Stäng
Meny

Arkiv

5 konserter

2020-02-07 18:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program



25 min


ANTON BRUCKNER (1824-1896) SYMFONI NR 4 ESS-DUR "DEN ROMANTISKA" Bewegt: nicht zu schnell Andante quasi allegretto Scherzo: Bewegt & Trio: Nicht zu schnell, keinesfalls schleppend Finale: Bewegt, doch nicht zu schnell Anton Bruckner föddes strax utanför Linz i Österrike som son till skolläraren och organisten i byn Ansfelden. Det stod tidigt klart att sonen skulle gå samma bana och därför studerade även han till lärare. Så småningom tog emellertid musikintresset överhanden och 31 år gammal fick han sin första professionella musikertjänst som domkyrkoorganist i Linz. Under sina 13 år i Linz studerade han harmonilära och kontrapunkt för professor Simon Sechter i Wien, och 1868 efterträdde Bruckner honom som professor. Vid det laget hade han hunnit komponera en hel del större sakrala körverk och tre symfonier, av vilka de två första förblev onumrerade och ouppförda under hans livstid. I Wien fortsatte han att komponera symfonier, det blev ytterligare åtta, av vilka den sista (som fått nummer 9, men som alltså är den elfte han skrev) förblev ofullbordad. Bruckner reviderade av olika skäl ofta sina symfonier. Även nr fyra, den som kallas "den romantiska", finns i ett flertal versioner. Han började komponera symfonin sent år 1873, 49 år gammal. Helt nyligen hade då hans Symfoni nr 2 fått sitt första framförande med förhållandevis stor framgång, och med resultat att Bruckner fått en rad nya vänner. Han var således på ovanligt gott humör när han började arbeta - vilket kan utgöra ett gott underlag för att förstå det "romantiska". Men som sagt: Bruckner lämnade inget färdigt ifrån sig förrän han var absolut säker på att det var så bra han någonsin kunde göra det. Den första versionen var färdig 1874 men av den finns inte mycket kvar i de kommande versionerna. Han började, på förslag från dirigenterna Felix Mottl och Anton Seidl, med att revidera orkestreringen i yttersatserna och den långsamma satsen i januari 1878 och fortsatte i november samma år med ett helt nytt scherzo "som skildrar en jakt". Ett år senare ersatte han finalen med en fjärde version. På så sätt blev en i många stycken ny symfoni fullbordad i juni 1880, och i den formen framfördes den för första gången den 20 februari 1881 med stor framgång hos Wienpubliken. Trots det fortsatte Bruckner att bearbeta symfonin vid olika tillfällen 1881, 1882 och fram till 1888. Dirigenter av i dag gör ibland sina egna urval av de olika versionerna. Men inte nog med detta. När Hans Richter 1888 skulle framföra verket gjorde han det i en förvanskad och mer Wagner-lik version gjord av Bruckners "vänner" Franz Schalk och Ferdinand Löwe - en version som även trycktes. Ändå har här bara redovisats en liten del av alla versioner, bearbetningar och förvanskningar som gjorts av detta mästerverk. Tiden var helt enkelt inte mogen för att ta emot Bruckners egna tankar. Man ansåg honom alltför omständlig och svulstig, och att hans symfonier var musikaliska "boaormar" - hur mycket hellre skulle man inte vilja kalla dem "musikaliska katedraler". Det vi får höra under den här konserten är en av de vanligaste och mest etablerade versionerna. Bruckners version från 1886 som publicerades av Leopold Nowak 1953. För en gångs skull härstammar tillnamnet "den romantiska" faktiskt från tonsättaren själv, och då syftade han på första satsen där han tänkte sig en romantisk bild av en medeltida stad. Han skrev i partituret vid inledningen till triodelen "dansmelodi under jaktpausen". Hornropen är huvudtemat i första satsen, och de återspeglar naturen, jakten och lantlivet. Andantet baseras på en enkel rondoform som växlar mellan två teman. Det utåtriktade scherzot har vid sidan av de eggande jakthornen också en lyrisk och långsam mellandel. Och i den granna finalen återkommer huvudtemat från första satsen, nu i jublande triumf. STIG JACOBSSON


Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.




