Stäng
Meny

Arkiv

2 konserter

2004-09-10 18:00 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program



FELIX MENDELSSOHN (1809-1847) VIOLINKONSERT E-MOLL OP 64 Allegro molto appassionato Andante Allegretto non troppo. Allegro molto vivace (Satserna spelas utan avbrott) Mendelssohns Violinkonsert i e-moll, skriven för solisten Ferdinand David, var hans andra efter en Bach-präglad konsert i d som han skrev vid 13-års ålder men drog in. I juli 1838 erbjöds David en ny konsert till vintern, "I e-moll; inledningen ger mig dock ingen ro". David lovade öva "så att himlens änglar fröjdades". Väntan blev dock sex år lång innan premiären kunde ske i Leipzig den 13 mars 1845 med David och Gewandhausorkestern, där David var konsertmästare, dirigerad av danske Niels W Gade. Något nytt var övergången till andra satsen utan paus, liksom att solisten tog upp öppningstemat, inte orkestern, och att en solokadens kom redan i genomföringen - något även Sibelius och Tjajkovskij skulle anamma. Succén var omedelbar. Tidens främsta solister tog upp konserten som kom att bli något av en symbol för Leipzig. I dag avbildas öppningstemat i det "notsystem" Gewandhaus-terrasserna bildar mot floden, för tio år sen döpt till Mendelssohn-Ufer. Konsertens betydelse och långa tillkomsttid förklaras av Mendelssohns kärlek till Beethovens violinkonsert från 1805, men också av den känsla av frihet han erfor i Leipzig efter tomheten han känt i Berlin. Han slapp därifrån genom att inför kung och byråkrati frivilligt halvera lönen. Shakespeares djupa originalitet var vid denna tid hans ideal och i den andan (liksom En midsommarnattsdröm) tillkom konserten sedan tonsättare och solist brevledes vänt och vridit på varje detalj innan verket släpptes till förläggaren. Musiken, som var ett av hans sista verk för orkester, sägs visa att "man kan jubla även i moll", som i den magiska öppningssatsen före ett drömskt andante i C-dur - med drag av Lied ohne Worte - och en final i E-dur. Utom alla originella inslag vi lättare hör i dag förmådde konserten också gå till en stor publiks öra. ROLF HAGLUND


RICHARD STRAUSS (1864-1949) SINFONIA DOMESTICA Bewegt. Sehr lebhaft. Ruhig Scherzo: Munter Adagio Finale: Sehr lebhaft (Satserna spelas i en följd) Sinfonia domestica, "Hemsymfonin", blev klar nyårsafton 1903 som det nionde verket i den rad symfoniska dikter Strauss komponerat sedan 1886. "Hemsymfonin" skildrar ett dygn i familjen Strauss liv i en ytterst utstuderad komposition - över 40 teman lär förekomma, däribland besöken av sotaren och mjölkbudet. Det drygt 40 minuter långa stycket är ensatsigt men med fyra klart urskiljbara delar. Symfonins tre huvudpersoner porträtteras i första delen: Mannen (bewegt), kvinnan (sehr lebhaft) och barnet (ruhig). Mannen skildras med ett inledande "makligt" cellotema följt av ett "drömskt" oboetema, en kort glimt "vresighet" i klarinetterna och ett "eldigt" violintema. Hustrun beskrivs i två avsnitt, det första vitalt och livsnära men också kapriciöst och lynnigt, det andra "känslofullt". Sedan dessa olika teman för en stund vävts samman introduceras barnet (oboe d'amore) med ett kraftigt anslag. Medan andrafiolerna tremolerar på ett mollackord växer barntemat fram först i moll och sedan via egenartat beslöjade ackord med full uttryckskraft i dur - förlossningen hade varit livshotande för både mor och barn. Inledningen avslutas med en anekdot i toner: släkten är på besök, konversationen flödar och barnet beskådas. Den kvinnliga delen av släkten utbrister "pappa upp i dagen" (sordinerade trumpeter medan fortissimot går över i diminuendo) varefter herrarna svarar "mamma upp i dagen". Båda replikerna är inskrivna i partituret! Scherzot inleds av barntemat med inflätade fragment av mans- och kvinnomusiken: föräldrarna betraktar sitt lekande barn. Efterhand blir pojken trött och läggs efter vissa protester i säng. Två klarinetter intonerar en vaggvisa, barnet somnar och klockan slår sju. Adagiots inledning domineras av mannens musik: han tar sig tid till "skapande och begrundande". Plötsligt för violinerna in kvinnomusiken i appassionato, mannen svarar på signalen och snart omslingras mans- och kvinnoteman i en märkligt frigjord och åskådlig kärleksscen. I "drömmar och sorger" figurerar återigen barnet. Så börjar en ny dag, klockan slår sju, och barnet gråter hjärtskärande. Finalen börjar med ett morgongräl åskådliggjort i en dubbelfuga. Fagotterna intonerar mannens irritation varefter violinerna skildrar hustruns replik. Efter en kulmination har barnet slutat gråta och leker medan modern pysslar om honom. En folkvisa illustrerar försoningen mellan makarna som bekräftas i avslutningsdelen, "ett gott beslut", där alla teman på nytt sammanflätas och låter stycket klinga ut i glädje och livslust. Sinfonia domestica uruppfördes i Carnegie Hall i New York den 21 mars 1904 med en till 108 musiker förstärkt orkester. ROLF HAGLUND


Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.



