Intarsian i Stenhammarsalen med titeln Den tonande naturen sträcker sig som en arabesk runt läktarens barriär. Den börjar med en havsgud som trumpetar i en snäcka och slingrar sig sedan vidare i figurationer gränsande mellan abstrakta mönster, lövrankor och blomklockor. Mitt i arabesken flammar en gyllene lyra upp. Fåglar i sträck, susande snäckor och sjöhästar för arabesken till sitt slutmål – ännu en havsgud, denna gång med en lyra i sina armar.
Ewald Dahlskog och hans skickliga hantverkare arbetade med intarsian 1934-1935. Dahlskog samarbetade i det flesta av sina intarsior med découpeuren Manne Manning, som på sin tid var legendarisk för sin skicklighet. Det var Manning som skar ut detaljerna ur de olika fanersorterna och fogade samman efter Dahlskogs noggranna anvisningar.
Tekniken innebär att mönster och motiv skärs ur en träbotten och sedan fylls med olika träslag i upp till ett 100-tal kulörer. Dahlskog gjorde originalteckningar och arbetade sedan nära med träsnidare och snickare i själva utförandet.
Ewald Dahlskog (1894-1950)
Ewald Dahlskog var en av sin tids mest mångsidiga och nyfikna konstnärer. Han tecknade och målade miljöer, landskap, stilleben och porträtt, gjorde dekorationer i biografer, fabrikskontor, passagerarfärjor (Svenska amerikalinjens m/s Stockholm) och konserthus samt var verksam som konsthantverkare i glas och keramik. Därtill gjorde han affischer, bok- och tidningsillustrationer samt teaterdekorationer. Dahlskog beskrevs av vännerna som en arbetsmyra som alltid lika kraftfullt tog itu med sina arbetsuppgifter.
Hans kanske viktigaste insats var att återuppväcka trämosaikens konst, intarsian. På 1920-talet var det i stort sett bara Ewald Dahlskog och wienaren Victor Lurje som sysslade med intarsia i Europa. Hans första försök var musikaliska motiv på ett antal dörrar i Stockholms Konserthus 1925. Sedan anlitades han av tändstickskungen Ivar Kreuger för att utsmycka Svenska Tändsticksbolagets nya byggnad i Stockholm och Banque de Suède et de Paris. Andra av Dahlskogs intarsior gjordes för L M Ericsson och Bofors järnverk. Han skapade också dekor och blästrat spegelglas till forna biograf Spegeln på Avenyn.
113 x 38 x 27 cm (hxdxb)
Konsten i Konserthuset
Många av konstverken i Göteborgs Konserthus knyter an till musik eller har en relation till Göteborgs Symfoniker. Här finns allt från porträtt av kompositörer som Grieg och Sibelius till Sveriges största väv med mönster av Sven X-et Erixson.
Upplev konsertmagin
Göteborgs Konserthus har trollbundit musikälskare sedan 1935. Att koppla av och komma i stämning i den vackra omgivningen för att sedan bli rörd, upprymd och överväldigad av musiken hör till livets höjdpunkter.