2020-02-06 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program



25 min


ANTON BRUCKNER (1824-1896) SYMFONI NR 4 ESS-DUR "DEN ROMANTISKA" Bewegt: nicht zu schnell Andante quasi allegretto Scherzo: Bewegt & Trio: Nicht zu schnell, keinesfalls schleppend Finale: Bewegt, doch nicht zu schnell Anton Bruckner föddes strax utanför Linz i Österrike som son till skolläraren och organisten i byn Ansfelden. Det stod tidigt klart att sonen skulle gå samma bana och därför studerade även han till lärare. Så småningom tog emellertid musikintresset överhanden och 31 år gammal fick han sin första professionella musikertjänst som domkyrkoorganist i Linz. Under sina 13 år i Linz studerade han harmonilära och kontrapunkt för professor Simon Sechter i Wien, och 1868 efterträdde Bruckner honom som professor. Vid det laget hade han hunnit komponera en hel del större sakrala körverk och tre symfonier, av vilka de två första förblev onumrerade och ouppförda under hans livstid. I Wien fortsatte han att komponera symfonier, det blev ytterligare åtta, av vilka den sista (som fått nummer 9, men som alltså är den elfte han skrev) förblev ofullbordad. Bruckner reviderade av olika skäl ofta sina symfonier. Även nr fyra, den som kallas "den romantiska", finns i ett flertal versioner. Han började komponera symfonin sent år 1873, 49 år gammal. Helt nyligen hade då hans Symfoni nr 2 fått sitt första framförande med förhållandevis stor framgång, och med resultat att Bruckner fått en rad nya vänner. Han var således på ovanligt gott humör när han började arbeta - vilket kan utgöra ett gott underlag för att förstå det "romantiska". Men som sagt: Bruckner lämnade inget färdigt ifrån sig förrän han var absolut säker på att det var så bra han någonsin kunde göra det. Den första versionen var färdig 1874 men av den finns inte mycket kvar i de kommande versionerna. Han började, på förslag från dirigenterna Felix Mottl och Anton Seidl, med att revidera orkestreringen i yttersatserna och den långsamma satsen i januari 1878 och fortsatte i november samma år med ett helt nytt scherzo "som skildrar en jakt". Ett år senare ersatte han finalen med en fjärde version. På så sätt blev en i många stycken ny symfoni fullbordad i juni 1880, och i den formen framfördes den för första gången den 20 februari 1881 med stor framgång hos Wienpubliken. Trots det fortsatte Bruckner att bearbeta symfonin vid olika tillfällen 1881, 1882 och fram till 1888. Dirigenter av i dag gör ibland sina egna urval av de olika versionerna. Men inte nog med detta. När Hans Richter 1888 skulle framföra verket gjorde han det i en förvanskad och mer Wagner-lik version gjord av Bruckners "vänner" Franz Schalk och Ferdinand Löwe - en version som även trycktes. Ändå har här bara redovisats en liten del av alla versioner, bearbetningar och förvanskningar som gjorts av detta mästerverk. Tiden var helt enkelt inte mogen för att ta emot Bruckners egna tankar. Man ansåg honom alltför omständlig och svulstig, och att hans symfonier var musikaliska "boaormar" - hur mycket hellre skulle man inte vilja kalla dem "musikaliska katedraler". Det vi får höra under den här konserten är en av de vanligaste och mest etablerade versionerna. Bruckners version från 1886 som publicerades av Leopold Nowak 1953. För en gångs skull härstammar tillnamnet "den romantiska" faktiskt från tonsättaren själv, och då syftade han på första satsen där han tänkte sig en romantisk bild av en medeltida stad. Han skrev i partituret vid inledningen till triodelen "dansmelodi under jaktpausen". Hornropen är huvudtemat i första satsen, och de återspeglar naturen, jakten och lantlivet. Andantet baseras på en enkel rondoform som växlar mellan två teman. Det utåtriktade scherzot har vid sidan av de eggande jakthornen också en lyrisk och långsam mellandel. Och i den granna finalen återkommer huvudtemat från första satsen, nu i jublande triumf. STIG JACOBSSON


Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.





