Debussy: Förspel till en fauns eftermiddag

1889 skulle 100-årsminnet av franska revolutionen firas. Man kan undra hur samtalet gick i jubileumskommittén: "Detta är den viktigaste händelsen i civilisationens historia! Hela världen måste vara med! Vi bygger ett torn till himlen! Telegrafera Gustave!" Ibland lönar det sig ett sikta mot stjärnorna: Eiffeltornet byggdes och all världens folk kom till världsutställningen i Paris 1889. Industrialismen och maskinerna hyllades i ett Galerie des machines medan ursprungsbefolkningar exponerades i särskilda byar. Detta var utställningens huvudattraktion och ett exempel på de "mänskliga zoo" som fascinerade européerna på 1800-talet. Den 27-årige Claude Debussy flanerade säkert bland ångmaskiner och uppbyggda byar. Men starkast intryck fick han av gamelanorkestern från Java. Detta var före radions och grammofonskivans tid och få människor hade hört denna exotiska och suggestiva slagverksmusik med gongar, klockor och pukor som ackompanjerade dans och skuggteater. Debussy fascinerades av klangerna och femtonsskalorna som kom att anas i mycket av hans kommande musik. Ett exempel är Förspel till en fauns eftermiddag med sitt fallande flöjtmotiv och antika cymbaler, crotales, som spelar en liten men viktig roll i stycket. Dessa små cymbaler blixtrar till som stjärnor med strålande efterklang i de skimrande orkesterackorden. Debussys orkesterstycke från 1894 inspirerades av dikten En fauns eftermiddag av Stéphane Mallarmé, symbolistpoeten med oöverträffad känsla för språkliga nyanser och klanger (han såg själv sin poesi som musik). Att stycket fick titeln "förspel" beror på att Debussy, enligt vissa källor, planerade en tresatsig svit med förspel, mellanspel och parafrasfinal, men endast fullbordade förspelet.

Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.

Norske Eivind Gullberg Jensen är från och med denna säsong chefdirigent för Noord Nederlands Orkest. Han är också konstnärlig chef för Bergens nationalopera sedan 2021. En erfaren dirigent med ett omfattande repertoarutbud, känd för sina kunniga och insiktsfulla tolkningar. Jensen har tidigare dirigerat Berliner Philharmoniker, Münchner Philharmoniker, Hamburger Symphoniker och WDR Sinfonieorchester i Tyskland, Amsterdams Royal Concertgebouw Orchestra, Vancouvers, North Carolinas och Oregons symfoniorkestrar, och vidare i Europa Kungliga Filharmonin i Stockholm och Netherlands Radio Pilharmonic orchestra, Orchester de Paris och Tonhalle-Orchester Zürich. Under de senaste säsongerna har han arbetat med internationellt kända solister som Leif Ove Andsnes, Truls Mørk, Alice Sara Ott, Javier Perianes, Hélène Grimaud, Gautier Capuçon, Sol Gabetta, Alban Gerhardt, Hilary Hahn, Gabriela Montero, Emmanuel Pahud, Yefim Bronfman, Alexander Toradze, Vadim Repin, Viktoria Mullova, Renaud Capuçon, Frank Peter Zimmermann, Mari Eriksmoen, Charlotte Hellekant, Albert Dohmen och Guy Braunstein. Tidigare operahöjdpunkter inkluderar Festival d'Aix-en-Provence med Simon McBurney-uppsättningen av Rucklarens väg, Wiener Staatsoper med Tosca och Rusalka, Opéra de Lille med Trollflöjten och Den Flygande Holländaren, Teatro dell'Opera di Roma med Rusalka, English National Opera med Janáceks Jenufa, samt Rusalka, Eugene Onegin och La Bohème (i Stefan Herheims produktion) på Den Norske Opera. Eivind Gullberg Jensen studerade dirigering i Stockholm hos Jorma Panula och i Wien hos Leopold Hager. Tidigare har han studerat fiol och musikteori i Trondheim.