Göteborgs Konserthus Beethoven med Leif Ove Andsnes

Josef Strauss (1827-1870) Sphärenklänge Josef Strauss var lillbrorsan i valsfamiljen Strauss, och ersatte ibland storebror Johan som orkesterledare. Hans hit Sphärenklänge, Sfärernas musik, från 1868 har blivit ett standardverk i Wienerfilharmonikernas nyårskonserter och innehåller alla svängande turer en wienervals ska ha.

Ludwig van Beethoven (1770-1827) Pianokonsert nr 3 c-moll Op 37 Allegro con brio Largo Rondo: Allegro De första skisserna till tredje pianokonserten kan dateras till 1797, då Beethoven blivit mycket inspirerad av att ha lyssnat till ett framförande av Mozarts pianokonsert nr 24 i samma tonart. Det handskrivna manuskriptet är daterat år 1800, men han fortsatte att fila på utformningen ända fram till början av 1803. Det första framförandet av tredje pianokonserten ägde rum den 5 april 1803 i Theater an der Wien. I en tidningsartikel kan man läsa att Beethoven inte fick särskilt långa applåder, trots att han kvällen till ära samlat alla sina mest hängivna beundrare. Skälet är att man redan började betrakta honom som en underlig kuf. Beethovens elev Ferdinand Ries har rapporterat att Beethoven spelade solostämman i pianokonserten med glatt humör, men att många noter "föll under bordet". När det gällde själva kompositionen menade Ries dock att ingen tonsättare han kände ens kom i närheten av mästaren - än idag är vi villiga att hålla med. Trots den allvarliga tonarten är Beethovens tredje pianokonsert inte något stort och tragiskt drama till skillnad från andra av hans verk i c-moll (till exempel symfoni nr 5, Ödessymfonin) Tvärtom har denna konsert en klassiskt klar uppläggning. I synnerhet largot är genomskinligt enkelt och fjärilslätt. Det utåtriktade slutrondot ägnar sig däremot mer åt tvära kast mellan såväl känslor som tonarter. STIG JACOBSSON

Rosenkavaljerens klädsel och duett Baron Ochs valser Tenorens aria Frukostscen Terzett Avslutningsduett Richard Strauss opera Rosenkavaljeren (1910) är en hyllning till ett idealiserat Wien, där 1700-talets elegans möter senromantiska valser med generös orkesterklang. Librettot av Hugo von Hofmannsthal är ett sprudlande virrvarr av kärleksintriger och förväxlingar, påminnande om Mozarts opera Figaros bröllop. Här möter vi den unga adelsmannen Octavian, älskare till den äldre Marskalkinnan. När han får uppdraget att överlämna en silverros i förlovningsgåva till Sophie, som ska gifta sig med den bufflige baron Ochs, förälskar sig de två unga i varandra. Ränker och förvecklingar följer, men till slut låter Marskalkinnan sin unge älskade gå - med sorg, insikt och värdighet. Sviten öppnar med de intensiva hornen som skildrar kärleksmötet mellan Marskalkinnan och Octavian. Vi leds vidare till den berömda scenen där Octavian överräcker silverrosen till Sophie, skimrande gestaltat av harpa, flöjt och celesta. Baron Ochs klumpiga intrång bryter stämningen och valserna tar vid, fulla av charm och komik. Mot slutet anas operans känslomässiga höjdpunkt, där ung kärlek segrar och musiken mynnar slutligen ut i den ikoniska Rosenkavaljervalsen – en glittrande spegelbild av Wiens gyllene era. Andreas Konvicka

Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Orkesterns bas är Göteborgs Konserthus, funkispärlan vid Götaplatsen som samlat musikälskare sedan 1935. Sedan säsongen 2019-2020 är Barbara Hannigan förste gästdirigent. Vi är också en stolt partner till Barbara Hannigans mentorsprogram Equilibrium med fokus på unga sångare i början av deras karriär. Titeln som förste gästdirigent delas med Pekka Kuusisto från och med säsongen 2025-2026. Wilhelm Stenhammar var orkesterns chefdirigent 1907- 1922. Han gav Symfonikerna en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till orkestern. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett hundratal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. 1996 utsåg riksdagen Göteborgs Symfoniker till Sveriges Nationalorkester. De senaste decennierna har orkestern haft framstående chefdirigenter som Santtu-Matias Rouvali, Mario Venzago och Gustavo Dudamel, och därefter Kent Nagano som förste gästdirigent. Anna-Karin Larsson är vd och konstnärlig chef, Gustavo Dudamel hedersdirigent och Neeme Järvi chefdirigent emeritus. Orkesterns huvudman är Västra Götalandsregionen. Göteborgs Symfoniker samarbetar regelbundet med dirigenter som Herbert Blomstedt, Joana Carneiro, Jukka-Pekka Saraste, Christian Zacharias och Anja Bihlmaier.

Magnus Fryklund är utbildad i Köpenhamn vid Det Kongelige Danske Musikkonservatorium. Han har varit Young Conductor in Residence vid Helsingborgs Symfoniorkester, Dirigent in Residence vid Orchestre National de Montpellier och husdirigent vid Malmö Opera. Säsongen 2023-2024 debuterade han med Trondheim Symfoniorkester och Leif Ove Andsnes, med Wermland Opera (både solist och dirigent) och Den Kongelige Opera i Köpenhamn. Han tävlade också i den internationella Malko-tävlingen för unga dirigenter. Magnus Fryklund har dirigerat Göteborgs Symfoniker, Norrköpings Symfoniorkester, Odense Symfoniorkester, Gävle Symfoniorkester, Dalasinfoniettan och Concerto Copenhagen. Han har deltagit i masterclasses med Herbert Blomstedt och Kurt Mazur och varit assistent åt Michael Jurowski och Philippe Auguin. Magnus Fryklund brinner mycket för opera och har bland annat framfört Figaros bröllop på Malmö Opera som både dirigent och pianist.

New York Times har kallat Leif Ove Andsnes "en pianist med storartad elegans, styrka och insikt". Med sin fenomenala teknik och djuplodande tolkningar har Leif Ove Andsnes vunnit uppskattning i hela världen. 2019-2020 var han Artist in Residence hos Göteborgs Symfoniker. Leif Ove Andsnes gjorde redan 1989 sin första konsert med Göteborgs Symfoniker och under åren har det blivit ett tiotal konserter med orkestern, inklusive en turné till Las Palmas och Teneriffa. Förra säsongen fortsatte han sina framgångar med Beethovens Kejsarkonsert med Washingtons National Symphony Orchestra, Leipzig Gewandhaus Orchestra, med Orchestra dell'Accademia Nazionale di Santa Cecilia och på turné med Oslofilharmonikerna. Han framförde den lika framgångsrika Rachmaninovs tredje pianokonsert på en nordeuropeisk turné med Grandhôtel Orchestra Toblach, med Rotterdamfilharmonikerna, Stuttgarts Radiosymfoniker och med London Philharmonic Orchestra. Leif Ove Andsnes ger varje säsong soloaftnar och framträder som solist i världens främsta konserthus med de ledande orkestrarna. 2017-2018 var han Artist in Residence hos New York Philharmonic. Han är också en flitig kammarmusiker och grundare av Rosendals kammarmusikfestival. Under nära två decennier delade han det konstnärliga ledarskapet för kammarmusikfestivalen i Risør och var 2012 konstnärlig ledare för Ojai-festivalen i Kalifornien. Han utsågs till hedersdoktor vid Juilliard i New York 2016 och vid högskolan i Bergen 2017. Leif Ove Andsnes har gjort över 30 skivinspelningar, bland annat solopiano av Chopin, Ballades & Nocturnes (Sony Classics). Utgåvan av Beethovens fem pianokonserter har hyllats av kritikerna. Han är framför allt känd som en mästare på Grieg och hans inspelning av Griegs pianokonsert tillsammans med Berliner Philharmoniker (2003) anses som en av de bästa genom tiderna. Han gästade senast Göteborgs Symfoniker med Beethovens Kejsarkonsert i september 2023.