Stäng
Meny
Publicerat i bloggen den 9 december 2020

Musik som känslornas språk

Kanske den viktigaste och mest intressanta frågan inom musikpsykologi är den om hur musikupplevelser påverkar oss emotionellt. Det här avsnittet handlar om hur musiken påverkar sättet vi tänker, känner och beter oss på.

Känslor är på grund av sin subjektivitet svåra att mäta, men i takt med nya tekniska möjligheter att studera hjärnan har forskare fått nya insikter under de senaste åren på området. Forskningen bedrivs även i Sverige, bland annat vid Uppsala universitet, och ligger i framkant internationellt.

Kille med svart hår njuter av musik i hörlurar

Musik har förmågan att framkalla kraftfulla känslomässiga reaktioner, även obehagliga, men det är positiva känslor som dominerar våra musikupplevelser. Psykologer brukar säga att glädje, sorgrädsla och ilska är våra mest basala känslor, och av dem är det glädje och sorg som musiken lättast verkar kunna förmedla.

De grundläggande delarna för detta är dels musikens tempo, dels dur-moll-tonaliteten. Ett snabbt tempo i dur låter glatt, medan ett långsamt tempo i moll förmedlar vemod. Mera specifikt kännetecknas ’glädje’ och ’lycka’ av måttliga tempovariationer, måttlig till stark ljudnivå, ganska skarpa kontraster mellan långa och korta toner, luftig artikulation och snabb tonansats.

Ljushårig kvinna spelar fiol

’Sorg’ uttrycks med ganska starka variationer i pulsen, lågmäld nyans, mjuk tonansats och tätt sammanbundna legatotoner. ’Ilska’ kännetecknas av ett snabbt tempo, hög ljudnivå, skarpa kontraster, korta toner och hårt vibrato.

Dessa gestaltningar följer den musikaliska delen av språket, den så kallade prosodin, och motsvarar också de uttryck vi använder med kroppsspråket och i taltempot. Musikens känslomässiga innehåll är biologiskt universellt och uppfattas tämligen lika av olika människor, oavsett ålder, etnicitet och musikalisk skolning.

Över hela världen använder vi alltså musik i vår vardag, både medvetet och omedvetet, för att reglera våra känslor. Ofta gör vi det för att må bättre och motverka stress och trötthet. Musiken erbjuder en resurs för känslomässig reglering och hjälper oss att uppnå olika mål, som att ge energi, behålla fokus på en uppgift eller minska tristess.

Musiklyssning är ett nöje som involvera samma centrum i hjärnan som andra former av njutning, och är lika starkt beroendeframkallande som mat, sex och droger.

Det är dock inte alla som kan uppleva intensiva känslomässiga reaktioner, och ungefär 5% av befolkningen har tragiskt nog så kallad musikalisk anhedoni, det vill säga oförmågan att uppskatta och njuta av musik.

Nästa avsnitt fortsätter jag att prata lite mera om relationen mellan musik och våra känslor.

Andreas Konvicka,
Medlem i Göteborgs Symfonikers Vokalensemble, musikpsykolog och terapeut

 

Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!