Göteborgs Konserthus Enda konserten med Dudamel!

SYMFONI NR 3 ESS-DUR "RHENSYMFONIN" Lebhaft Scherzo Unbeschäftigt Feierlich Lebhaft Schumanns Symfoni nr 3, "Rhensymfonin", från 1850 är hans allra sista. Den fjärde symfonin op 120 skrevs redan 1841. Den tredje tillkom sedan han 1849 blivit orkesterledare i Düsseldorf och på en båtutflykt till Köln hösten 1850 överväldigats av Kölnerdomens storslagenhet. Nu ville han hylla sin nya hemtrakt. Men hans artikel Neue Sinfonien für Orchester avslöjar djupare avsikter. Som republikan var han djupt berörd av 1848 års revolution och drömde om en ny tysk konst som med idealet Beethoven (och Shakespeare) ledde utvecklingen på nya vägar. Kölnerdomen blev en sådan politisk och kulturell symbol. Troligen tänkte han sig en rapsodisk/realistisk musik i stil med Beethovens Pastoralsymfoni eller Berlioz Symphonie fantastique, i den "heroiska" tonarten Ess-dur. Arbetet gick raskt. Han började skissa 7 november, direkt vid hemkomsten från ett nytt Kölnbesök, där hans pianokonsert framförts. En månad senare var verket färdigskissat och instrumenterat, tänkt för hans abonnemangskonsert i Düsseldorf 6 februari 1851. Omedelbart därefter omarbetade han partituret för en konsert i Köln 25 februari, och först därpå, efter en andra konsert i Düsseldorf 13 mars, sände han det för publicering. Hans femsatsiga form återspeglar delvis Pastoralsymfonins folklivskaraktär. En första beskrivning talade om "ett friskt, livligt stycke rhenskt liv" i första satsen, förmodligen präglad av upplevelserna på båtresan. Scherzot har enligt samma källa drag av en folkfest i vinskörden, kanske också den upplevd på avstånd från båten. Tredje satsen är en idyll, när Rhenlandskapet upplevs från en av de många borgarna längs floden. De båda sista satserna hänger tätt samman. Den fjärde kallades först "Med karaktär av att ackompanjera en festlig ceremoni". Kölns ärkebiskop hade den 12 november 1850 upphöjts till kardinal, vilket firades med en stor ceremoni i kyrkan. De tre trombonerna i satsen kan tolkas som de tre dignitärer som förrättade akten, vid vilken Schumann dock inte var närvarande. Finalen speglar folkfesten efteråt. Rolf Haglund

GUDARNAS INTÅG I VALHALLA UR RHENGULDET SIEGFRIEDS RHENFÄRD UR RAGNARÖK SIEGFRIEDS BEGRAVNINGSMARSCH UR RAGNARÖK SKOGSSUSET UR SIEGFRIED VALKYRIERITTEN UR VALKYRIAN Många betraktar Wagner som den största av alla operatonsättare, och att operor var allt han skrev. Men i själva verket rymmer ju operorna mängder av fantastisk orkestermusik. Det är sådant vi ska få höra här. Krönet på Wagners enorma operaskapande är Nibelungens ring. Verket består av fyra storslagna operor med en gemensam speltid på runt 16 timmar. De hänger ihop i en berättelse som utspelas i en obestämd sagotid och som handlar om guldets förbannelse, om makten bland gudar och halvgudar, dvärgar och jättar - vi kan känna igen mycket i Tolkiens Sagan om Ringen. I 28 år arbetade Wagner till och från med detta enorma musikdrama. Inspiration hade han hämtat från det isländska eposet Eddan och från den medeltida tyska Nibelungenlied, men här fanns också många anspelningar på hans egen samtids kriser och motsättningar, om kärlek, makt och politik. Det är en diger handling som utspelas i operorna där de psykologiska och sociala banden blir alltmer komplicerade och gripande. Inga gestalter är bara goda eller onda, alla har något av båda slagen och här finns otaliga svek, mord och förräderier. Allt knyts efterhand ihop till symboler och allmänmänskliga frågor. Nibelungens ring börjar med "förspelet", som den första operan Rhenguldet kom att kallas, och därpå kommer "första dagen" med operan Valkyrian. Därefter följer Siegfried och Ragnarök. Musiken under denna konsert följer inte handlingens kronologi, utan har musikalisk kontrast i tankarna. I Rhenguldet presenteras förhistorian då Nibelungsdvärgen Alberich stjäl Rhendöttrarnas guld. Han smider en ring av guldet - men han tvingas avsäga sig guldet till överguden Wotan - och utropar därför en förbannelse över guldet. I scen fyra leder Wotan de andra gudarna på regnbågens bro mot det nybyggda Valhalla. Som man kan förvänta sig skildras Gudarnas intåg i Valhalla med all tänkbar pompa och ståt. Rhenguldet fick sin premiär i München den 22 september 1869. Det finns totalt nio Valkyrior, och de är alla döttrar till Wotan och jordgudinnan Erda. Men en av dem, Brünnhilde, är för tillfället osams med sin far och finns inte med bland dem där de i operan Valkyrians tredje och sista dramatiska akt, samlas på några klippor i väntan på att våldsamt susa iväg genom luften. De har till uppgift att leta reda på hjältar som stupat i kriget för att återge dem livet. Det råder uppbrottsstämning, och här har Wagner lagt in en av sina mest kända och medryckande orkesterkompositioner, Valkyrieritten - känd inte minst från flera nutida krigsfilmer, en virvelstorm av fortissimo. Valkyrian hade premiär i München den 26 juni 1870. En av operornas stora hjältar är Siegfried - inte för inte gav Wagner det namnet till sin egen son - och han har fått ge namn till den tredje operan. I andra akten har Siegfried kommit in i skogen och grottan där draken Fafner håller till. Meningen är att Siegfried ska döda besten. Medan han väntar sträcker han ut sig bland träden och börjar drömma och förtrollas av Skogssuset, och en fågel som sjunger bland grenarna. Även musiken är förtrollad. Siegfried hade premiär i Festspelshuset i Bayreuth den 16 augusti 1876. Efter Siegfried, och som avslutning på hela tetralogin om Nibelungens ring, kommer operan Götterdämmerung, som på svenska brukar kallas Ragnarök efter vikingatidens namn på världens undergång. När dagen gryr sjunger Siegfried och Brünnhilde om sin kärlek. Hon ger honom sin häst och på den börjar Siegfrieds Rhenfärd mellan prologen och första akten. Men Siegfried har fått en trolldryck som tvingar honom att avslöja sina minnen. Han berättar om sin ungdom och hur han lurade ringen av draken Fafner. Siegfried beskriver hur han med en kyss väckte Brünnhilde, där hon låg i dvala omgiven av eld, men därmed avslöjar han också sitt svek mot jättarna vilket motiverar dem att slänga ett dödande spjut i ryggen på honom, hans enda oskyddade kroppsdel. Han dör med Brünnhildes namn på läpparna. Hans döda kropp bärs i sorgeprocession, och Ringens förbannelse drabbar åter de närvarande. Siegfrieds begravningsmarsch är mäktig. "Månen bryter fram genom molnen och belyser allt starkare sorgetåget som når fram till bergshöjden. Dimma stiger upp ur Rhen och fyller så småningom scenen." Musiken byggs upp till en grandios och kraftfull kulmination med utbrott av extatiska kanonader från brassblåsare och slagverk. Brünnhilde befaller att ett bål reses där den döde Siegfried ska brännas. Så rider hon själv in i lågorna. Likbålet flammar upp och floden Rhen svämmar över. På avstånd syns Valhalla i lågor. De kringstående betraktar under tystnad världens undergång. Ragnarök hade premiär i Bayreuth den 17 augusti 1876. I själva verket började Wagner hela detta enorma arbete med en opera han kallade Siegfrieds död. Det är den som till slut blev Ragnarök. Han kände då behovet av att berätta förhistorien, och det gjorde han i operorna Rhenguldet, Valkyrian och Siegfried. Wagner dog 1883 och begravdes i Bayreuth. När hans kista sänktes i graven spelades Siegfrieds begravningsmarsch. Stig Jacobsson

