Göteborgs Konserthus University of Gothenburg Symphony Orchestra

Gioacchino Rossini (1792-1868) Uvertyr till Den tjuvaktiga skatan Gioacchino Rossini var född i Pesaro söder om Rimini och blev en stjärna i 1800-talets operavärld. Publiken uppskattade hans lekfulla, lättnynnade melodier. Den tjuvaktiga skatan (La gazza ladra) var den opera som fick hans lite motiga start på La Scala i Milano att vända till succé våren 1817. Handlingen är hämtad från en fransk pjäs och rör sig kring en tjänsteflicka som anklagas för stöld. Inledningens trumvirvlar signalerar allvaret. Men tjuvgodset påträffas så småningom i ett skatbo och alltihop får ett lyckligt slut. Den majestätiska uvertyren är det mest kända partiet från operan och användes bland annat i filmen A Clockwork Orange.

Emilie Mayer (1812-1883) Faust-uvertyr "En sådan gudomlig talang som hennes har inte blivit förunnad någon annan person jag känner!" Så sa den tyske tonsättaren Carl Loewe om Emelie Mayer. Hon hade kommit till Stettin för att få lektioner av honom i komposition. Men redan som sjuåring föreslog hennes pianolärare att hon skulle bli tonsättare eftersom hon hellre improviserade än spelade de melodier hon fick i läxa. Hennes tonsättarkarriär fick dock vänta tills efter hon fyllt 28 år. Eftersom fadern var änkeman måste hon som äldsta dotter (hon hade två äldre bröder) sköta hushållet och ta hand om sina fem syskon. 1840 sköt fadern sig och syskonen kunde inte bo kvar. Emelie Mayer flyttade till Stettin och så småningom till Berlin där hon blev ett känt namn, både för sina kompositioner och skulpturer, som var en annan konstart hon behärskade. Hennes två första symfonier uruppfördes båda i Stettin och framgången blev ännu större när hon kom till Berlin. Där var det framför allt i privata hem hennes musik spelades men 1850 gavs en offentlig konsert på kungliga teatern med uteslutande Emelie Mayers kompositioner. Hon blev populär både hos kritikerna och publiken och följde sina verk till de städer de uppfördes; Köln, München, Lyon, Bryssel och Wien. Som tonsättare var hon mångsidig och produktiv. Åtta symfonier, 15 konsertuvertyrer, mycket musik för piano, röst, fiol med mera. Hon arbetade hårt men hjälpte också gärna andra, till exempel genom att själv ge kompositionslektioner till andra kvinnor. Hennes musik inte bara framfördes och uppskattades, den trycktes också. Efter hennes död 1883 föll hon i glömska i 100 år, kan jag läsa på ett av omslagen till en cd med hennes violinsonater. Då skulle hon alltså ha blivit spelad igen från och med 1980-talet. En snabb sökning på hemsidorna till sex av de största orkestrarna i Sverige visar dock inga träffar på hennes namn. Känn er utvalda, kära publik! Och för den som vill höra mer finns även hennes femte symfoni på cd. Katarina A Karlsson

Francis Poulenc (1899-1963) Konsert för två pianon och orkester Allegro ma non troppo - Larghetto - Allegro molto Fransmannen Francis Poulenc blev redan tidigt framgångsrik och debutverken från de sena tonåren spelades under hela hans liv. Mycket av hans tidiga produktion kom att kännetecknas av humor och lek med drag från kabaré och jazz, liksom från kollegor som Offenbach. Dubbelkonserten för piano skrevs 1932 då hans mecenat tyckte att Poulenc och hans pianistvän, Jacques Fevrier, förtjänade att framträda vid en festival i Venedig. Poulenc använde impulser från både Mozart och Stravinsky med markanta slagverksinslag. Vännerna Poulenc och Fevrier spelade själva in konserten på skiva.

