Stäng
Meny
ons
25
Apr
Kl 19.30

Bara Brahms

Svenska Kammarorkestern, Thomas Dausgaard dirigent, Thomas Zehetmair violin

Bara Brahms

Svenska Kammarorkestern, Thomas Dausgaard dirigent, Thomas Zehetmair violin

Johannes Brahms var en konstnärlig paradox, den klassiske romantikern som lika mycket kontrollerade som levde ut sina känslor. Att vilja men inte våga, att våga men inte vilja. Det spänningsfältet kan bli oerhört laddat, om en musiker av Thomas Zehetmairs kaliber står bakom framförandet.

Han vet precis vilka möjligheter violinkonserten har och har fantasi nog att genomföra dem. Svenska kammarorkestern är ungefär lika stor som den orkester Brahms själv föredrog, Meiningens hovorkester, och under Thomas Dausgaards spänstiga ledning får publiken en glimt av hur fjärde symfonin en gång kan ha klingat.

Introduktion till konserten

Kostnadsfri introduktion i Stora salen en timme före konsertstart med musiker ur Symfonikerna.

Program


Brahms Violinkonsert
41 min

JOHANNES BRAHMS (1833-1897) VIOLINKONSERT D-DUR OP 77 Allegro non troppo Adagio Allegro giocoso, ma non troppo vivace Vid Wörthersee i österrikiska Kärnten ligger den lilla idylliska orten Pörtschach. Där tillbringade den tyske tonsättaren Johannes Brahms somrarna 1877-1879. Han vandrade i de vackra omgivningarna och kände sig så harmonisk och lycklig att han den första sommaren komponerade sin andra symfoni i D-dur och sommaren därpå sin violinkonsert, också i D-dur, en ovanligt positiv tonart för tonsättaren, som ofta ansågs tungsint och orolig. Just mitten av 1870- och början av 1880-talet var de stora orkesterverkens tid för Brahms, som tidigare ägnat mest tid åt sånger, piano-, orgelstycken och kammarmusik förutom sitt stora Ein deutsches Requiem från 1868. Andra pianokonserten, violinkonserten och samtliga fyra symfonier skapades 1876-1885. En av Brahms bästa vänner var Joseph Joachim, en redan framgångsrik soloviolinist när de båda träffades i 20-årsåldern. Det var också Joachim som introducerade honom för Robert och Clara Schumann 1853, en viktig händelse i Brahms karriär och liv. Eftersom han inte var så insatt i violinens tekniska möjligheter blev Joachim hans rådgivare under komponerandet av violinkonserten. Det blev en kamp då och då, Joachim ville gärna att konserten skulle visa hans virtuositet i känslosam romantisk anda. Brahms ville hellre ha en dialog och ett likvärdigt samspel mellan orkester och solist, krävande för soloviolinen, javisst, men inte ett shownummer av tom uppvisning. Detta hindrar inte att Brahms enda violinkonsert är ett kraftprov för solisten. Först ville tonsättaren ha en fyrsatsig konsert. Men han insåg snart att det inte passade i hans uppläggning av verket. Den tilltänkta scherzosatsen togs bort. Brahms lär ha sagt att det fanns ett sådant överflöd av melodier i Pörtschach att man måste vara försiktig så att man inte trampade på dem! Efter orkesterns inledning med kraftfulla rytmiska avsnitt får solisten börja sin tolkning av den energiska musiken i dialog med orkestern. Så stannar allting upp för solistens solokadens som vid urpremiären visade Joachims fantastiska improvisationsförmåga. Den blev så småningom nedskriven och spelas fortfarande ofta, även om flera kända violinister gjort sina egna. Vid dagens konsert får vi dock höra Brahms godkända version av Joachims kadens. Andra satsen är en underbar, idyllisk kontrast. Det är oboen som får introducera dess långa vackra melodi innan soloviolinen tar över för en lika andlös fortsättning. Som en rokokoinspirerad naturskildring i pastoral harmoni och innerlighet. Tredje satsen har beteckningen "allegro giocoso" - ett lekfullt allegro - men inte för snabbt. Joachims ungerska bakgrund hyllas i både den virtuosa solostämmans och orkesterns jämbördiga glädjeuttryck i rondoformens folkliga dansrytmer och en hetsigt accelererande avslutning. Vid uruppförandet i Leipzig på nyårsdagen 1879 stod Johannes Brahms själv på dirigentpulten. Recensenten Dörffel skrev att "Joachim spelade med en sådan kärlek och tillgivenhet att han i varje takt direkt eller indirekt kunde överföra hur mycket han var delaktig i verkets tillkomst". I dag är Johannes Brahms violinkonsert en av de mest spelade och älskade. Tiden har hunnit i kapp både innehåll och teknik. GUNILLA PETERSÉN


