Göteborgs Konserthus Svenska Kammarorkestern och Janine Jansen

Elfrida Andrée (1841-1929) Konsertuvertyr i D-dur Gotlandsfödda Elfrida Andrée var inte bara pionjär som kvinnlig domkyrkoorganist och tonsättare. I sin tidiga karriär blev hon också Sveriges första kvinnliga telegrafist. Den drivkraft hon närde syns även i hennes rika och mångsidiga produktion bestående av sånger, mässor, pianokvintett, orgelpreludier, två symfonier och givetvis en konsertuvertyr av det festligare slaget. Många verk har fått nytt liv på senare år, som operan Fritiofs saga som sattes upp 2019 av Göteborgsoperan och Symfoni nr 1 som spelats in av Göteborgs Symfoniker. Elfrida Andrée var en central gestalt i svenskt musikliv i många år och anordnade hundratals folkkonserter i Göteborg. Vid ett par tillfällen ledde hon Göteborgs Orkesterförening, föregångaren till Göteborgs Symfoniker. Konsertuvertyren i D-dur dirigerade hon själv vid en fullsatt konsert i Göteborgs Domkyrka våren 1878. Jenny Svensson

Max Bruch (1838-1920) Violinkonsert nr 1 g-moll Op 26 Vorspiel: Allegro moderato Adagio (satserna ett och två spelas i en följd) Finale: Allegro energico Redan vid första framförandet av den tyske tonsättaren Max Bruchs slutgiltiga version 1868 tog publiken den till sitt hjärta. Här kommer både solist och orkester till sin rätt genom Bruchs genomtänkta instrumentationskonst - samspelet mellan solist och orkester flödar av melodirikedom och känsla. Max Bruch var liksom Felix Mendelssohn ett musikaliskt underbarn. Han skrev sin första symfoni och en stråkkvartett som 14-åring. Men det måste vara märkligt för en tonsättare som fått många av sina kompositioner framförda och uppskattade, att bara bli hyllad och ihågkommen för ett enda verk under resten av sitt långa liv: violinkonserten i g-moll. Det spelade ingen roll att världens stora violinister älskade den, att publiken älskade den. Max Bruch blev faktiskt trött på alla violinister som bara ville spela just den konserten. Tyvärr hade han tidigt sålt rättigheterna till sin förläggare: Bruch tjänade ingenting på det stora antal framföranden som ägde rum under hans livstid. Den första satsen kallar Bruch ett förspel - ett långt sådant - som nästan omärkligt går över i den andra satsen. Liksom Mendelssohn låter han solisten snabbt inleda konserten istället för stor orkester. Här växlar inspirerande melodier i dialog med orkestern med avbrott för två korta solokadenser. Nostalgiskt och känslosamt inleder violinen adagiot med ett senare briljant solospel utan påträngande sentimentalitet. En kort paus leder över till ett "energiskt" allegro där en ungerskinspirerad dans tar kommandot med virtuosa solopartier och en romantisk melodi som griper tag och förför. Gunilla Petersén 2013

Ludwig van Beethoven (1770-1827) Symfoni nr 1 C-dur Op 21 1.Adagio molto - Allegro con brio 2.Andante cantabile con moto 3.Menuetto: Allegro molto e vivace 4.Finale: Adagio - Allegro molto e vivace Ludwig van Beethovens första symfoni, skriven år 1799-1800, är inget trevande försök av någon orutinerad och omogen tonsättare. Nej, Beethoven var redan sedan länge känd som en av sin tids främsta pianister och improvisatörer, och hans kompositioner hade redan uppmärksammats ordentligt. Han hade hunnit skriva två pianokonserter, elva pianosonater och sex stråkkvartetter - för att nu nämna några. Men å andra sidan var han inte så djärv som han tordes vara i några av kammarmusikverken. Kritikerna tyckte trots allt att symfonin i stort sett var bra och att den bjöd på många nyheter och "en hel värld av idéer". "Men alltför många blåsinstrument kom till användning, så det lät mer som en blåskår än en orkester". Så här 200 år senare tycker vi att symfonin är både tydlig och klar, konventionell och starkt besläktad med Mozarts och Haydns symfonier. Men vi märker också att här finns något mer - ett starkt personligt drag. Den framåtdrivande andan är inte utlånad, den är Beethovens eget signum. STIG JACOBSSON

