Stäng
Meny

Arkiv

16 konserter

2004-03-28 18:00 Stenhammarsalen

1994-12-13 19:30 Stenhammarsalen

1992-10-20 19:30 Stenhammarsalen

1992-05-12 19:30 Stenhammarsalen

1987-10-20 18:00 Stenhammarsalen

Program


LEOŠ JANÁCEK (1854-1928) STRÅKKVARTETT NR 2 "INTIMA BREV" Andante Adagio Moderato Allegro Leoš Janácek hade just fullbordat sin sista opera "Från de dödas hus" när han i början av 1928 gav sig i kast med sitt sista storverk: 74-åringens andra stråkkvartett. Man märker inget av åldern! I själva verket blev Janáceks musik bara yngre och fräschare ju äldre han blev. Även kvartetten är frisk, dramatisk och passionerad. Titeln på kvartetten, Intima brev, har sin grund i den platonska kärleken till en ung kvinna, Kamila Stösslová, med vilken han hade en omfattande brevväxling. Han skrev hundratals brev till sin älskade: "Jag har börjat skriva något vackert. Vårt liv ska fortsätta i det. Jag ska kalla det 'kärleksbrev' och jag tror att det kommer att klinga fantastiskt […] Hela verket ska hållas samman av ett ovanligt instrument som kallas viola d'amore - kärleksviola. Vad jag ser fram mot det. I detta verk ska jag vara ensam med dig." Men hans planer ändrades efterhand. Den klangrika men opraktiska kärleksviolan byttes ut mot en vanlig viola, och verkets titel gjordes något neutralare. Men kärleken till Kamila genomsyrar musiken: "Du står bakom varje ton, levande, lidelsefull, älskande." Kvartetten består av rapsodiska sektioner med stora variationer, men med en genomgående lidelsefull lyrik. I ett brev liknar Janácek tredje satsen vid en vaggsång och i finalen summeras hela kvartettens innehåll. STIG JACOBSSON




1980-09-21 19:30 Stenhammarsalen

1973-03-20 20:00 Stenhammarsalen

1969-01-28 00:00 Stenhammarsalen

1964-11-09 20:00 Stenhammarsalen

1959-09-29 20:00 Stenhammarsalen

1956-02-07 20:00 Stenhammarsalen

1953-10-06 20:00 Stenhammarsalen

Program


FRANZ SCHUBERT (1797-1828) STRÅKKVARTETT NR 14 D-MOLL "DÖDEN OCH FLICKAN" Allegro Andante con moto Scherzo: Allegro molto Presto I dag betraktas Franz Schuberts d-mollkvartett som ett oersättligt mästerverk men samtiden kunde inte ta den till sig. Violinisten Ignaz Schuppanzig, som var Beethovens vän, klappade Schubert välmenande på axeln och gav goda råd. Förlaget Schott & Söhne refuserade kvartetten, liksom förlaget Breitkopf & Härtel, och när verket sent omsider spelades 1833 - då Schubert varit död i fem år - anklagade kritikerna tonsättaren för att ha använt ett alltför affekterat tonspråk. Troligen skrevs kvartetten 1824, och därmed föregriper den Beethovens sista verk i genren. Musiken är ytterst personlig och fylld av en ärligt upplevd sorg, ja rent av desperation. Samtiden chockerades av denna ohöljda känslosamhet och tragik. Men verket går tillbaka till 1817 då Schubert tonsatte journalisten Matthias Claudius dikt Döden och flickan (publicerad 1775). Det blev en av hans mest laddade romanser. Texten handlar om total hopplöshet. Nu lät Schubert i kvartettens andra sats sångens tema utvecklas till en tema-med-variationer-sats där uttrycket fördjupas ännu mer. Även i de övriga satserna är det sångtonen som dominerar - Schubert är ju en av musikhistoriens främsta melodiker och romanstonsättare. Andantet är alltså en dödens visa, men i Scherzot tränger livskraften fram i en något kantig och galghumoristisk dans, även den i moll och med närhet till Beethoven. I finalen dominerar första satsens dystra stämning. Vi har här att göra med ett själsligt porträtt av en mycket begåvad och känslig konstnär. Han har med största allvar skapat en själslig bikt och närmat sig arbetet med symfonisk bredd. Det förvånar därför inte att en senare mästare som Gustav Mahler greps så starkt av musiken att han bearbetade den för stråkorkester. STIG JACOBSSON




1948-03-10 20:00 Stenhammarsalen

Medverkande



1940-11-25 20:00 Stenhammarsalen

1933-10-16 20:00 Studentkårens hus

Program




FRANZ SCHUBERT (1797-1828) STRÅKKVARTETT NR 14 D-MOLL "DÖDEN OCH FLICKAN" Allegro Andante con moto Scherzo: Allegro molto Presto I dag betraktas Franz Schuberts d-mollkvartett som ett oersättligt mästerverk men samtiden kunde inte ta den till sig. Violinisten Ignaz Schuppanzig, som var Beethovens vän, klappade Schubert välmenande på axeln och gav goda råd. Förlaget Schott & Söhne refuserade kvartetten, liksom förlaget Breitkopf & Härtel, och när verket sent omsider spelades 1833 - då Schubert varit död i fem år - anklagade kritikerna tonsättaren för att ha använt ett alltför affekterat tonspråk. Troligen skrevs kvartetten 1824, och därmed föregriper den Beethovens sista verk i genren. Musiken är ytterst personlig och fylld av en ärligt upplevd sorg, ja rent av desperation. Samtiden chockerades av denna ohöljda känslosamhet och tragik. Men verket går tillbaka till 1817 då Schubert tonsatte journalisten Matthias Claudius dikt Döden och flickan (publicerad 1775). Det blev en av hans mest laddade romanser. Texten handlar om total hopplöshet. Nu lät Schubert i kvartettens andra sats sångens tema utvecklas till en tema-med-variationer-sats där uttrycket fördjupas ännu mer. Även i de övriga satserna är det sångtonen som dominerar - Schubert är ju en av musikhistoriens främsta melodiker och romanstonsättare. Andantet är alltså en dödens visa, men i Scherzot tränger livskraften fram i en något kantig och galghumoristisk dans, även den i moll och med närhet till Beethoven. I finalen dominerar första satsens dystra stämning. Vi har här att göra med ett själsligt porträtt av en mycket begåvad och känslig konstnär. Han har med största allvar skapat en själslig bikt och närmat sig arbetet med symfonisk bredd. Det förvånar därför inte att en senare mästare som Gustav Mahler greps så starkt av musiken att han bearbetade den för stråkorkester. STIG JACOBSSON


1921-03-08 20:00 Lilla salen, Konserthuset, Heden

Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!