Publicerat 7 september 2018 Jag log hela vägen hem

Som den självklaraste saken i världen bredde gästerna ut sig över mattor och trappor. I stolar och soffor, lutade mot väggarna och med fötterna på elementen.

Som den självklaraste saken i världen bredde gästerna ut sig över mattor och trappor. I stolar och soffor, lutade mot väggarna och med fötterna på elementen. Och Götaplatsfoajén fylldes av tystnad och närvaro.

Som publikutvecklare för Göteborgs Symfoniker trampar jag envetet nya stigar för att ta vara på all den fantastiska musik som framförs och spelas in med vår orkester. För att fler ska få glädjas åt den på det sätt som passar just dem, just då. Jag brukar tänka att, ofta när man hör klassisk musik är det som att trycka på en knapp bak i nacken och ett lugn infinner sig. Vi har musiken i oss från filmer eller dataspel och den är laddad med så mycket känslor. Sorg, glädje, öppna vidder, frihet, lust, fart, stillhet.

Men det är kanske inte alla som vill, kan eller vågar njuta den i konsertsalen. Att sätta sig i mitten på en rad i en konsertsal med oskrivna regler eller press att veta när Mozart levde och dog är inte självklart för alla. Men man kan älska känslan av att sköljas av eller omges av musiken ändå. Just därför älskar jag tillfällen när vi utöver våra ordinarie konserter erbjuder musiken i en annan förpackning och på ett annat sätt.  

Igår hade vi alltså glädjen att få bjuda in till Tyst After work i Götaplatsfoajén tillsammans med Oas, företaget och grundaren av konceptet. Initiativtagare är Creative Mornings och reklambyrån Stendahls. Stendahls driver ett viktigt projekt för bättre arbetsmiljö för sina anställda och detta kan vara ett sätt att finna sätt att koppla av och samla energi. Vilket bra gäng vi blev. En visionär med en bra idé, en doer och en orkester med massor av inspelad musik. 150 biljetter som sålde slut på två timmar. 4600 som anmält sig som intresserade i Facebookeventet och en ström av förfrågningar om det möjligen var någon som hade en biljett över.  

Så öppnade vi dörrarna och jag kunde inte låta bli att le och känna stolthet. Besökarna kom lugnt gående, hittade sin plats, tog av sig skorna, gjorde det bekvämt för sig. Tänk att vi kan bjuda in till detta vardagsrum och två timmar av verbal och digital tystnad. Musiken från Göteborgs Symfonikers inspelningar böljade genom rummet och vi flöt omkring i våra tankar. Helt stilla satt vi där och tittade ut på pulsen ute på Götaplatsen. Bara det var en häftig känsla. Kontrasterna mellan framåtrörelse och stillhet. Jag var nervös… Ingen klocka inget att prestera, ingen produktivitet. Ska man verkligen behöva ta sig till Konserthuset, köpa biljett och skriva in i kalendern att man ska vara tyst och lyssna på klassisk musik, kan man undra? Ja, ibland behöver man bestämma sig och avsätta tid för att det ska bli av. Och igår njöt vi i gemenskap och stillhet.  

Förmodligen är det detta som många av alla våra besökare upplever många gånger i stora salen under konserterna. Det gör jag också. Jag landar och känner hur världen sakta slutar snurra och jag hamnar i ett meditativt tillstånd när jag går på konsert. Men det ena behöver inte utesluta det andra. Vi är Göteborgarnas Konserthus och Allas Symfoniker.  

Eva Essvik, publik- och affärsutvecklare

Vill du prova Tyst After Work hemma i lugn och ro? Här är Spotifylistan från igår. Göteborgsposten var där, läs vad de tyckte!