2020-02-05 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program



25 min


ANTON BRUCKNER (1824-1896) SYMFONI NR 4 ESS-DUR "DEN ROMANTISKA" Bewegt: nicht zu schnell Andante quasi allegretto Scherzo: Bewegt & Trio: Nicht zu schnell, keinesfalls schleppend Finale: Bewegt, doch nicht zu schnell Anton Bruckner föddes strax utanför Linz i Österrike som son till skolläraren och organisten i byn Ansfelden. Det stod tidigt klart att sonen skulle gå samma bana och därför studerade även han till lärare. Så småningom tog emellertid musikintresset överhanden och 31 år gammal fick han sin första professionella musikertjänst som domkyrkoorganist i Linz. Under sina 13 år i Linz studerade han harmonilära och kontrapunkt för professor Simon Sechter i Wien, och 1868 efterträdde Bruckner honom som professor. Vid det laget hade han hunnit komponera en hel del större sakrala körverk och tre symfonier, av vilka de två första förblev onumrerade och ouppförda under hans livstid. I Wien fortsatte han att komponera symfonier, det blev ytterligare åtta, av vilka den sista (som fått nummer 9, men som alltså är den elfte han skrev) förblev ofullbordad. Bruckner reviderade av olika skäl ofta sina symfonier. Även nr fyra, den som kallas "den romantiska", finns i ett flertal versioner. Han började komponera symfonin sent år 1873, 49 år gammal. Helt nyligen hade då hans Symfoni nr 2 fått sitt första framförande med förhållandevis stor framgång, och med resultat att Bruckner fått en rad nya vänner. Han var således på ovanligt gott humör när han började arbeta - vilket kan utgöra ett gott underlag för att förstå det "romantiska". Men som sagt: Bruckner lämnade inget färdigt ifrån sig förrän han var absolut säker på att det var så bra han någonsin kunde göra det. Den första versionen var färdig 1874 men av den finns inte mycket kvar i de kommande versionerna. Han började, på förslag från dirigenterna Felix Mottl och Anton Seidl, med att revidera orkestreringen i yttersatserna och den långsamma satsen i januari 1878 och fortsatte i november samma år med ett helt nytt scherzo "som skildrar en jakt". Ett år senare ersatte han finalen med en fjärde version. På så sätt blev en i många stycken ny symfoni fullbordad i juni 1880, och i den formen framfördes den för första gången den 20 februari 1881 med stor framgång hos Wienpubliken. Trots det fortsatte Bruckner att bearbeta symfonin vid olika tillfällen 1881, 1882 och fram till 1888. Dirigenter av i dag gör ibland sina egna urval av de olika versionerna. Men inte nog med detta. När Hans Richter 1888 skulle framföra verket gjorde han det i en förvanskad och mer Wagner-lik version gjord av Bruckners "vänner" Franz Schalk och Ferdinand Löwe - en version som även trycktes. Ändå har här bara redovisats en liten del av alla versioner, bearbetningar och förvanskningar som gjorts av detta mästerverk. Tiden var helt enkelt inte mogen för att ta emot Bruckners egna tankar. Man ansåg honom alltför omständlig och svulstig, och att hans symfonier var musikaliska "boaormar" - hur mycket hellre skulle man inte vilja kalla dem "musikaliska katedraler". Det vi får höra under den här konserten är en av de vanligaste och mest etablerade versionerna. Bruckners version från 1886 som publicerades av Leopold Nowak 1953. För en gångs skull härstammar tillnamnet "den romantiska" faktiskt från tonsättaren själv, och då syftade han på första satsen där han tänkte sig en romantisk bild av en medeltida stad. Han skrev i partituret vid inledningen till triodelen "dansmelodi under jaktpausen". Hornropen är huvudtemat i första satsen, och de återspeglar naturen, jakten och lantlivet. Andantet baseras på en enkel rondoform som växlar mellan två teman. Det utåtriktade scherzot har vid sidan av de eggande jakthornen också en lyrisk och långsam mellandel. Och i den granna finalen återkommer huvudtemat från första satsen, nu i jublande triumf. STIG JACOBSSON


Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.