Svenska Kammarorkestern från Örebro har regelbundet turnerat världen över i länder som Japan, USA, Storbritannien, Tyskland, Österrike och Frankrike. De har flera gånger framträtt på BBC Proms och Lincoln Center i New York. 2019 blev världsklarinettisten Martin Fröst orkesterns chefdirigent och tillsammans har de förnyat konsertformen. I 22 år lotsades orkestern av chefdirigenten Thomas Dausgaard, något som bland annat New York Times uppmärksammade: ”Tonspråket är överraskande och nytt. Sjuder av liv och kraft.” Samarbetet med Dausgaard omfattade en bred repertoar med inspelningar av kompositörer som Beethoven, Schumann, Schubert, Brahms, Bruckner, Tjajkovskij, Dvorak och Wagner. Bland de senaste skivutgåvorna finns Svenska Kammarorkesterns Mozartskiva med Martin Fröst inspelad för Sony Classical (2023).

Klarinettisten och dirigenten Martin Fröst är känd för att tänja på musikaliska gränser. Han är en artist som ständigt söker nya sätt att utmana och omforma den klassiska musikarenan, och hans repertoar omfattar standardverk, såväl som ett antal samtida verk. Fröst var 2014 den första klarinettisten att tilldelas Léonie Sonning Music Prize och anslöt sig till en prestigefylld lista över tidigare mottagare, inklusive Igor Stravinsky, Leonard Bernstein och Sir Simon Rattle. International Classical Music Awards utsåg honom till deras Artist of the Year Award 2022 för hans innovativa globala karriär, hans imponerande diskografi och hans filantropi. Han är sedan 2019 musikalisk ledare för Svenska Kammarorkestern i Örebro. Säsongen 2025-2026 var Fröst Artist in Residence hos NDR Elbphilharmonie Orchestra. Han har uppträtt med världens största orkestrar, inklusive Royal Concertgebouw Orchestra, New York och Los Angeles Philharmonic Orchestra, Leipzig Gewandhaus Orchestra, München Philharmonic, London Symphony Orchestra, Philharmonia Orchestra, NDR Elbphilharmonie Orchestra och Frankfurt Radio Symphony Orchestra. Han samarbetar regelbundet med framstående internationella artister, inklusive Yuja Wang, Janine Jansen, Leif Ove Andsnes, Roland Pöntinen och Antoine Tamestit, samt uppträder vid internationella evenemang som Verbier Festival i Schweiz, BBC Proms i London och Mostly Mozart i New York.

Den nederländska violinisten Janine Jansen spelar med världens mest framstående orkestrar och dirigenter. Under 2025-2026 var hon Artist in Residence hos Berliner Philharmoniker. Hon framträdde också som Featured Artist med Sveriges Radios Symfoniorkester tillsammans med Esa-Pekka Salonen och Sir Antonio Pappano. Under 2026 turnerar hon med Royal Concertgebouw Orchestra, London Symphony Orchestra och Tonhalle Orchester, samt fortsätter sitt konstnärliga partnerskap med Camerata Salzburg. Med sina musikaliska partners Martha Argerich och Mischa Maisky framträder hon på Musikverein Wien, i Lucerne och i Tokyo. Hennes senaste inspelning kom 2024 och innehåller Sibelius violinkonsert och Prokofjevs violinkonsert nr 1 tillsammans med Klaus Mäkelä och Oslo Filharmoniska Orkester. Hon spelar på Shumsky-Rode Stradivarius från 1715. Janine Jansen framträdde senast med Göteborgs Symfoniker 2018 då hon spelade Anders Eliassons violinkonsert.