Stäng
Meny
sön
4
Feb
Kl 18.00

Barockens hjältinnor

Kammarkonsert: Le Concert d'Astrée, Emmanuelle Haïm dirigent, Magdalena Kozená mezzosopran

Barockens hjältinnor

Kammarkonsert: Le Concert d'Astrée, Emmanuelle Haïm dirigent, Magdalena Kozená mezzosopran

Hon hör till vår tids stora sångerskor, mezzosopranen Magdalen Kozená, efterfrågad av världsledande operahus och orkestrar.

Här ges tillfälle att höra henne i fransk barockrepertoar av det ädla slaget med Le Concert d’Astrée som levererar det mest luftiga och konturskarpa sound på sina tidstrogna instrument. Med både sorgsen och ljuv musik av Rameau, Charpentier och Marais, gräddan av fransk barock.

”Ms Dynamite of French Baroque”

Efter att ha studerat piano och cembalo valde dirigenten Emmanuelle Haïm dirigentbanan och bildade Le Concert d’Astrée år 2000. Hennes energiska dirigering och intensiva tolkningar har givit henne smeknamnet ”Ms Dynamite of French Baroque” i den engelskspråkiga pressen. Samtidigt ökar hennes engagemang bland internationella orkestrar. Hon har bland annat dirigerat Berlins filharmoniker, Wiens filharmoniker och Akademie für alte Musik Berlin.

Ensemble-in-residence at the Opéra de Lille, Le Concert d’Astrée receives support from the City of Lille.
The Association Le Concert d’Astrée receives support from the Ministère de la Culture et de la Communication – Direction régionale des affaires culturelles des Hauts-de-France (Hauts-de-France Regional Department of Cultural Affairs Ministry) in the form of a subsidy for an approved company. The Département du Nord is a partner of Le Concert d’Astrée.

Program


Rameau Air de Télaïre ur Castor och Pollux
5 min

JEAN PHILIPPE RAMEAU (1683-1764) AIR DE TÉLAÏRE UR CASTOR ET POLLUX Jean Philippe Rameau föddes i Dijon där hans farfar och far varit organister. Själv väntade han till 18-årsåldern innan han bestämde sig för att gå i deras fotspår efter misslyckade juridikstudier. När han 1722 slog sig ner för gott i Paris hade han hunnit studera fyra månader i Italien och verkat som organist på flera orter runt om i Frankrike, men inte hunnit komponera särskilt mycket. Hans rykte var inte helt klanderfritt: han anklagades för att ha brustit mot sina förpliktelser, att ha valt att spela i de mest otrevliga registren och att krama alla tänkbara dissonanser ur dem - samt att aldrig komma till punkt när han improviserade. I Paris studerade han musikteori och hans egna teoretiska skrifter blev grundläggande. Samtidigt komponerade han kantater och kammarmusik med måttlig framgång. Det var först när han 50 år gammal började skriva lyriska tragedier som han uppmärksammades. Det nya han bidrog med var en mycket större känslosamhet där Lully mest bidragit med pompa och ståt. Under sina återstående 30 levnadsår kom han att berika musiklivet med nya stora sceniska verk varje år, älskvärda pastoraler, komedier, ståtliga baletter och alltså fem lyriska tragedier. Med facit i hand måste han räknas in bland de riktigt stora barocktonsättarna, praktiskt taget jämnårig med Scarlatti, Telemann, Bach och Händel. 1745 utnämndes han av Ludvig XIV till hovkompositör och därmed fick han en ledande ställning i franskt musikliv. Castor et Pollux blev hans andra tragédie lyrique, fem akter, och den hade sin premiär 1737 (starkt reviderad 1754). Tvillingarna Kastor och Pollux älskar båda Thelaire, men Kastor dödas i strid. Thelaire bönfaller Pollux att be Jupiter att ge Kastor livet tillbaka. Det ställs olika krav för detta men det slutgiltiga resultatet blev en hyllning till broderlig lojalitet. Jupiter gav dem en plats bland stjärnbilderna på himlavalvet. Operan blev en stor framgång som hållit i sig trots att detta kanske var hans mest experimentella opera. Den gavs 254 gånger på Parisoperan 1737-1785, och höll sig kvar ända till andra världskriget. STIG JACOBSSON