2019-06-11 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program





JEAN SIBELIUS (1865-1957) NOCTURNE UR KUNG KRISTIAN II Sibelius skrev en hel del musik till teatern under sin karriär och även om det ofta handlade om kortare satser och illustrerande eller stämningsskapande passager så utformade han den musikaliska gestaltningen med säker fingertoppskänsla. Tänk bara på den kongeniala musiken till Nobelpristagaren Maurice Maeterlincks ödesmättade triangeldrama Pelléas och Mélisande eller den bitterljuva Valse triste till Arvid Järnefelts drama Döden (Kuolema). Till Sibelius tidiga verk för teatern hör skådespelsmusiken till Kung Kristian II av författaren Adolf Paul (1863-1943), bördig från Brommö i Vänern men av tysk-italiensk härstamning och uppväxt i Finland. Han var under större delen av sitt liv verksam i Berlin där han rumlade med August Strindberg och Edvard Munch på Zum schwarzen Ferkel ("Det lortiga ungsvinet", där Heinrich Heine och Robert Schumann tidigare varit stamgäster). Sibelius och Adolf Paul lärde känna varandra vid Helsingfors musikinstitut där de båda studerade för tonsättaren och pianisten Ferruccio Busoni. Som författare var socialisten Adolf Paul djärv och radikal - en rebell som chockerade med våld och sexualitet i sina böcker. Hans novellsamling The Ripper om Jack Uppskäraren refuserades av Bonniers för att den var för obscen. Det historiska skådespelet Kung Kristian II däremot, om "Kristian Tyrann" och Stockholms blodbad 1520 (skildrat i svitens ballad), gick hem hos de breda folklagren och hyllades med stående ovationer vid premiären i Helsingfors 1898. Sibelius satte efteråt samman fem episoder till en svit med en nykomponerad nocturne avsedd för kärleksscenen mellan Kung Kristian och Dyveke, en kvinna av folket. STEFAN NÄVERMYR



ANTONÍN DVORÁK (1841-1904) SYMFONI NR 9 E-MOLL OP 95 "FRÅN DEN NYA VÄRLDEN" Adagio. Allegro molto Largo Scherzo: Molto vivace Allegro con fuoco Antonín Dvorák krönte 1891 sin musikerbana med att acceptera posten som professor i komposition i New York. Det var sannerligen en imponerande karriär den fattige slaktarsonen från en liten böhmisk lantby hade gjort. Det nyöppnade konservatoriet i New York nöjde sig inte med någon annan än den mest uppmärksammade av tidens alla tonsättare och nu stod Dvorák onekligen på toppen av sin förmåga. Åren innan hade han arbetat på sin åttonde symfoni (fullbordad 8 november 1889) och i februari året därpå dirigerade han uruppförandet i Prag. Därefter gick symfonin segrande fram i London och Frankfurt. Ryktet nådde New York och man bestämde sig för att detta var den tonsättare som skulle hjälpa till att skapa en amerikansk musik! Dvoráks år i Amerika fylldes dessvärre mest av hemlängtan. Han trivdes bäst när han befann sig bland exiltjecker i den lilla tjeckiska enklaven Spillville. Likafullt kunde han inte låta bli att fascineras av den amerikanska naturen lika mycket som av folklivet i de stora städerna. Allt detta går igen i de kompositioner han komponerade "over there", och det är fråga om flera av hans bästa och mest kända stycken: Stråkkvartett nr 12, "Den amerikanska", nionde symfonin och större delen av den stora cellokonserten. Hur mycket amerikanskt det nu finns i nionde symfonin kan man diskutera, och det har man gjort alltsedan uruppförandet i New York 1893 under Anton Seidls ledning. Man har tyckt sig höra spirituals, pionjärsånger, storstädernas puls och mycket annat. Andra har bara hört hemlängtan och insett att det är minnen från det älskade Böhmen som tränger sig fram och format musiken. Några säkra svar finns inte. Men ett är helt säkert: symfonin är överväldigande i sin rikedom på geniala melodier och bländande orkestrala prakt. Få symfonier har en mer gastkramande intensitet och samtidigt en så lyrisk skönhet. STIG JACOBSSON





Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker. Han har också en framgångsrik internationell dirigentkarriär och har av The Guardian hyllats som "den finska dirigenttraditionens senaste storartade begåvning man bara måste lyssna på". Santtu-Matias Rouvali är också chefdirigent för Tammerfors stadsorkester och Philharmonia Orchestra i London. Han har turnerat med Göteborgs Symfoniker och pianisten Hélène Grimaud i nordiska huvudstäder samt med pianisten Alice Sara Ott och slagverkaren Martin Grubinger i Tyskland.



Petra Kloo Vik Presentatör



2016-01-09 15:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program





EDWARD ELGAR (1857-1934) CELLOKONSERT E-MOLL OP 85 Adagio. Moderato Allegro molto Adagio Allegro. Moderato. Allegro ma non troppo (sats 1 och 2 respektive sats 3 och 4 spelas utan uppehåll) Sir Edward Elgar - hur många av oss har inte från soffan skrålat med i hans avslutningsstycke Pomp and Circumstance i årliga tv- eller radioutsändningen från Royal Albert Hall i London! Egentligen den första av fem marscher vars sångavsnitt "Land of Hope and Glory" skrevs för en galakonsert i London till firandet av Edward VII:s kröning. Svenska körer kan ha sjungit två av hans oratorier, The Dream of Gerontius och The Kingdom och svenska symfoniorkestrar har säkert framfört hans första symfoni, violinkonsert och Enigmavariationer. Men populärast av alla Elgars verk är hans cellokonsert som komponerades året efter första världskrigets slut 1919. Den har kallats för "a fairy tale" - en saga" eller "sorgesång över alla som stupat i kriget", mycket på grund av dess vemodiga, romantiska huvudtema som introduceras av solist och orkester i första satsen. De flesta av Elgars övriga kompositioner framfördes mest i hemlandet England. Han var en typisk engelsk tonsättare för sin tid, född och uppvuxen i staden Worcester, där fadern var organist i katolska kyrkan, spelade fiol och organiserade musikfestivaler. Edward Elgar fortsatte i hans fotspår och lärde sig det mesta om instrument och röster genom att själv spela orgel, fagott, violin och piano, sjunga i ortens gosskör och dirigera blandade körer och orkestrar i och omkring Worcester. I dessa sammanhang kunde han få någon av sina första kompositioner uruppförda. Han tog violinlektioner i London några gånger och reste bland annat till Leipzig 1882 där han under tre veckor fick en verklig vitamininjektion av tyskt musikliv. Efter två år i London med nyblivna hustrun Alice flyttade paret tillbaka till en lugnare tillvaro i Malvern 1891. Elgar kunde ägna sig åt sitt komponerande med full kraft och de flesta av hans viktiga verk för kör och orkester kom till under de tretton år familjen bodde där. Han adlades och fick en framstående position i det engelska musiklivet. Även USA och Tyskland bjöd in den store tonsättaren. Fram till hustruns död 1920 bodde paret Elgar flera år i Hampstead i London. De tillbringade dock mycket tid i Brinkwells, ett undangömt hus på landet iSussex, där Elgar 1918 skrev sina tre mest spelade kammarmusikverk: violinsonaten i e-moll (op 82), stråkkvartetten i e-moll (op 83) pianokvintetten i a-moll (op 84) samt 1919 cellokonserten. 1918 hade Elgar också förts till sjukhus i London för att operera bort sina tonsiller. När han vaknat upp ur bedövningen bad han att få papper och penna och skrev ner den melodi i 9/8-takt som blev cellokonsertens mest kända tema. Uruppförandet vid London Symphony Orchestras säsongsöppning i oktober 1919 blev dock en katastrof trots att Elgar själv stod på pulten och hade en bra cellist, Felix Salmond. Felet var dirigenten Albert Coates, som repeterade så mycket på det övriga programmet att det inte fanns tid kvar för cellokonserten. Det tog många år innan konserten fick den position den har nu - tillsammans med Dvoráks cello-konsert den mest framförda någonsin. Det var när Jacqueline du Pré spelade in den på skiva 1965 som den snabbt blev en framgångssaga för de största cellisterna. Cellokonserten är ovanlig i upplägget - den har fyra satser i stället för normala tre i solokonserter och cellisten inleder första satsen istället för orkestern. Första och andra satserna följer direkt på varandra utan paus. Hela kompositionen är fylld av alla sorters känslor och temperament. Som om Elgars liv passerar oss utan att vi egentligen vet så mycket om enskilda upplevelser och betydelser. Vi kan ta emot dem och kanske känna igen dem. Och tänka på Elgars råd: "Om ni hör någon som visslar huvudtemat på Malvern Hills när jag är död, så bli inte rädd. Det är bara jag!" GUNILLA PETERSÉN