Manuel de Falla (1876-1946) Den trekantiga hatten Introduktion - Eftermiddag - Mjölnarfruns dans (Fandango) - Druvorna Grannarnas dans (Seguidilla) - Mjölnarens dans - Rådmannens dans - Finaldans Manuel de Falla är lite av en udda fågel i det tidiga 1900-talets musik och ses som den mest framstående spanska kompositören under perioden. Hans produktion är liten och kretsar till stor del kring musik för scen, främst två baletter: El amor brujo ("Den förtrollande kärleken"), känd för den rituella elddansen, och den överdådiga El sombrero de tres picos ("Den trekantiga hatten") med premiär 1919. Musiken, som berättar om ett kärleksdrama, kastar sig mellan iberiska folkdanser och dåtidens moderna influenser från Debussy och Ravel. Den inflytelserika chefen för Ballet Russes, Sergej Djagilev, var beställaren och premiären skedde i London.

Orkesterns kärna utgörs av studenterna vid den tvååriga internationella masterutbildningen i symfoniskt orkesterspel vid Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet. Utbildningen är unik i sitt slag och bedrivs i samverkan med Göteborgs Symfoniker och GöteborgsOperan. I orkesterprojekten ingår även studenter från kandidatutbildningen i klassisk musik - ett treårigt program där studenten fokuserar på kammarmusikspel och individuell utveckling på sitt instrument. Ibland inbjuds studenter från andra musikhögskolor att delta i och komplettera orkestern. Konstnärlig ledare för University of Gothenburg Symphony Orchestra är Henrik Schaefer. Varje läsår gör University of Gothenburg Symphony Orchestra åtta orkesterproduktioner med sammanlagt omkring 15 offentliga konserter. Till dessa engageras internationellt välkända dirigenter och solister. På senare tid har Anja Bihlmaier, Eva Ollikainen, ShaoChia Lü, Olaf Henzold, Patrik Ringborg, Tobias Ringborg, Michel Tabachnik och Steven Sloane gästat orkestern. Bland solisterna märks pianisterna Roland Pöntinen och Christian Zacharias, violinisterna Malin Broman och Antje Weithaas, trumpetaren Tine Thing Helseth samt sångerskan Kristina Hansson. Orkestern samarbetar också varje år med operautbildningen vid Högskolan för scen och musik. University of Gothenburg Symphony Orchestra är en ambassadör för Göteborgs universitet som stöder konsert- och turnéverksamheten.

Den italienska dirigenten Daniela Musca är eftertraktad som både symfonisk dirigent och operadirigent och välkänd hos svenska orkestrar. Säsongen 2023-2024 återvänder hon till Kungliga Filharmonikerna, hon debuterar med Jönköpings Sinfonietta och Helsingborgs Symfoniorkester och hon kommer att dirigera nyårskonsertmed Malmö Symfoniorkester. Hon samarbetar med både musikhögskolan i Malmö och i Göteborg och har varit en återkommande dirigent vid Side by Side i samarbete med Göteborgs Symfoniker. Andra uppdrag på senare år har varit på Kungliga Operan i Stockholm med Rigoletto, och på Malmö Opera med Out of the Blue, ett nytt verk för dansare och orkester inklusive musik av Bach, Stravinsky och Björk, koreograferad av Anouk Van Dijk. Hon dirigerade Odense Symfoniorkester vid de sista omgångarna och vinnarkonserten i Carl Nielsen International Competition i april 2022. 2021 släppte hon en inspelning på BIS med Norrköpings Symfoniorkester och harpisten Delphine Constantin-Reznik. Född i Rom studerade hon piano och kammarmusik vid Conservatorio Santa Cecilia, och studerade orkesterdirigering i Berlin vid Hanns Eisler Hochschule. 2017 var hon semifinalist vid Georg Solti Conducting Competition i Frankfurt. Som assisterande dirigent har hon arbetat på Staatsoper Berlin, Bayerns statsopera, Deutsche Oper Berlin och Salzburg Festival.