Stäng
Meny

Arkiv

2 konserter

2019-11-17 18:00 Stenhammarsalen

Program


FANNY MENDELSSOHN HENSEL (1805-1847) STRÅKKVARTETT ESS-DUR Adagio ma non troppo Allegretto: Scherzo Romanze Allegro molto vivace "Bara det som är verkligt kvinnligt är en prydnad för ditt kön." Abraham Mendelssohn till dottern Fanny Fanny Mendelssohn var storasyster till Felix Mendelssohn, den framgångsrike tonsättaren och dirigenten. Mannen som återupptäckte Bach, och som till och med drottning Victoria tyckte var snygg. Var befann sig Fanny när Felix besökte kungligheter och såg sig om i världen, skrev musik inspirerad av Italien och blev sjösjuk utanför Hebriderna? Jo, hon var hemma, på sin fars befallning, som inte var ytterlig utan helt i linje med sin tid. 1800-talets kvinna skulle vara hemmets ängel, inte ha egna önskningar, inte ens inom hemmets väggar; "De flesta kvinnor, som tur är för dem, besväras inte av några som helst sexuella känslor." (Dr William Acton, 1813-1875) Skammen att få dottern/systerns femininitet hotad eller ifrågasatt skulle undvikas till varje pris. Så det handlade alltså inte om att någon misstrodde Fanny Mendelssohns begåvning. Både pappa och bror var införstådda med hur begåvad hon var. Till en början fick syskonen samma undervisning. Deras pianolärare Carl Friedrich Zelter menade att han såg något av Bach i henne, han verkar rentav ha sett henne som den mest begåvade av syskonen. Trots att pappan och brodern avrådde henne, komponerade Fanny fler än 400 verk. De flesta fick hon inte se i tryck, utom några få som gavs ut i brodern Felix namn. Fanny Mendelssohn var en enastående pianist och framträdde ofta i familjens salong. Den borgerliga salongen var en sorts halvoffentlig scen och många kvinnliga tonsättares enda möjlighet att bli framförda och själva utöva musik under 1800-talet. Stråkkvartetten i ess-dur är en romantisk pärla. Ömsom halsbrytande i sina tempon, ömsom böljande med storslagen gestik som passar utmärkt även för en större orkester. Inspelningen med Malin Broman och Musica Vitae rekommenderas. KATARINA A KARLSSON


DMITRIJ SJOSTAKOVITJ (1906-1975) STRÅKKVARTETT 5 B-DUR OP 92 Allegro non troppo Andante Moderato. Allegretto Bach skrev sin 24 fugor och preludier, Das Wohltemperierte Klavier, på 1700-talet, nästan 100 år senare spelade Fanny Mendelssohn dem för sin pappa och ytterligare drygt 100 år senare skrev Sjostakovitj sin egen version. Det var strax efter det som hans femte stråkkvartett kom till. Det finns de som påstår att han hade tänkt skriva 24 såna också, men det fick stanna vid 15. Just den femte stråkkvartetten fick vänta på att uruppföras eftersom Stalin var sjuk. Detta är inte Sjostakovtjs mest spelade kvartett och det är synd för den andra satsen är smått unik. När Sjostakovitj någon gång leder in oss i en romantisk eller melodisk värld brukar han ofta kontrastera strax därefter med hårda och våldsamma klanger. Men i kvartettens andra sats avhåller han sig från detta. Vi får vistas i ett landskap i hela nio minuter som präglas av stillhet, eller en avklarnad sorg. Själva längden gör något med lyssnaren. I kvartettens första sats använder Sjostakovitj ett tema ur kollegan och före detta eleven Galina Ustvolskajas klarinett-trio tillsammans med symbolen för hans eget namn; D. SCH = tonerna D, Eb, C, H. Detta kan säga något om de känslor han hyste för henne, han friade senare. I musiken dansar de båda temana tillsammans, samtalar, kanske rentav flörtar, men i verkligheten blev Ustvolskajas svar på hans frieri nej och början på en livslång ovänskap. I tredje satsen kommer ironin tillbaka med en vals lika uppsluppen som vore den av Prokofjev, men i vanlig Sjostakovitj-stil kan oron och rastlösheten inte hållas tillbaka. Ilskan orkestreras på det sätt som bara han kan, även om än instrumenten bara är fyra stycken. Stråkarna piskar strängarna så taglet yr medan tonaliteten meandrar. I slutet kommer valsen tillbaka för ett kort besök innan den nostalgiska platsen från sats två visar sig vara själva himmelen. KATARINA A KARLSSON


