Stäng
Meny

Arkiv

24 konserter

2011-01-22 15:00 Stenhammarsalen

Program



EDVARD GRIEG (1843-1907) PIANOKONSERT A-MOLL Allegro molto moderato Adagio Allegro moderato e marcato Edvard Griegs förhållande till pianot var gott och långvarigt. Med undantag för ett förfärligt år på musikkonservatoriet i Leipzig med en tråkig pianolärare var pianot det instrument som gav honom mest idéer. Där kände han sig hemma och hans Lyriska stycken tillhör det bästa som skrivits för piano. Gudskelov lyckades Grieg byta pianolärare. Första året i Leipzig blev svårt av andra skäl också. Han var bara 15 år, hade svårt med språket och längtade hem. När han dessutom fick en form av tuberkulos som ledde till att vänster lunga kollapsade fick han åka hem, men återvände fyra år senare för att studera färdigt. Alla biografier och vittnesmål är överens om att Griegs begåvning slog ut i blom först när han på allvar tog in den norska folkmusiken. Norsk musik fann han, konstigt nog, i Danmark. Under sin uppväxt i Bergen hade han inte hört någon folkmusik som intresserade honom, men i Köpenhamn träffade han Rikard Nordraak som redan skrev folkmusikinspirerad konstmusik. Pianokonserten är skriven i sann romantisk stil, rentav storvulen ibland. Men man kan ändå säga att den är uppbyggd av små delar, första satsen innehåller inte mindre än sju tematiska idéer. Och det är nog detta som har gjort den så populär. När det glimtar till av någon drill som låter folkmusikalisk är det som att en fjällbäck glimmar till bakom trädstammarna, och så är det kanske också. Fjäll, dal, fjord och bäck måste Grieg ha runt sig för att kunna komponera. Han lät bygga en hytta med plats för stol, piano, bord och en liten ugn som hissades upp på ett berg i Hardanger. Hur det såg ut där kan man se i en film på YouTube. Och där fick jag äntligen veta hur lång Grieg var, något jag funderat på sedan jag läst att Grieg och hans hustru såg ut som porslinsstatyetter. Grieg var 154 cm, precis som Schubert. Men vid tiden för pianokonsertens födelse var ett eget hem inte på tal än. Grieg var bara 24 år och konserten blev hans definitiva genombrott som tonsättare. Han framförde den själv många gånger, både som dirigent och pianist. Därmed hittade han också förbättringar och reviderade konserten flera gånger. Den västerländska konstmusiken hade inte varit densamma utan Grieg. Den engelske tonsättaren Frederick Delius menade i början av förra århundradet att fransk musik, det är vad man får om man blandar Grieg och Wagner. KATARINA A KARLSSON







2011-01-22 13:00 Stenhammarsalen

2009-12-12 15:00 Stenhammarsalen

2009-12-12 13:00 Stenhammarsalen

2008-12-06 15:00 Stenhammarsalen

2008-12-06 13:00 Stenhammarsalen

2008-05-24 11:00 Götaplatsfoajén

2008-04-12 15:00 Stenhammarsalen

Program





ELFRIDA ANDRÉE (1841-1929) PIANOTRIO G-MOLL Allegro agitato Andante con espressione Finale, Rondo: Allegro risoluto Så blev Elfrida Andrée den först anställda kvinnliga organisten i Sverige 1861, i Finska kyrkan, efter privatstudier då organistutbildningen vid Musikaliska akademin var stängd för kvinnor. Hon blev den första telegrafistutbildade kvinnan i Sverige 1865, den första kvinnliga domkyrkoorganisten 1867, den första kvinnliga professionella tonsättaren efter studier för Ludvig Norman vid akademins nya kompositionsutbildning, och den första kvinnliga orkesterdirigenten. Sin domkyrkotjänst i Göteborg behöll hon i 62 år samtidigt som hon skrev över 100 verk - bland annat två symfonier, en opera, körverk, solosånger, orgelmusik och kammarmusik. Hon ordnade över 800 så kallade "folkkonserter" som hon ofta själv dirigerade, ledde körer, undervisade i sång och komposition. Dessutom var hon piano- och harpsolist och en betydande lärare. Som enda kvinnliga tonsättare valdes hon och hennes elev Sara Wennerberg-Reuter in i Föreningen svenska tonsättare 1921. Hon var känd som tonsättare och organist i USA, England, Tyskland och Frankrike. Elfrida Andrées kamp gällde också framföranden av egna verk. Många gånger fick hon positiva reaktioner för sin musik som också publicerades. Men den spelades inte. 1883 började Elfrida Andrée komponera sin andra pianotrio som blev färdig i manuskript 1884. Den trycktes 1887 i 550 exemplar, det sista av hennes tonsatta verk som gavs ut av Musikaliska konstföreningen. Den första satsen har ett lugnare sidotema, lyriskt och varmt melodiöst, efter ett energiskt huvudtema. Andra satsen är komponerad över två olika motiv och tredje satsen har en mellandel som avslöjar att hon levde i en miljö där bland annat Smetanas kammarmusik regelbundet framfördes. GUNILLA PETERSÉN



