Göteborgs Konserthus Jubilarer från Riga

LINDA LEIMANE (f 1989) GUESSTIMATIONS, KAMMARSYMFONI Nyckelorden i den lettiska tonsättaren Linda Leimanes skapande är rörelse och gester. Hennes verk för orkester och det elektroniska mediet karaktäriseras av hög densitet och brutalitet kombinerad med en subtil och varierad färgpalett. Hon har regelbundet samarbetat med ensembler och solister bland vilka den experimentella textgruppen Orbita speciellt kan nämnas. År 2014 fick Leimane en beställning av Sinfonietta Riga att komponera en kammarsymfoni. Resultatet blev Guesstimations. Verkets titel avslöjar arbetssättet som utgår från både gissning och beräkning, "guessing and estimating", där slump och beräkning förenas. Utgångspunkten för tonmaterialet är tonen gess ur vilken ett rikt klangspektrum och en varierad harmonik utvinns. Guesstimations består av fyra sammanhängande delar som skiljs åt genom olika grader av tempo och tid baserade på idéer som extremt snabbt, extremt långsamt, koncentrerat och fragmenterat. Linda Leimane studerade komposition och elektronmusik vid musikkonservatoriet i Riga och därefter vid musikhögskolan i samma stad. Som utbytesstudent fortsatte hon studierna vid musikkonservatoriet i Lyon. Hon har deltagit i flera mästarklasser i Lettland, Frankrike och Österrike och hennes verk har erhållit priser och meriterande placeringar i kompositionstävlingar samt sänts i lettiska Radio 3.

ERKKI-SVEN TÜÜR (f 1959) PROPHECY, ACKORDEONKONSERT Den estniske tonsättaren Erkki-Sven Tüür skrev sin konsert för den finländske ackordeonisten Mika Väyrynen på beställning av Åbo stadsorkester och Orchestre de Bretagne. Verket består av fyra satser som framförs utan avbrott. Musiken i sats ett rör sig i vågform och ackordeonklangen övergår steglöst i stråkklangen som övergår i brassklangen och så vidare. Nyckelord för denna sats är stelnande, sammansmältning, upplösning samt strävan mot en gemensam punkt. I den andra satsen sätts begreppet puls i fokus i en dialog mellan solist och orkester. Allt kulminerar i en kadens som leder lyssnaren till sats tre, i vilken tonsättaren utforskar soloinstrumentets djupa register. Sista satsen är en stegvis intensitetshöjande surrealistisk dans. Titeln Prophecy syftar på fenomenet "seende" eller synskhet som praktiserats i många kulturer genom historien. Människor med denna förmåga hade tillgång till det som finns "bortom". Tonsättaren menar att musiken återspeglar detta fenomens energinivåer.

JOSEPH HAYDN (1732-1809) SYMFONI NR 104 D-DUR "LONDONSYMFONIN" Adagio. Allegro Andante Menuett: Allegro Finale: Spiritoso Under 1790-talet firade Haydn många triumfer med sin musik i London. Sammanlagt komponerade han 12 symfonier inför sina Londonbesök, de så kallade London-symfonierna, nummer 93-104. Flera av dem har undertitlar som "Pukslaget", "Miraklet", "Uret", "Militärsymfonin" och "Pukvirveln". Den sista symfonin i raden, "Londonsymfonin", fick sitt uruppförande i maj 1795 på King's Theatre under ledning av tonsättaren själv. Vid samma konsert framfördes också Militärsymfonin som Haydn firat stora triumfer med vid tidigare Londonbesök. Londonsymfonin inleds med en majestätisk introduktion, följd av ett elegant allegro som sveper i väg i musikaliska vågrörelser. Andra satsens tema påminner mycket om temat i första satsen men har ett långsammare tempo. Tredje satsen är en traditionell menuett med triodel i mitten. Den avslutande satsen hämtar sin tematik från en kroatisk folkvisa, O Jelena, en melodi Haydn hörde under åren i Eisenstadt där hans arbetsgivare Esterházy hade sitt vinterresidens.

Sinfoniettan uppstod sommaren 2006, grundad av konstnärlige ledaren och chefsdirigenten, Normunds Šné. Musikerna är heltidsanställda med stöd av lettiska Kulturministeriet. Sinfoniettan blev snabbt en av Nordens ledande kammarorkestrar och de skapade en image som väckte många lyssnares nyfikenhet. Sinfonietta Riga kallar sig själva "ett multifunktionellt laboratorium" som spelar allt från barockmusik till lettisk avant garde. Ensemblen är alltid beredd att ta del i icke-akademiska experiment och cross over-projekt. De har fått flertalet nomineringar till Lettlands stora musikpris och är kända för sitt vitala och professionella spel på högsta nivå.

Den lettiske dirigenten Normunds Šne kommer från en musikerfamilj. Som ung studerade han violin men snart byttes violinen mot violan, som snart byttes mot oboe. År 1987 grundade han kammarorkestern Riga Chamber Players och blev dess konstnärlige ledare. Normunds Šne påbörjade sina dirigentstudier 1995 och tre år senare blev han gästdirigent för Lettiska Nationalorkestern. Han grundade Riga Festival Orchestra våren 1999 och 2006 grundade han också Sinfonietta Riga för vilken han blev chefdirigent. Hans uppdrag utanför Lettland har innefattat konserter bland annat i Osaka och London och CD-inspelningar för svenska BIS.

Med kritikeromdömen som "superb, finkänslig och virtuos" samt "en enastående och fulländad artist" intar ackordeonisten Ksenija Sidorova en internationell topposition på sitt instrument. Ksenija Sidorova började spela ackordeon i folkmusiktradition vid åtta års ålder för Marijia Gasele i Riga men intresset för klassisk och nutida musik gjorde att hon sökte sig till Royal Academy of Music i London. Ksenija Sidorova samarbetar med ledande kammarmusiker som violinisterna Nicola Benedetti och Thomas Gould, mandolinisten Avi Avital, sångarna Joseph Calleja och Juan Diego Flórez samt orkestrar som Lettiska Nationalorkestern, WDR-orkestern i Köln samt japanska NHK-orkestern med Paavo Järvi.