Paus
25 min


Brahms Symfoni nr 4
42 min

JOHANNES BRAHMS (1833-1897) SYMFONI NR 4 E-MOLL OP 98 Allegro non troppo Andante Allegro giocoso Allegro energico e passionato Brahms vånda inför första symfonin är välkänd och omtalad. Beethovens skugga föll tungt på krogpianisten från Hamburg men han visade att han var mannen att axla bördan - ingen debutsymfoni i musiklitteraturen kan mäta sig med Brahms förstlingsverk. Men problematiken kring fjärde symfonin har inte uppmärksammats i samma omfattning. För faktum är att Brahms med fjärde symfonin komponerat sitt sista stora orkesterverk, när den stod färdig hade kraften runnit ur honom och kvar återstod bara en handfull blekare verk. Han konstaterade själv detta i smått uppgivna brev till sina vänner (bland annat efter premiären av dubbelkonserten för violin, cello och orkester) och nöjde sig med att komponera kammarmusikverk - tillkämpat ungdomliga alster som i dagsljus kan vara rent pinsamma - och pianostycken av emellanåt ytterst raffinerat slag. Brahms var sin egen måttstock och det blev både hans lycka och fall. Fjärde symfonin är ett i sitt slag utmärkt exempel på när en konstform nått sin yttersta fulländning - efter detta fanns inget mer att tillägga. (Wagner, Mahler och de tyska expressionisterna kämpade vidare med de sista, förmultnade resterna av romantiken medan neoklassicism och teoretisk modernism ledde in musiken på nya vägar.) Brahms var en hantverkare, en gudomlig sådan, med den sällsynta förmågan att skapa liv ur ingenting. Hans symfonier är underbara kompositioner som uppvisar ett utsökt detaljarbete och med en arkitektonisk resning av tidlöst slag - här finns alltid något nytt att upptäcka och beundra i den så välbekanta och ombonade tryggheten (men se upp - minsta skiftning i tonläget kan förvandla en önskedröm till en nattmara). Fjärde symfonin inleds liksom den andra med en vaggsång, lugnt och stilla innan lidelserna bryter igenom - som alltid hos denne med nöd och näppe behärskade känslomänniska! Vaggsången får en ny chans i andantet som motvilligt följs av en preussisk marsch, förklädd som en barockåterblick i sin något stelbenta dans. Men finalen, finalen! Det finns musikvetare som skärskådat detta vidunder med större kunskap och insikt än jag förmår uppbringa, Brahms lär här kombinera en variationssats med sonatformen och passacaglians upprepade bastema. Och han bygger upp strukturen med sådan skicklighet att den klingande och emotionella kulminationen framstår som ren perfektion där inget ytterligare finns att tillägga. Vilken urladdning! Den som lämnar ett framförande av denna symfoni oberörd har mina sympatier. STEFAN NÄVERMYR


Medverkande


Svenska Kammarorkestern

Med sitt unika tonspråk och ambition att hela tiden tänja gränser har Svenska kammarorkestern, med chefdirigent Thomas Dausgaard i spetsen tagit en självklar plats på den internationella arenan. Svenska kammarorkestern bildades 1995 i Örebro med ambitionen att bli just Sveriges bästa kammarorkester. Hösten 1997 blev Thomas Dausgaard chefdirigent och han fortsätter i den befattningen till och med våren 2019. Han satte en krävande och ambitiös plan i verket: att spela in alla Beethovens orkesterverk. Det var under de inspelningarna som orkestern hittade sitt unika tonspråk och "sound" - det är många som blir överraskade av att en så pass liten ensemble (39 personer) kan spela så att det låter som en hel symfoniorkester. Hösten 2019 efterträds Thomas Dausgaard av klarinettisten och dirigenten Martin Fröst som chefdirigent för Svenska kammarorkestern. Sedan 2004 har orkestern turnerat regelbundet världen över och har under resorna erhållit lysande recensioner. Listan över länder de framträtt i kan göras lång: Japan, USA, Storbritannien, Tyskland, Österrike och Frankrike är bara några av dem. Och scenerna har varit några av de mest kända: BBC Proms i London, Lincoln Center i New York och Salzburgsfestivalen. Det långsiktiga samarbetet med Thomas Dausgaard har lett till en allt bredare repertoar med inspelningar av kompositörer som Schumann, Schubert, Brahms, Bruckner, Tjajkovskij, Dvorák och Wagner. Det nära samarbetet med tonsättare som H K Gruber och Brett Dean har gjort orkestern till en av de mest ambitiösa samtidsensemblerna i Europa. Och det intensiva samarbetet med Andrew Manze har befäst orkesterns trygghet i barocken och klassicismen.


Thomas Dausgaard Dirigent

Den danske dirigenten Thomas Dausgaard har av The Daily Telegraph beskrivits som "en dirigent med sällsynt övertygelse och insikt". Han är känd för sina varma och intensiva tolkningar, sin omfattande diskografi och de anmärkningsvärda resultat han åstadkommit som chefdirigent för Svenska kammarorkestern och Danska Radions symfoniorkester vars dirigent laureate han utsetts till. Som chefdirigent för Svenska kammarorkestern har Thomas Dausgaard sedan 1997 haft ett instrumentalt inflytande i orkesterns konstnärliga utveckling och samtidigt utvecklat sitt personliga, professionella uttryck vilket lett till att han i dag är en mycket eftertraktad dirigent hos orkestrar världen över. Ett konstnärligt projekt som har haft särskilt stor betydelse för denna utveckling är den kritikerrosade serien av Beethovens kompletta orkestermusik med Svenska kammarorkestern som utkommit i tio volymer på Simax. Som gästdirigent samarbetar han bland annat med Clevelandorkestern, Boston Symphony Orchestra, Los Angeles Philharmonic, Gewandhausorkestern i Leipzig, Staatskapelle Dresden och London Symphony Orchestra. Thomas Dausgaard har gjort fler än 50 skivinspelningar. Med Svenska kammarorkestern har han spelat in Beethovens symfonier och orkestermusik samt symfonier av Schumann, Bruckner, Dvorák och Schubert. Med Danska Radions symfoniorkester har han bland annat spelat in orkestermusik av Nielsen och Langgaard samt en dvd med Langgaards opera Antikrist.


Thomas Zehetmair Violin


Nyhetsbrev

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbreven så får du information och erbjudanden från Göteborgs Konserthus direkt i din mailbox en till två gånger per månad.

Jag vill prenumerera på nyhetsbrev

Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Jag vill prenumerera på nyhetsbrev

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Jag vill prenumerera på nyhetsbrev