2008-04-12 13:00 Stenhammarsalen

Program





ELFRIDA ANDRÉE (1841-1929) PIANOTRIO G-MOLL Allegro agitato Andante con espressione Finale, Rondo: Allegro risoluto Så blev Elfrida Andrée den först anställda kvinnliga organisten i Sverige 1861, i Finska kyrkan, efter privatstudier då organistutbildningen vid Musikaliska akademin var stängd för kvinnor. Hon blev den första telegrafistutbildade kvinnan i Sverige 1865, den första kvinnliga domkyrkoorganisten 1867, den första kvinnliga professionella tonsättaren efter studier för Ludvig Norman vid akademins nya kompositionsutbildning, och den första kvinnliga orkesterdirigenten. Sin domkyrkotjänst i Göteborg behöll hon i 62 år samtidigt som hon skrev över 100 verk - bland annat två symfonier, en opera, körverk, solosånger, orgelmusik och kammarmusik. Hon ordnade över 800 så kallade "folkkonserter" som hon ofta själv dirigerade, ledde körer, undervisade i sång och komposition. Dessutom var hon piano- och harpsolist och en betydande lärare. Som enda kvinnliga tonsättare valdes hon och hennes elev Sara Wennerberg-Reuter in i Föreningen svenska tonsättare 1921. Hon var känd som tonsättare och organist i USA, England, Tyskland och Frankrike. Elfrida Andrées kamp gällde också framföranden av egna verk. Många gånger fick hon positiva reaktioner för sin musik som också publicerades. Men den spelades inte. 1883 började Elfrida Andrée komponera sin andra pianotrio som blev färdig i manuskript 1884. Den trycktes 1887 i 550 exemplar, det sista av hennes tonsatta verk som gavs ut av Musikaliska konstföreningen. Den första satsen har ett lugnare sidotema, lyriskt och varmt melodiöst, efter ett energiskt huvudtema. Andra satsen är komponerad över två olika motiv och tredje satsen har en mellandel som avslöjar att hon levde i en miljö där bland annat Smetanas kammarmusik regelbundet framfördes. GUNILLA PETERSÉN



2008-04-12 11:00 Stenhammarsalen

Program





ELFRIDA ANDRÉE (1841-1929) PIANOTRIO G-MOLL Allegro agitato Andante con espressione Finale, Rondo: Allegro risoluto Så blev Elfrida Andrée den först anställda kvinnliga organisten i Sverige 1861, i Finska kyrkan, efter privatstudier då organistutbildningen vid Musikaliska akademin var stängd för kvinnor. Hon blev den första telegrafistutbildade kvinnan i Sverige 1865, den första kvinnliga domkyrkoorganisten 1867, den första kvinnliga professionella tonsättaren efter studier för Ludvig Norman vid akademins nya kompositionsutbildning, och den första kvinnliga orkesterdirigenten. Sin domkyrkotjänst i Göteborg behöll hon i 62 år samtidigt som hon skrev över 100 verk - bland annat två symfonier, en opera, körverk, solosånger, orgelmusik och kammarmusik. Hon ordnade över 800 så kallade "folkkonserter" som hon ofta själv dirigerade, ledde körer, undervisade i sång och komposition. Dessutom var hon piano- och harpsolist och en betydande lärare. Som enda kvinnliga tonsättare valdes hon och hennes elev Sara Wennerberg-Reuter in i Föreningen svenska tonsättare 1921. Hon var känd som tonsättare och organist i USA, England, Tyskland och Frankrike. Elfrida Andrées kamp gällde också framföranden av egna verk. Många gånger fick hon positiva reaktioner för sin musik som också publicerades. Men den spelades inte. 1883 började Elfrida Andrée komponera sin andra pianotrio som blev färdig i manuskript 1884. Den trycktes 1887 i 550 exemplar, det sista av hennes tonsatta verk som gavs ut av Musikaliska konstföreningen. Den första satsen har ett lugnare sidotema, lyriskt och varmt melodiöst, efter ett energiskt huvudtema. Andra satsen är komponerad över två olika motiv och tredje satsen har en mellandel som avslöjar att hon levde i en miljö där bland annat Smetanas kammarmusik regelbundet framfördes. GUNILLA PETERSÉN



2008-02-23 11:00 Götaplatsfoajén

2007-03-31 15:00 Stenhammarsalen

2007-03-31 13:00 Stenhammarsalen

2007-03-31 11:00 Stenhammarsalen

2006-04-22 15:00 Stenhammarsalen

2006-04-22 13:00 Stenhammarsalen

2006-04-22 11:00 Stenhammarsalen

2005-04-02 15:00 Stenhammarsalen

2005-04-02 13:00 Stenhammarsalen

2005-04-02 11:00 Stenhammarsalen

2004-02-21 15:00 Stenhammarsalen

2004-02-21 13:00 Stenhammarsalen

2002-05-18 09:00 Götaplatsfoajén

2001-11-24 11:00 Götaplatsfoajén

Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!