Musikens Hus, Aalborg Symfonikerna gästar Aalborgs nya konserthus

BÉLA BARTÓK (1881-1945) VIOLINKONSERT NR 2 Allegro non troppo Andante tranquillo Allegro molto Bartók skrev en violinkonsert redan 1907, dock opublicerad under hans livstid. 30 år därefter bad violinisten Zoltán Székely honom om en ny konsert. Den blev en av hans tyngst vägande kompositioner, präglad av några ord han skrev i en fransk musiktidskrift: "Med all vår förmåga måste vi söka något som kunde kallas genial enkelhet." Men målet var inte lätt att nå. Det visades av det långa kompositionsarbetet - från augusti 1937 till nyårsafton 1938 - fast stycket planerats för Baden-Badenfestivalen 1937. Först var Bartók också ovillig att skriva en konsert. Själv tänkte han sig ett större variationsverk. Han hade dock börjat arbeta redan i maj 1937, innan han stack emellan med sonaten för två pianon och slagverk. Likaså avbröt han arbetet hösten 1938 för det av Benny Goodman beställda Contrasts för klarinett, violin och piano. Bartók var vid denna tid inte okontroversiell. Han förbjöd sina radiokonserter att återutsändas i Italien och Tyskland. I privatbrev hävdade han att Ungern närmade sig dessa staters "rövar- och mördarsystem". Han planerade att utvandra, "bort från detta förpestade lands grannskap". Musiken saknar dock alla spår av hans missmod. Som de stora klassikerna, Beethoven och Mozart, förmådde han höja sig över det alldagliga, som i de båda ungdomligt friska yttersatserna, i den tredje rentav i 3/4-takt med ett par folksångspräglade variationer. Variationerna präglar också den utsökta mellansatsen, i den första faktiskt med pukan som melodiinstrument, i nästa variation med desto större klangrikedom i harpa, träblås och celesta, varpå solisten får allt större plats - i slutet av fjärde variationen i kanon med stråkarna - och musiken blir till sist nästan dansant. Som så ofta i svåra tider fyllde musiken den större uppgiften att skänka motståndskraft, hopp och livsmod. Vid uruppförandet i Amsterdam 23 mars 1939 med Székely, Concertgebouworkestern och Willem Mengelberg var Bartók redan på väg utomlands för att förbereda utvandringen till USA som skedde i oktober 1940. ROLF HAGLUND

LUDWIG VAN BEETHOVEN (1770-1827) SYMFONI NR 3 ESS-DUR OP 55 "EROICAN" Allegro con brio Marcia funèbre: Adagio assai Scherzo: Allegro vivace Finale: Allegro molto "Geschrieben auf Bonaparte" kan man med möda läsa, i blyerts, allra längst ner på det enda bevarade - avskrivna - partituret till Beethovens tredje symfoni. Originalet har gått förlorat. Lite längre upp på avskriften, omedelbart under "Sinfonia grande" har någon försökt radera ut "intitolata Bonaparte". "Skriven till och betitlad efter Bonaparte". En viss Napoleon var förvisso inblandad i denna symfoni från början. Republikanen Beethoven var en av många Bonapartes-värmare. En tid tänkte han resa över till Paris med denna hyllningssymfoni i bagaget. Men publiceringen dröjde ända till 1806. Då stod där något annat: "Sinfonia Eroica composta per festeggiare il sovvenire di un grand Uomo, e dedicata A Sua Altezza Serenissima il Principe di Lobkowitz." Vad hade hänt? Elva år efter Beethovens död berättade hans elev och sekreterare, tonsättaren och pianisten Ferdinand Ries, i en skrift att han och andra sett originalet med "Bonaparte" längst upp på bladet, men att Beethoven rivit sönder det när han fick höra att Napoleon låtit kröna sig till kejsare. Furst Lobkowitz ovan var en av Beethovens ekonomiska stöttepelare, rik och närmast besatt av musik. Ett palats i Wien och ett i Böhmen. Han höll med en egen liten orkester och det var den - förstärkt - som fick repetera och provspela den hiskeliga symfonin med de förryckta svårigheterna. Vilken service! Men vem var "den store mannen" vars minne skulle firas - han som tycks ha trängt ut Napoleon? (Eller var han kanske den forne, "rätte" Napoleon?) Eftervärlden har kommit med åtskilliga förslag. Ett av dem utpekar prins Louis Ferdinand av Preussen, brorson till Fredrik den store, en folkhjälte som just stupat i kamp mot Napoleon. Han kände Beethoven väl och hade hört Eroican tre gånger hemma hos Lobkowitz. Men varför skulle han vara hemlig? Skulle alla förstå ändå? Eller var det för att inte reta upp fransmännen, som ju såg ut att lägga hela Europa under sig och kanske skulle blockera en "fiendesymfoni" överallt? Hade Beethoven blivit patriot i stället för republikan? Kunde den forne Napoleonsvärmaren över huvud taget inta någon annan position när nu fransmännen ryckt in i Wien? Första helt offentliga framförandet ledde Beethoven på Theater an der Wien den 7 april 1805. Förskräckelse kolliderade med hänförelse. Rädslan nöttes väl bort med tiden. Något annat växte till i stället: det politiska missbruket av "hjälten" Beethoven. Det nådde mardrömslika höjder i Tyskland. Redan 1927 skrev nazisternas chefsideolog Alfred Rosenberg: "Wir leben heute in der Eroica des deutschen Volkes!" - "Vi lever i dag i det tyska folkets hjältetid!" INGEMAR VON HEIJNE

