Göteborgs Konserthus University of Gothenburg Symphony Orchestra

Agathe Backer-Gröndahl (1847-1907) Fyra sånger (text: Zacharias Topelius) Selmas tankar i våren Fågelns visa Lärkröster i maj Björken berättar "Det finns ingen glädje så stor som den att komponera, att skapa något verkligt vackert!” Det är Agathe Backer-Gröndahls ord, men hennes pianolärare hemma i Norge menade att en kvinna skulle bära musikalitet som ett smycke. Att leva ett professionellt liv i musikens tjänst var ett brott mot konvenansen. Ändå trotsade hon föräldrar, samhällsnormer och lärare. Den småsinte pianoläraren byttes ut mot Franz Liszt, som hon studerade för i Weimar, och framgångarna kom: Backer-Gröndahl blev den konsertpianist som kollegan Edvard Grieg föredrog som solist i sin pianokonsert. Kritikern George Bernhard Shaw kallade henne för århundradets största klaverkonstnär. Som kompositör för sång och piano räknas hon till en av Norges främsta. Det blev cirka 150 romanser och 250 pianostycken under hennes korta liv som också innehöll fyra barn och sviktande hälsa. Sångerna med text av Zacharias Topelius är monologer där människors öden speglas i naturen. Blommorna längtar, vågorna sörjer, björken berättar kärlekshemligheter i en hel miniopera. Löven darrar i pianot medan ungdomarna ristar sina namn i barken och sen av misstag kysser varandra. Katarina A Karlsson

Gustav Mahler (1860-1911) Rückertsånger Blicke mir nicht in die Lieder Ich atmet’ einen linden Duft Um Mitternacht hab’ ich gewacht Ich bin der Welt abhanden gekommen Liebst du um Schönheit Gustav Mahler är en kontrasternas man. Samtidigt som han skrev tidens mest storslagna och omvälvande symfonier skrev han också ömsinta och ibland folkvisebetonade sånger. Hans ”Rückert Lieder” är inte en sångcykel (även om de publicerades tillsammans), utan fem fristående sånger komponerade mellan tidig sommar 1901 och sensommaren 1902 till texter av Friedrich Rückert. Rückert var inte professionell diktare utan en professor i orientaliska språk, som i sorgen över att ha förlorat två av sina barn i späd ålder sökte tröst i att skriva lyrik. Han ägnade de i scharlakansfeber avlidna Ernst och Luise inte mindre än 448 dikter! Mahler fascinerades och använde vid samma tid hans dikter även till samlingen Kindertotenlieder, och som i afton även andra av hans dikter som inte i huvudsak handlar om barn. I den första dikten ”Lyssna inte i smyg till mina visor” söker diktaren ensamheten och i ”Jag andas väldoft” möter vi minnen från det förflutnas lyckliga år. I ”Vid midnatt” söker han, efter många plågor, förtröstan i Gud. I ”Älskar du skönheten” uppmanas Hon att älska mig för kärlekens skull, inte för skönheten, ungdomen eller rikedomen. Man har sagt att detta är Mahlers enda verkliga kärlekssång – och den är dedicerad till Alma Schindler, det vill säga hans kommande hustru. I ”Jag har förlorat kontakten med världen” ser han sig död för omvärlden, ensam lever han i himlen i sin kärlek, i sina sånger. Den sistnämnda orkestrerades inte av Mahler själv utan av Max Puttmann, som var anställd vid det förlag som gav ut sångerna i tryck. Många av sångerna slutar i en annan tonart än den de började i, som så ofta hos Mahler. Stig Jacobsson

BELA BARTÓK (1881-1945) KONSERT FÖR ORKESTER Introduzione Gioco delle coppie Elegia Intermezzo interrotto Finale När den här musiken skrevs 1943 hade Bela Bartók två år kvar att leva. Han hade kommit till USA på flykt från ett Europa i krig och hankat sig fram under några magra år i New York. Hedersdoktoratet vid Harvard gav ingen inkomst. Därtill blev han allt sjukare, det som tidigare verkat vara tuberkulos visade sig vara leukemi. Men han komponerade vidare som alltid. Arbetet var hans liv - och nöje också, om man så vill. Likt ett barn vilade han genom att göra andra saker. Han var först och främst musiketnolog, det vill säga nedtecknare och insamlare av folkmusik. Och det var bland annat detta omätliga bibliotek, mer än 13000 melodier, han var så mån om att rädda undan andra världskriget. Otaliga resor i Ungern, Rumänien, Bulgarien, Slovakien och Turkiet företogs med en fonograf som minneshjälp. Dessemellan komponerade han, ovanpå det en hel massa undervisning som inkomst och omväxling, och så förstås en omfattande verksamhet som konsertpianist i många länder. Dessutom var han intresserad av att samla växter, skalbaggar, att lära sig nya språk. Palestrinas musik låg alltid på pianot och han reste aldrig utan sitt tummade partitur av Stravinskys Våroffer under armen. Finns det en diagnos för detta? skulle vi fråga i dag. Musiken Bela Bartók skrev var i högsta grad påverkad av all musik han sett och hört på sina insamlingsresor, men i de senare verken hör man också hur fascinerad han var av barockmästarna. Konserten för orkester skrevs på beställning av Sergej Kussevitskijs musikstiftelse. Bartók själv har beskrivit musiken som en resa från stränghet via en dödsbådande sång till ett livsbejakande slut. Likt Mozart komponerade han oerhört snabbt, han hann inte få ur sig en idé förrän nästa dök upp. Med en sådan kakafoni inombords är det inte underligt att han genom hela livet uppsökte tysta platser. Insamlandet av folkmusik såg Bartok själv som sin största och viktigaste gärning av mer än ett skäl: "Min idé är folkens brödraskap; brödraskap trots alla krig och konflikter. Jag försöker - så gott jag kan - att tjäna den idén i min musik: därför avvisar jag inga influenser, vare sig slovakiska, rumänska, arabiska, eller från andra källor." (Bartók, 1931) KATARINA A KARLSSON