25 min



ANTONÍN DVORÁK (1841-1904) SYMFONI NR 9 E-MOLL OP 95 "FRÅN DEN NYA VÄRLDEN" Adagio. Allegro molto Largo Scherzo: Molto vivace Allegro con fuoco Antonín Dvorák krönte 1891 sin musikerbana med att acceptera posten som professor i komposition i New York. Det var sannerligen en imponerande karriär den fattige slaktarsonen från en liten böhmisk lantby hade gjort. Det nyöppnade konservatoriet i New York nöjde sig inte med någon annan än den mest uppmärksammade av tidens alla tonsättare och nu stod Dvorák onekligen på toppen av sin förmåga. Åren innan hade han arbetat på sin åttonde symfoni (fullbordad 8 november 1889) och i februari året därpå dirigerade han uruppförandet i Prag. Därefter gick symfonin segrande fram i London och Frankfurt. Ryktet nådde New York och man bestämde sig för att detta var den tonsättare som skulle hjälpa till att skapa en amerikansk musik! Dvoráks år i Amerika fylldes dessvärre mest av hemlängtan. Han trivdes bäst när han befann sig bland exiltjecker i den lilla tjeckiska enklaven Spillville. Likafullt kunde han inte låta bli att fascineras av den amerikanska naturen lika mycket som av folklivet i de stora städerna. Allt detta går igen i de kompositioner han komponerade "over there", och det är fråga om flera av hans bästa och mest kända stycken: Stråkkvartett nr 12, "Den amerikanska", nionde symfonin och större delen av den stora cellokonserten. Hur mycket amerikanskt det nu finns i nionde symfonin kan man diskutera, och det har man gjort alltsedan uruppförandet i New York 1893 under Anton Seidls ledning. Man har tyckt sig höra spirituals, pionjärsånger, storstädernas puls och mycket annat. Andra har bara hört hemlängtan och insett att det är minnen från det älskade Böhmen som tränger sig fram och format musiken. Några säkra svar finns inte. Men ett är helt säkert: symfonin är överväldigande i sin rikedom på geniala melodier och bländande orkestrala prakt. Få symfonier har en mer gastkramande intensitet och samtidigt en så lyrisk skönhet. STIG JACOBSSON




Medverkande


Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.








Henrik von Sydow Presentatör


Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!