Violinisten Janine Jansen samarbetar regelbundet med världens främsta orkestrar och dirigenter och har av New York Times beskrivits som lika "fängslande i tystnad som i klingande ton". 2018-2019 är hon Artist in Residence hos Göteborgs Symfoniker och Tonhalle-orkestern i Zürich då hon framför både konserter och kammarmusik under säsongen. Hon är också utvald artist vid Mozartwoche Salzburg där hon framträder med Wiens filharmoniker och Bernard Haitink. Bland hennes engagemang 2018-2019 finns framträdanden med Concertgebouworkestern och Valery Gergiev, Bayerska Radions symfoniorkester och Iván Fischer, Orchestre de Paris och Daniel Harding, Gewandhausorkestern och Semyon Bychkov samt London Philharmonic och Vladimir Jurowski. Hon kommer också att turnera i Japan och Korea med London Symphony Orchestra och Sir Simon Rattle och i Europa med Sveriges Radios symfoniorkester och Daniel Harding samt med Chamber Orchestra of Europe med Sir Antonio Pappano. Tillsammans med pianisten Alexander Gavrylyuk ger hon också en rad kammarkonserter i Europa. Janine Jansen har ett exklusivt skivkontrakt med Decca Classics och sedan debuten med Vivaldis De fyra årstiderna 2003 har hon varit mycket framgångsrik på de digitala topplistorna. Bland hennes inspelningar finns Bartóks Violinkonsert nr 1 med London Symphony och Brahms violinkonsert med Santa Cecilia-orkestern under ledning av Sir Antonio Pappano. Hon har också spelat in konserter av Prokofjev, Britten, Beethoven, Mendelssohn och Bach samt flera kammarmusikprogram. Janine Jansen spelar på en Stradivariusviolin från 1707, Rivaz - Baron Gutmann, som lånas ut av den norska stiftelsen Dextra Musica.


2004-09-09 19:30 Stora salen

Göteborgs Symfoniker

Program



FELIX MENDELSSOHN (1809-1847) VIOLINKONSERT E-MOLL OP 64 Allegro molto appassionato Andante Allegretto non troppo. Allegro molto vivace (Satserna spelas utan avbrott) Mendelssohns Violinkonsert i e-moll, skriven för solisten Ferdinand David, var hans andra efter en Bach-präglad konsert i d som han skrev vid 13-års ålder men drog in. I juli 1838 erbjöds David en ny konsert till vintern, "I e-moll; inledningen ger mig dock ingen ro". David lovade öva "så att himlens änglar fröjdades". Väntan blev dock sex år lång innan premiären kunde ske i Leipzig den 13 mars 1845 med David och Gewandhausorkestern, där David var konsertmästare, dirigerad av danske Niels W Gade. Något nytt var övergången till andra satsen utan paus, liksom att solisten tog upp öppningstemat, inte orkestern, och att en solokadens kom redan i genomföringen - något även Sibelius och Tjajkovskij skulle anamma. Succén var omedelbar. Tidens främsta solister tog upp konserten som kom att bli något av en symbol för Leipzig. I dag avbildas öppningstemat i det "notsystem" Gewandhaus-terrasserna bildar mot floden, för tio år sen döpt till Mendelssohn-Ufer. Konsertens betydelse och långa tillkomsttid förklaras av Mendelssohns kärlek till Beethovens violinkonsert från 1805, men också av den känsla av frihet han erfor i Leipzig efter tomheten han känt i Berlin. Han slapp därifrån genom att inför kung och byråkrati frivilligt halvera lönen. Shakespeares djupa originalitet var vid denna tid hans ideal och i den andan (liksom En midsommarnattsdröm) tillkom konserten sedan tonsättare och solist brevledes vänt och vridit på varje detalj innan verket släpptes till förläggaren. Musiken, som var ett av hans sista verk för orkester, sägs visa att "man kan jubla även i moll", som i den magiska öppningssatsen före ett drömskt andante i C-dur - med drag av Lied ohne Worte - och en final i E-dur. Utom alla originella inslag vi lättare hör i dag förmådde konserten också gå till en stor publiks öra. ROLF HAGLUND