25 min


ANTONIN DVORÁK (1841-1904) STRÅKKVARTETT NR 10 ESS-DUR OP 51 "DEN SLAVISKA" Allegro ma non troppo Dumka (Elegia): Andante con moto. Vivace Romanza: Andante con moto Finale: Allegro assai Emersonkvartetten har tagit tjecken Antonin Dvorák till sina hjärtan. De har gjort flera fina inspelningar. Dvorák bodde ju under en tid i deras hemstad New York. Det var visserligen bara tre år, men viktiga eftersom det var då han skrev och uruppförde sin symfoni "Från nya världen" som blev hans största succé och gav honom stor framgång. Symfonin räknas fortfarande som hans mest populära verk. Men detta visste han inget om när han skrev sin tionde kvartett 15 år tidigare. Som många tonsättare hade han en tid en olycklig förälskelse i opera. Under repetitionerna av hans första opera visade den sig vara helt omöjlig att sjunga. Detta fick Dvorák att omvärdera hela sitt konstnärskap och slänga mycket av vad han skrivit. Tidigare hade han beundrat Wagner men från och med nu kom den slaviska folkmusiken att bli hans inspiration. Vid tiden för Stråkkvartett nr 10 hade Antonin Dvorák hämtat sig från detta bakslag och hans karriär hade vänt uppåt. Han började bli mer känd utanför sitt hemland, fick fina stipendier och stöttades av Johannes Brahms. Som stråkmusiker - han spelade viola - återvände han ofta till stråkkvartetten. Stråkkvartett nr 1 är hans första officiella opus och den fjortonde och sista skrev han 1896. De slaviska influenserna visar sig i första satsen som en polka, sats två är en dumka, vars kännetecken är kontrasterna mellan melankoli och glädje, sats fyra är den snabba, slaviska dansen skocná. KATARINA A KARLSSON


Medverkande


Amerikanska Emersonkvartetten har bibehållit sin position som en av världens främsta kammarensembler i mer än fyra decennier. "Med musiker som dessa måste det finnas hopp för mänskligheten", skrev The Times, London. Kvartetten har gjort fler än 30 hyllade inspelningar vilka erhållit nio Grammy-utmärkelser (bland dem två för bästa album), tre Gramophone Awards, Avery Fisher-priset och Musical Americas utmärkelse Årets ensemble. Kvartetten samarbetar med flera av vår tids mest respekterade kompositörer samt framträder med framstående musiker som sångerskan Renée Fleming, sopranen Barbara Hannigan och pianisterna Evgeny Kissin, Emanuel Ax och Yefim Bronfman. Denna säsong turnerar Emersonkvartetten i Australien, gör ett tredagars gästspel i Lincoln Center med Bartóks samtliga stråkkvartetter samt ger en lång rad konserter i USA, Sydkorea och Europa. Kvartettens omfattande diskografi innehåller kompletta stråkkvartetter av Beethoven, Mendelssohn, Brahms, Bartók, Webern och Sjostakovitj samt de viktigaste stråkkvartetterna av Haydn, Mozart, Schubert och Dvorák. Tidigare i år gav kvartetten ut sitt första album med pianisten Evgeny Kissin, en succékonsert från Carnegie Hall (DG).


1959-12-01 20:00 Stenhammarsalen

Program



DMITRIJ SJOSTAKOVITJ (1906-1975) STRÅKKVARTETT 5 B-DUR OP 92 Allegro non troppo Andante Moderato. Allegretto Bach skrev sin 24 fugor och preludier, Das Wohltemperierte Klavier, på 1700-talet, nästan 100 år senare spelade Fanny Mendelssohn dem för sin pappa och ytterligare drygt 100 år senare skrev Sjostakovitj sin egen version. Det var strax efter det som hans femte stråkkvartett kom till. Det finns de som påstår att han hade tänkt skriva 24 såna också, men det fick stanna vid 15. Just den femte stråkkvartetten fick vänta på att uruppföras eftersom Stalin var sjuk. Detta är inte Sjostakovtjs mest spelade kvartett och det är synd för den andra satsen är smått unik. När Sjostakovitj någon gång leder in oss i en romantisk eller melodisk värld brukar han ofta kontrastera strax därefter med hårda och våldsamma klanger. Men i kvartettens andra sats avhåller han sig från detta. Vi får vistas i ett landskap i hela nio minuter som präglas av stillhet, eller en avklarnad sorg. Själva längden gör något med lyssnaren. I kvartettens första sats använder Sjostakovitj ett tema ur kollegan och före detta eleven Galina Ustvolskajas klarinett-trio tillsammans med symbolen för hans eget namn; D. SCH = tonerna D, Eb, C, H. Detta kan säga något om de känslor han hyste för henne, han friade senare. I musiken dansar de båda temana tillsammans, samtalar, kanske rentav flörtar, men i verkligheten blev Ustvolskajas svar på hans frieri nej och början på en livslång ovänskap. I tredje satsen kommer ironin tillbaka med en vals lika uppsluppen som vore den av Prokofjev, men i vanlig Sjostakovitj-stil kan oron och rastlösheten inte hållas tillbaka. Ilskan orkestreras på det sätt som bara han kan, även om än instrumenten bara är fyra stycken. Stråkarna piskar strängarna så taglet yr medan tonaliteten meandrar. I slutet kommer valsen tillbaka för ett kort besök innan den nostalgiska platsen från sats två visar sig vara själva himmelen. KATARINA A KARLSSON



Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!