Orkesterns kärna utgörs av studenterna vid den tvååriga internationella masterutbildningen i symfoniskt orkesterspel vid Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet. Utbildningen är unik i sitt slag och bedrivs i samverkan med Göteborgs Symfoniker och GöteborgsOperan. I orkesterprojekten ingår även studenter från kandidatutbildningen i klassisk musik - ett treårigt program där studenten fokuserar på kammarmusikspel och individuell utveckling på sitt instrument. Ibland inbjuds studenter från andra musikhögskolor att delta i och komplettera orkestern. Varje läsår gör University of Gothenburg Symphony Orchestra en rad orkesterproduktioner och offentliga konserter. Till dessa engageras internationellt välkända dirigenter och solister. På senare tid har Anja Bihlmaier, Eva Ollikainen, ShaoChia Lü, Olaf Henzold, Patrik Ringborg, Tobias Ringborg, Michel Tabachnik och Steven Sloane gästat orkestern. Bland solisterna märks pianisterna Roland Pöntinen och Christian Zacharias, violinisterna Malin Broman och Antje Weithaas, trumpetaren Tine Thing Helseth samt sångerskan Kristina Hansson. Orkestern samarbetar också varje år med operautbildningen vid Högskolan för scen och musik. University of Gothenburg Symphony Orchestra är en ambassadör för Göteborgs universitet som stöder konsert- och turnéverksamheten.

Henrik Schaefer är musikalisk ledare och chefdirigent för Folkoperan i Stockholm. Den Bochumfödde musikern började sin dirigentkarriär som assistent till Claudio Abbado och var 2013-2020 musikalisk chef för GöteborgsOperans orkester. Han har bland annat dirigerat framgångsrika produktioner av Mozarts Figaros bröllop och Trollflöjten, Strauss Daphne, Thomas Hamlet och Madame Butterfly. Hans engagemang för okänd romantisk repertoar visar sig i konserter, operaproduktioner och förstainspelningar av återupptäckta verk av kompositörer som Elfrida Andrée, Wilhelm Stenhammar, Joachim Raff och August Klughardt. 2004-2011 var Henrik Schaefer förste gästdirigent för Hiroshima Symphony Orchestra, och 2007-2013 chefdirigent för Wermland Opera i Karlstad. Han har de senaste åren varit verksam som konstnärlig ledare vid utbildningen i symfoniskt orkesterspel vid Högskolan för scen och Musik i Göteborg.

Ann-Kristin Jones har studerat vid musikkonservatoriet i Falun, Norges musikhögskola i Oslo och Operaakademiet i Köpenhamn, samt tagit diplomutbildningen vid Det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Hon debuterade redan under studietiden i titelrollen i Händels Orlando vid Den Ny Opera i Esbjerg. Sedan dess har hon gjort roller som Tredje damen i Trollflöjten, Cherubin i Figaros bröllop, Dorabella i Così fan tutte, Siébel i Faust, Olga i Eugen Onegin och Giovanna i Anna Bolena på scener som Malmö Opera, Drottningholms Slottsteater, Operan i Kristiansund, Opera i Ystad och Kungliga Operan. På GöteborgsOperan har Ann-Kristin Jones sjungit Sesto och Bradamante i Julius Caesar, Alcina och Maffio Orsini i Lucrezia Borgia, Tisbe i Askungen, Kate i Madame Butterfly, Gertrude i Hamlet, Mercédès i Carmen, La Ciesca i Gianni Schicchi, Kompositören i Ariadne på Naxos, Rosina i Barberaren i Sevilla, Modern i Monstret i labyrinten, Flosshilde i Rhenguldet och Ragnarök, Rossweisse i Valkyrian, Lola i Cavalleria rusticana samt Carlotta i Die schweigsame Frau. Ann-Kristin Jones har också turnerat i Japan med Operans orkester. 2022 sjöng hon Adalgisa i den kritikerrosade uppsättningen av Norma på Folkoperan. Hösten 2023 gjorde hon rollen som Rita i urpremiären av den nyskrivna operan Mytomania. Vidare är Ann-Kristin Jones verksam som solist i konsert- och oratoriesammanhang runt om i Norden. 2007 var hon solist med Los Angeles Philharmonic i Disney Concert Hall i ett verk av John Adams med tonsättaren själv som dirigent. Jones har tilldelats en rad stipendier som Björlingstipendiet 2023, Drottningholmsteaterns Vänners Stipendium, Sten A Olssons Kulturstipendium och flera av Kungliga Musikaliska Akademiens stora utlandsstipendium.