RICHARD STRAUSS (1864-1949) SINFONIA DOMESTICA Bewegt. Sehr lebhaft. Ruhig Scherzo: Munter Adagio Finale: Sehr lebhaft (Satserna spelas i en följd) Sinfonia domestica, "Hemsymfonin", blev klar nyårsafton 1903 som det nionde verket i den rad symfoniska dikter Strauss komponerat sedan 1886. "Hemsymfonin" skildrar ett dygn i familjen Strauss liv i en ytterst utstuderad komposition - över 40 teman lär förekomma, däribland besöken av sotaren och mjölkbudet. Det drygt 40 minuter långa stycket är ensatsigt men med fyra klart urskiljbara delar. Symfonins tre huvudpersoner porträtteras i första delen: Mannen (bewegt), kvinnan (sehr lebhaft) och barnet (ruhig). Mannen skildras med ett inledande "makligt" cellotema följt av ett "drömskt" oboetema, en kort glimt "vresighet" i klarinetterna och ett "eldigt" violintema. Hustrun beskrivs i två avsnitt, det första vitalt och livsnära men också kapriciöst och lynnigt, det andra "känslofullt". Sedan dessa olika teman för en stund vävts samman introduceras barnet (oboe d'amore) med ett kraftigt anslag. Medan andrafiolerna tremolerar på ett mollackord växer barntemat fram först i moll och sedan via egenartat beslöjade ackord med full uttryckskraft i dur - förlossningen hade varit livshotande för både mor och barn. Inledningen avslutas med en anekdot i toner: släkten är på besök, konversationen flödar och barnet beskådas. Den kvinnliga delen av släkten utbrister "pappa upp i dagen" (sordinerade trumpeter medan fortissimot går över i diminuendo) varefter herrarna svarar "mamma upp i dagen". Båda replikerna är inskrivna i partituret! Scherzot inleds av barntemat med inflätade fragment av mans- och kvinnomusiken: föräldrarna betraktar sitt lekande barn. Efterhand blir pojken trött och läggs efter vissa protester i säng. Två klarinetter intonerar en vaggvisa, barnet somnar och klockan slår sju. Adagiots inledning domineras av mannens musik: han tar sig tid till "skapande och begrundande". Plötsligt för violinerna in kvinnomusiken i appassionato, mannen svarar på signalen och snart omslingras mans- och kvinnoteman i en märkligt frigjord och åskådlig kärleksscen. I "drömmar och sorger" figurerar återigen barnet. Så börjar en ny dag, klockan slår sju, och barnet gråter hjärtskärande. Finalen börjar med ett morgongräl åskådliggjort i en dubbelfuga. Fagotterna intonerar mannens irritation varefter violinerna skildrar hustruns replik. Efter en kulmination har barnet slutat gråta och leker medan modern pysslar om honom. En folkvisa illustrerar försoningen mellan makarna som bekräftas i avslutningsdelen, "ett gott beslut", där alla teman på nytt sammanflätas och låter stycket klinga ut i glädje och livslust. Sinfonia domestica uruppfördes i Carnegie Hall i New York den 21 mars 1904 med en till 108 musiker förstärkt orkester. ROLF HAGLUND


Medverkande


"En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian om Göteborgs Symfoniker som har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Från och med hösten 2017 är Santtu-Matias Rouvali orkesterns chefdirigent. Han ledde nyligen orkestern på en framgångsrik turné till fyra nordiska länder. 2019 får han sällskap av två förste gästdirigenter: Barbara Hannigan och Christoph Eschenbach. 2015 gjorde Göteborgs Symfoniker framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland med förste gästdirigenten Kent Nagano och 2017 en Europa-turné med Marc Soustrot. Orkestern ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus, berömt för sin fina akustik, och erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se samt via appar. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent. Flera av Richard Strauss stora orkesterverk har spelats in med Kent Nagano och givits ut på Farao Classics: Ein Heldenleben, Tod und Verklärung och En alpsymfoni.



Violinisten Janine Jansen samarbetar regelbundet med världens främsta orkestrar och dirigenter och har av New York Times beskrivits som lika "fängslande i tystnad som i klingande ton". 2018-2019 är hon Artist in Residence hos Göteborgs Symfoniker och Tonhalle-orkestern i Zürich då hon framför både konserter och kammarmusik under säsongen. Hon är också utvald artist vid Mozartwoche Salzburg där hon framträder med Wiens filharmoniker och Bernard Haitink. Bland hennes engagemang 2018-2019 finns framträdanden med Concertgebouworkestern och Valery Gergiev, Bayerska Radions symfoniorkester och Iván Fischer, Orchestre de Paris och Daniel Harding, Gewandhausorkestern och Semyon Bychkov samt London Philharmonic och Vladimir Jurowski. Hon kommer också att turnera i Japan och Korea med London Symphony Orchestra och Sir Simon Rattle och i Europa med Sveriges Radios symfoniorkester och Daniel Harding samt med Chamber Orchestra of Europe med Sir Antonio Pappano. Tillsammans med pianisten Alexander Gavrylyuk ger hon också en rad kammarkonserter i Europa. Janine Jansen har ett exklusivt skivkontrakt med Decca Classics och sedan debuten med Vivaldis De fyra årstiderna 2003 har hon varit mycket framgångsrik på de digitala topplistorna. Bland hennes inspelningar finns Bartóks Violinkonsert nr 1 med London Symphony och Brahms violinkonsert med Santa Cecilia-orkestern under ledning av Sir Antonio Pappano. Hon har också spelat in konserter av Prokofjev, Britten, Beethoven, Mendelssohn och Bach samt flera kammarmusikprogram. Janine Jansen spelar på en Stradivariusviolin från 1707, Rivaz - Baron Gutmann, som lånas ut av den norska stiftelsen Dextra Musica.


Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!