Publicerat 27 april 2018 Det är ju helt barockt

Det är intressant att en hel tidsperiod med sitt speciella konstnärliga uttryck tagits som ett slags sofistikerat kraftuttryck.

Det är intressant att en hel tidsperiod med sitt speciella konstnärliga uttryck tagits som ett slags sofistikerat kraftuttryck.

Det är barock som gäller denna veckan. Orkestern är mindre än vanligt vilket också ger andra möjligheter. De åker på en miniturné i regionen, till mindre salar än de vi har i Konserthuset och där får den lokala publiken chans att uppleva vår musik på plats i sin närmiljö. Våra ägare är Västra Götalandsregionen vilket egentligen betyder alla som bor i regionen, så det känns fint att ge denna möjlighet.

Jag lyssnade på en repetition med ensemblen, som av praktiska skäl förlagts till universitetets vackra aula och blev helt gripen av den härliga harmoniska musiken. Det är vackert men ändå inte bara inställsamt, man blir både avslappnad och engagerad samtidigt.

Stråkets vanliga uppställning var bytt till en spännande mix där alla stämmor var mer blandade med varandra. En vän av den vanliga ordningen skulle nog hävda att det var ”helt barockt” men det blir ett annat lyssnande och deltagande som utvecklar både musikern och musiken.

Rytmens ansatser är tydliga men linjerna långa och gungande, det svänger i flera dimensioner så man blir glad och lite härligt yr.

Ja svänger gör det rejält, men svängningen är inte heller den vanliga. I stora orkestern stämmer vi alltid efter ett ”normal a” med 442 hertz (svängningar/sekund) men i barockmusik drar man ofta ned det så lågt som 415, för att bättre återge ett tidstroget spelsätt och uttryck. Instrumenten är försedda med sensträngar (gjorda av fårtarmar istället för moderna material som syntet och stål) och man använder barockstråke med sin mer oflexibla konstruktion. Resultatet blir nästan samma som vanligt men ändå annorlunda på ett subtilt spännande sätt.

Rörelse är något centralt som man försöker fånga under barocken, därav den engelska termen the flying forms (”de flygande formerna”) och i mitt rör(l)iga huvud flyger tankarna snabbt iväg, är detta ba’ rock ’n roll eller skulle det kunna vara rock ’o ko’ eller annan modern ’ism… Bäst jag slutar nu, innan ni tycker jag är ”helt barock”!

Johan Nordin
Orkesterchef Göteborgs Symfoniker