Att tävla, så mycket motstridiga känslor det kan ge upphov till. Glad förväntan och ångestladdad anspänning, målmedveten fokusering och skräckfyllda flyktförsök. Alla här i världen är inte vad man beskriver som tävlingsmänniskor, men alla tävlar nog då och då ändå.
Några som tävlat, och dessutom vunnit sin tävling, är artisterna som i onsdags bjöd på denna veckas vårkonsert. Solistprisvinnaren Sebastian Stevensson uruppförde en fagottkonsert av tonsättarvinnaren Fredrik Högberg, under ledning av Malko-vinnaren Tung-Chieh Chuang. Just Malko-tävlingen, som är en av världens viktigaste dirigenttävlingar, skrev Sten om här på bloggen för ett par veckor sedan. Det var sannolikt ett ganska unikt tillfälle att på en och samma konsert få möte tre vinnare av prestigefyllda tävlingar. Men alla ni som läser detta kanske inte var på konserten. Som konserthus får vi ju också tävla om publikens tid. Det finns så mycket som vi människor vill göra i våra liv. Ta del av fantastisk musik en onsdagkväll vill vi kanske gärna, men när sommarvärmen plötsligt slår till med full kraft lockas många säkert också till trädgårdsbjudningar och grillkvällar.
Och igår, när värmen kulminerade, var det inte mycket som kunde besegra havets lockelse. Varma vindar, glittrande vågor och en smäcker havskajak som väntat hela vintern på att få komma ut – bättre tid för premiärpaddling i Onsalas vatten är svårt att uppbringa. All annan eventuell förströelse hade inte en chans i konkurrensen om min tid.
Nästa helg väntar nästa stora tävling, som engagerar väldigt många i Göteborg – vårt älskade och hatade Göteborgsvarv. Här gör man bäst i att inte tävla mot någon annan än sig själv, men även det kan vara plågsamt. Åtminstone om det egna rekordet sattes när kroppen var nio år yngre och lättare, och benen betydligt mer ihärdigt rastade.
Jag älskar att tävla. Jag hatar att tävla.
Troligtvis kommer jag fortsätta på inslagen väg – låta mig förfasas och lockas av tillvarons möjliga och omöjliga tävlingar, både som publik och utövare.
Men allt här i världen lämpar sig inte för tävling. Konkurrens i all ära – samarbete och gemenskap är kanske ännu viktigare.
Ett ämne för nästa blogg måhända?
Erika Strand Administrativ chef