärksamhet den får. Den är resultatet av ett hårt arbetande genis vedermödor.

Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Orkesterns bas är Göteborgs Konserthus, funkispärlan vid Götaplatsen som samlat musikälskare sedan 1935. Sedan säsongen 2019-2020 är Barbara Hannigan förste gästdirigent. Vi är också en stolt partner till Barbara Hannigans mentorsprogram Equilibrium med fokus på unga sångare i början av deras karriär. Titeln som förste gästdirigent delas med Pekka Kuusisto från och med säsongen 2025-2026. Wilhelm Stenhammar var orkesterns chefdirigent 1907- 1922. Han gav Symfonikerna en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till orkestern. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett hundratal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. 1996 utsåg riksdagen Göteborgs Symfoniker till Sveriges Nationalorkester. De senaste decennierna har orkestern haft framstående chefdirigenter som Santtu-Matias Rouvali, Mario Venzago och Gustavo Dudamel, och därefter Kent Nagano som förste gästdirigent. Anna-Karin Larsson är vd och konstnärlig chef, Gustavo Dudamel hedersdirigent och Neeme Järvi chefdirigent emeritus. Orkesterns huvudman är Västra Götalandsregionen. Göteborgs Symfoniker samarbetar regelbundet med dirigenter som Herbert Blomstedt, Joana Carneiro, Jukka-Pekka Saraste, Christian Zacharias och Anja Bihlmaier.

Marjolein Vermeeren gjorde framgångsrikt sin professionella dirigentdebut med Göteborg Wind Orchestra 2022. Hon har jobbat som gästdirigent hos flera professionella orkestrar sedan dess, som Östgötamusiken, Gotlands Musikstiftelse, Marinens Musikkår och Norrköpings Symfoniorkester. Säsongen 2025-2026 återvänder hon till Göteborg Wind Orchestra, till Göteborgs Symfoniker, Helsingborgs Symfoniorkester och Svenska Kammarorkestern. Marjolein Vermeeren är också flöjtist i Göteborgs Symfoniker. Hon växte upp i södra Nederländerna, där blåsmusik har stor betydelse, och har jobbat med ungdomsorkestrar och medverkat flera år på musiklägret Side by Side som dirigent och instruktör för de äldsta deltagarna. Vermeeren är utbildad vid musikhögskolan i Tilburg, Nederländerna och har studerat flöjt vid Royal Academy of Music i London. Hon har även fortsatt sin dirigentutbildning genom studier för Glenn Mossop i Stockholm.