Göteborgs Symfoniker har kallats "En av världens mest formidabla orkestrar" av The Guardian och har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Sedan 2013 är den respekterade och efterfrågade amerikanen Kent Nagano förste gästdirigent för Göteborgs Symfoniker. Han ledde Symfonikerna på framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland 2015. Göteborgs Symfoniker driver också en omfattande verksamhet för barn, inklusive det årliga musiklägret Side by Side by El Sistema, samt erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se. Dessa konserter kan också ses på mobiler och surfplattor via egna appar. Hösten 2017 inträder finske Santtu-Matias Rouvali som orkesterns chefdirigent. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, senast en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent.

Den internationellt berömde dirigenten Gustavo Dudamel drivs av en djup övertygelse om musikens kraft att förena och inspirera. Han är för närvarande chefdirigent för Los Angeles Philharmonic och Simón Bolívar-orkestern i Venezuela. 2007-2012 var han chefdirigent för Göteborgs Symfoniker. Inflytandet av hans ledarskap sträcker sig från de ledande konsertscenerna till klassrum, biografer och nyskapande digitala plattformar världen runt. Gustavo Dudamel framträder också som gästdirigent hos världens främsta orkestrar: 2017 turnerar han i Europa med Berlins filharmoniker och han är den yngste någonsin som har lett Wiens filharmoniker vid de berömda nyårskonserterna som varje år ses av 50 miljoner människor i 90 länder. Han är inne på sin åttonde säsong som chef för Los Angeles Philharmonic och har ett kontrakt som förlängts till 2022. Vid konserterna med orkestern presenteras den bästa och mest djärva nya musiken, däribland åtskilliga uruppföranden och beställningar av tonsättare som John Adams, Philip Glass, Arvo Pärt, Sofia Gubaidulina och Kaija Saariaho. På hans initiativ har Los Angeles Philharmonic drastiskt utökat sin närvaro hos skilda samhällsgrupper, inte minst med skapandet av Youth Orchestra of Los Angeles (YOLA) som inspirerats av filosofin hos El Sistema i Venezuela där man uppmuntrar social utveckling genom musik. Med YOLA och andra lokala utbildningsinitiativ tar Gustavo Dudamel den klassiska musiken till nya grupper, även i Sverige. 2009 framförde Gustavo Dudamel och Göteborgs Symfoniker Beethovens femte symfoni i Hammarkullen vilket blev startskottet för El Sistema i Sverige. Ett liknande projekt finns också i Raploch, Skottland. Grammy-vinnaren Gustavo Dudamel har exklusivt skivkontrakt med Deutsche Grammophon sedan 2005 vilket resulterat i ett flertal skivor och dvd-utgåvor, bland dem en cd-box där Göteborgs Symfoniker spelar symfonier av Bruckner, Sibelius och Nielsen. Med Los Angeles Philharmonic har han bland annat spelat in John Adams stora verk The Gospel According to Mary, soundtracket till filmen Libertador (om Simón Bolívar) som han också skrev musiken till samt Mahlers nionde symfoni. En unik inspelning av Mahlers åttonde symfoni, "De tusendes symfoni", gjordes med orkestrarna från Los Angeles och Venezuela tillsammans med över 1000 körsångare och barn från hela Venezuela, gavs ut som dvd/bluray och sändes live till biografer i USA och Kanada.