Charpentier Svit ur Medea
25 min

MARC-ANTOINE CHARPENTIER (1634-1704) SVIT UR OPERAN MEDÉE Ouverture Princesse, c'est sur vous que mon espoir se fonde (akt 2, scen 2) Quel prix de mon amour (akt 3, scen 3) Noires filles du Styx (akt 3, scen 5) Dieu du Cocyte et des Royaumes sombres (akt 3, scen 7) Premier air pour les démons Seconde entrée des démons D'où me vient cette horreur (akt 4, scen 5) Ne les épargnons pas (akt 5, scen 1) Vi har alla hört musik av Marc-Antoine Charpentier, kanske utan att veta om det. Men det var uvertyren till hans stiliga Te Deum som 1954 valdes som signatur till Eurovisionens TV-utsändningar. Under en stor del av Charpentiers liv dominerade den fyra år yngre Jean Baptiste Lully den franska operascenen. Han hade kungligt monopol på uppsättningar av stora operor och han motarbetade kraftfullt Charpentier som stod för en annan stil. Trots att Charpentier komponerade för flera medlemmar av hovet, och 1679 blev den franske kronprinsens tonsättare av kyrkomusik, så han levde ändå i skymundan. Det är förmodligen inom kyrkomusiken han fick möjlighet att göra sina främsta verk. Trots att Charpentier var en av tidens mest produktiva tonsättare publicerades inga av hans sakrala verk under hans livstid och endast ett fåtal av hans andra verk, ofta de mindre betydande. Undantaget är operan Medée som kunde uruppföras den 4 december 1694 på Académie Royal de Musique. Trots att Lully då varit död i sex år var hans inflytande fortfarande stort. Lullisterna kritiserade verket kraftfullt och menade att det saknade såväl "öra som intelligens". Många ansåg att det var svår musik, men kanske var det bara så att han hade skrivit ett eget verk och inte som så många andra kopierat Lully. Många räknar Medea som den franska barockens främsta opera och den är tillägnad Ludvig XIV. Handlingen är ett konglomerat av Euripides, Senecas och Pierre Corneilles arbeten om Medea. Librettot skrevs av Pierre Corneilles yngre bror Thomas, som då var 68 år, och här levererade sitt sista arbete. Han hade förvandlat Medea till en mer mänsklig och sammansatt gestalt och gjort hela dramat gripande, men samtidigt fyllt av charm och utstrålning. Medea blev dessvärre Charpentiers enda grand opéra, och han hade liksom senare Rameau hunnit fylla 50 år innan han erövrade operascenen. STIG JACOBSSON


Paus
25 min


Rameau Svit ur Dardanus
13 min

JEAN PHILIPPE RAMEAU (1683-1764) SVIT UR DARDANUS Ouverture "C'en est trop… Troubles Cruels… Quand l'aquilon fougueux" Ritournelle (Venus, akt 4) Air de Vénus " Venez songes flatteurs Sommeil (Rondeau tendre) Dardanus, Rameaus femte och sista tragédie lyrique, presenterades i november 1739 men återkom kraftigt bearbetad även 1744 och 1760. Handlingen bygger på myterna kring titelpersonen Dardanus, grundaren av Troja och son till Zeus och Elektra. Men här finns också elaka trollkarlar och farliga monster. Det är en historia om kärlek, rivalitet, krig och ädelmod, men när man lyssnar på svitens pärlband av eleganta miniatyrer behöver man förvisso inte bekymra sig om intrigen, bara njuta av den harmoniska och melodiska fantasirikedomen. Mer än någon annan förmådde Rameau att variera orkesterklangen och rytmerna. STIG JACOBSSON


Rameau Svit ur Les Indes galantes
9 min

JEAN PHILIPPE RAMEAU (1683-1764) SVIT UR LES INDES GALANTES Ritournelle (Les Incas du Pérou) Air de Phani "Viens, Hymen" Air d'Emilie "La nuit couvre les cieux… Vaste empire des mers" (akt 2, scen 2) Rigaudons et "Fuyez, fuyez, vents orageux" (akt 1, scen 6) Operabaletten Les Indes Galantes hör till Rameaus tidiga skapande. Det är ett magnifikt spektakel med en lång prolog och ursprungligen tre akter. Men verket slog inte igenom helt förrän han komponerat ytterligare en akt. Varje akt har sitt eget tema och handlar om turkar, Perus inkaindianer, blommor och vildar. Ordet Indes kunde syfta på vilket exotiskt folk som helst. Musiken är hållen i tidens smak med ett stort uppbåd av folk i 100-tals olika festliga dräkter, stormscener med skeppsvrak, vulkanutbrott och jordbävningar. Här finns gott om kontraster och dramatiska effekter, för att inte tala om alla vackra arior. Dessutom presenteras folktyper från olika länder till passande musik. Sådant var mycket populärt under denna tid då världen genom upptäcktsresande blev mycket större. Musikerna klagade över att verket var svårspelat, men det blev ändå populärt och spelades ett flertal gånger redan under tonsättarens levnad. Handlingen är enkel: den handlar som vanligt om två huvudrollers kärlek till varandra - och man påpekade särskilt att de får varandra "utan hjälp av gudar eller trollkarlar". STIG JACOBSSON