Sveriges Nationalorkester Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Från och med hösten 2013 är Kent Nagano förste gästdirigent och konstnärlig rådgivare för Göteborgs Symfoniker. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde orkestern en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Göteborgs Symfoniker har kallats "en av Europas mest formidabla orkestrar" (The Guardian) och har med sin hedersdirigent Gustavo Dudamel (chefdirigent 2007-2012) hänfört publik och kritiker i såväl Göteborg och Västra Götaland som London, Paris och Wien. Orkestern har en stark lokal förankring och ger årligen omkring 100 konserter i Göteborgs Konserthus vid Götaplatsen. Byggnaden invigdes 1935 och är ett av den nordiska funktionalismens stora monument och berömt för sin fina akustik. Vid sidan av de ordinarie konserterna framträder orkestern varje sommar på Götaplatsen och i Slottsskogen samt gästspelar i Vara Konserthus. Orkesterns huvudman är Västra Götalandsregionen. Stenhammar och den nordiska profilen Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, blev orkesterns chefdirigent 1907. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och inbjöd kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. I raden av stora gästdirigenter från förr finns Wilhelm Furtwängler, Pierre Monteux och Herbert von Karajan. Idag samarbetar Göteborgs Symfoniker regelbundet med dirigenter som Joana Carneiro, Andrew Manze, David Afkham, Esa-Pekka Salonen, Neeme Järvi, Gustavo Dudamel, Christian Zacharias och Herbert Blomstedt. Turnéer till världens musikcentra Det stora internationella genombrottet kom 1987 när Göteborgs Symfoniker besökte Asien och USA. Sedan dess har orkestern också turnerat i Japan, Kina och Europa och framträtt vid BBC Proms i London, Luzern i Schweiz, Salzburgfestivalen, Musikverein i Wien samt Barbican i London. "En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian efter framträdandet i London 2004. Gustavo Dudamel och Göteborgs Symfoniker har med stor framgång turnerat i Frankrike, Tyskland, Luxemburg, Spanien och Storbritannien, inklusive hyllade gästspel vid BBC Proms i London och Musikverein i Wien. "Göteborgs Symfoniker hade publiken helt i sin hand i går kväll. Salen fullkomligt exploderade." (The Telegraph) "Det hettade till ordentligt när Gustavo Dudamel och hans svenska orkester spelade i Musikverein." (Wiener Zeitung) Prestigefyllda inspelningar på DG, BIS och Chandos Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i ett 100-tal CD. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat symfonier och orkesterverk av Mieczyslaw Weinberg (god vän till Sjostakovitj), Alban Bergs orkestermusik, Brahms dubbelkonsert och Beethovens trippelkonsert med solister ur orkestern samt symfonier av Kurt Atterberg som kommer att ges ut i sin helhet med Neeme Järvi som dirigent. Samtliga skivor som finns utgivna (och som inte utgått) finns i vår butik på Götaplatsen. En del går även att beställa via vår butik. I vårt kalendarium hittar du orkesterns samtliga konserter i Göteborgs Konserthus.

Tyske Frank Peter Zimmermann betraktas allmänt som en av de främsta violinisterna i sin generation. Han har hyllats för sin osjälviska musikalitet, skicklighet och intelligens och har framträtt med de ledande orkestrarna i världen i över tre decennier. Hans många konsertengagemang har fört honom till de viktigaste konsertscenerna och internationella musikfestivalerna i Europa, USA, Sydamerika och Australien. Förra säsongen turnerade han med sin egen stråktrio, Trio Zimmermann, som framträdde i Wien, München, Amsterdam, Madrid, Barcelona och Hamburg. Han uruppförde också Magnus Lindbergs andra violinkonsert med London Philharmonic Orchestra och Jaap van Zweden. Fler framföranden av konserten stod också på schemat, med Berlins filharmoniker och Sveriges Radios symfoniorkester under ledning av Daniel Harding, samt med New York Philharmonic och Franska Radions filharmoniker under ledning av Alan Gilbert. Bland andra höjdpunkter finns framträdanden med Concertgebouworkestern och Jakub Hrusa, Clevelandorkestern och Franz Welser-Möst, Bayerska statsorkestern och Kirill Petrenko samt Tjeckiska filharmonin och Jaap van Zweden. Som kammarmusiker ger Frank Peter Zimmermann ett flertal konserter, främst i Europa. Han har också uruppfört violinkonserter av Pintscher, Eötvös och Brett Dean. Under åren har Frank Peter Zimmerman gjort ett stort antal inspelningar för Warner Classics, Sony Classical, BIS, Ondine, Teldec och ECM. Han har spelat in praktiskt taget alla de viktiga violinkonserterna, från Bach till Ligeti, och flera av utgåvorna har erhållit prestigefyllda utmärkelser. Bland hans senare inspelningar finns Dvoráks violinkonsert (Decca), Mozarts violinkonserter (Hänssler Classics) samt Hindemiths violinkonsert och Brett Deans violinkonsert The Lost Art of Letter Writing (BIS).