Rameau Svit ur Hippolyte et Aricie
23 min

JEAN PHILIPPE RAMEAU (1683-1764) SVIT UR HIPPOLYTE ET ARICIE Ouverture Entrée des habitants des bois Air de Diane "Sur ces bords" Marche des prêtresses Deux menuets Air de Phèdre "Cruelle mère des amours" (akt 3, scen 1) "Quelle plainte en ces lieux m'appelle ?" (akt 4, scen 4) Ritournelle (akt 3) Chaconne Hippolyte et Aricie var Rameaus första tragédie lyrique, med prolog och fem akter, och med denna musik klev han fram som förvandlad. Han blev plötsligt en älskad tonsättare som stod i centrum för utvecklingen. Stycket förenar Racines franskklassiska pjäs Phèdre, med den antika grekiska tragedin Hippolytos av Euripides. Hippolytos är son till Teseus och amazonen Hippolyta. Afrodite förmår Hippolytos att väcka styvmodern Fedras passion, men han dödas av Neptunus efter att ha inlett en förbindelse med Aricie, prinsessa av Aten. Här finns uppenbarligen svåra konflikter och våldsamma känsloutbrott. Rameau har bidragit med ett pärlband av spännande arior och orkestermellanspel med stor fantasi. Den hade premiär 1733 och uppmärksammades för sina sångbara melodiska linjer och sin harmoniska rikedom. Men det fanns också de som menade att melodierna var onödigt svåra och att harmonierna var alltför komplicerade - sådant som mer tilltalar oss. Hippolyte et Aricie återkom i nya uppsättningar 1742 och 1757. STIG JACOBSSON


Medverkande


Le Concert d'Astrée

Franska Le Concert d'Astrée är en instrumental- och vokalensemble med inriktning på barock som hör till världens främsta i sin genre. Ensemblen grundades av Emmanuelle Haïm år 2000 och nådde snabbt framgångar. 2003 erhöll Le Concert d'Astrée utmärkelsen Victoire de la Musique Classique som årets bästa klassiska ensemble. 2008 fick man Echo-priset som årets bästa ensemble för tidig musik i Tyskland. Le Concert d'Astrée har gjort ett flertal hyllade inspelningar, från Monteverdi till Mozart, för skivbolagen Warner Classics/Erato. Bland aktuella inspelningar finns en dvd med Rameaus opera Hippolyte et Aricie av Rameau, Händels Messias samt en dvd med Mozarts opera La finta giardiniera. Senast är en dvd med Händels opera Il trionfo del tempo e del disinganno som kom 2017. Le Concert d'Astrée har haft sin hemvist på operan i Lille sedan 2004 och har där uppmärksammats för en rad iscensättningar. Bland dem Xerxe av Cavalli och Lully, Mozarts Mitridate samt operor av Händel och Monteverdi. Flera av dessa har också givits turné i Frankrike och Österrike. Bland solister som medverkat vid ensemblens turnéer finns Anne Sofi von Otter, Patricia Petibon och Magdalena Kozená. Denna säsong framför Le Concert d'Astrée och dirigenten Emmanuelle Haïm tre operor: Così fan tutte av Mozart, Alcina av Händel och Pygmalion av Rameau. På den innevarande turnén besöker ensemblen städer i Frankrike, Bahrein, Tyskland, Sverige, Danmark, Spanien, England, Luxemburg och Ungern.


Emmanuelle Haïm Dirigent


Magdalena Kozená Mezzosopran


Nyhetsbrev

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbreven så får du information och erbjudanden från Göteborgs Konserthus direkt i din mailbox en till två gånger per månad.

Jag vill prenumerera på nyhetsbrev

Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Jag vill prenumerera på nyhetsbrev

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Jag vill prenumerera på nyhetsbrev