Göteborgs Konserthus Filmfestivalen: Körkarlen

Evenemanget har ägt rum. Filmklassikern visas med liveorkester - helt ny musik av Mats Larsson Gothe!

Speltid ca: 1 t 46 min Scen: Stora Salen
420 kr Student 100 kr Barn 50 kr

Evenemanget har ägt rum

Med sina teman om den ovillkorliga kärleken, fattigdomens råhet och livets prövningar för människor i utkanterna av ett samhälle där döden ständigt hotar är filmklassikern högst aktuell. I denna version visas den till helt ny musik av Mats Larsson Gothe – spelad live av Göteborgs Symfoniker.

”Körkarlen är den bästa film som någonsin gjorts” sade Charlie Chaplin och Ingmar Bergman fick ett minne för livet: ”Jag skakades djupt av filmen och slogs av dess enorma kraft”. 2012 utsågs Körkarlen till den bästa svenska filmen någonsin i filmtidskriften FLMs kritikeromröstning.

Körkarlen är ursprungligen en roman från 1912 av Selma Lagerlöf. När Lagerlöf började skriva boken, kallade hon den för sin ”Christmas Carol” med hänvisning till Charles Dickens historia.

Erbjudande

Abonnenter i Göteborg Konserthus och Filmfestivalens Plus-medlemmar betalar endast 320 kr/biljett (ord pris 420 kr). Bokas i biljettkontoret 031-726 53 00.

Följ kompositören Mats Larsson Gothes videodagbok, där han visar hur musiken till Körkarlen växer fram steg för steg.

Produktionen görs i samarbete med
Göteborg Film Festival

Program

KÖRKARLEN Jag vet inte när jag första gången kom i kontakt med filmen Körkarlen. Kanske var det någon scen som flimrade förbi på tv:n, kanske i samband med att Ingmar Bergman pratade om den och hur mycket den hade betytt för honom. När jag träffar människor och Körkarlen kommer på tal så är det ofta så man säger - man har sett enskilda scener, ofta med de berömda dubbelexponeringarna, men man har sällan sett filmen i sin helhet. Så när Göteborgs Symfonikers vd och konstnärlige chef Sten Cranner år 2014 frågade om jag skulle ha lust till att skriva ny musik till denna stumfilmsklassiker så grävde jag i mitt minne, såg framför mig en spöklik vagn som irrar fram i dramatiska landskap. Mindes att det var en berättelse av Selma Lagerlöf. Inte mer än så. Jag införskaffade snabbt en dvd med filmen och tillbringade oändligt vackra och enormt känslostarka 106 minuter i dess sällskap - men utan någon form av ljud. Jag ville inte påverkas av eller få någon förutfattad mening om hur ett "soundtrack" till Körkarlen borde låta. Att det var en fantastisk film kunde jag snabbt konstatera. Nästa steg var att ta kontakt med Bo Florin som generöst tog emot mig i Filmhuset i Stockholm och berättade om filmen samt lät mig beskåda Victor Sjöströms originalmanus. Det första som slog mig var hur "nyktert" detta manus var skrivet. Långt ifrån den teatralt överdrivna melodramatik som vi så gärna vill förknippa med stumfilm. Allt var exakt beskrivet och kändes väldigt modernt. Jag som tidigare jobbat med opera, men aldrig skrivit filmmusik, ville ha ett libretto. Här fanns det. Jag bestämde mig för att arbeta på samma sätt med Körkarlen som jag tidigare gjort i mina operor. När jag sedan fick göra ett studiebesök på Göteborgs filmfestival där Göteborgs Symfoniker framförde Fritz Langs Metropolis, med originalmusik av Gottfrid Huppertz, och jag nämnde denna min ambition för dirigenten och stumfilmsexperten Frank Strobel, tyckte han att det lät som en utmärkt idé. De tidiga stumfilmerna hämtade ofta sitt sceniska uttryck från operans värld. Jag satte igång och utvecklade en ledmotivsteknik för de olika karaktärerna i filmen. Renheten och godheten i syster Edits väsen fick uttryckas genom rena kvinter staplade på varandra, David Holms ledmotiv bestod av en korthuggen och irriterande upprepning av ett fåtal toner, som genom filmen utvecklas till en längre och mer känslosamt utvecklad linje. Första gången vi möter fru Holm hör vi ett eländes-ackord, som sedan följer oss genom filmen för att slutligen upplösas. Dödskärran har sin egen vaggande basgång, som ska få oss att höra den gistna och gnisslande vagnens framfart. Min ambition var att min musik skulle kunna kopplas till tiden, och på något vis ha ett stumfilms-idiom i sig. Jag lekte lite med kopplingen till den stilen. Framförallt ville jag att mitt "soundtrack" skulle smälta samman med filmens stil, så att man i bästa fall inte ens tänker på att musiken finns där. Så arbetade jag, och det var ett enormt roligt och känsloladdat arbete. När man komponerar operamusik måste man hela tiden tänka på att inte dränka sångarna i en alltför kraftfull orkestrering. Detta behöver man inte ta hänsyn till när man skriver musik till en stumfilm. Men det slog mig ändå hur viktig dynamiken i orkestern är i förhållande till filmen. Min musik spänner från det intimaste pianopianissimo till ett vrålande fortefortissimo. Precis som i arbetet med opera måste alla parametrar samverka för att skapa variation i det 1 timme och 46 minuter långa verket (vilket motsvarar ungefärlig speltid i operor som "Salome" och "Elektra" av Richard Strauss, för att nämna några exempel). När Körkarlen visades första gången, nyårsdagen 1921, hade man inget specialskrivet partitur som ledsagade filmen. Röda Kvarns orkester framförde en sammanställning av musik av Max Reger, Ture Rangström, Felix Mendelssohn med flera som hade orkestrerats deras kapellmästare, direktör Westberg. Inte förrän 1998 fick Körkarlen, mig veterligen, sitt första specialdesignade "soundtrack", komponerat av den briljante och uppfinningsrike Matti Bye. Den observante lyssnaren kan höra att inledningen på min musik anknyter till inledningen av hans musik. På så vis tar jag över stafettpinnen och spinner vidare på en egen kommentar till filmen. En ny tråd har fötts, som säkert någon annan kompositör i framtiden kan plocka upp och vidareutveckla. För en sak är klar - Körkarlen är ett tidlöst mästerverk som vi kommer att vårda och leva med, förhoppningsvis i all framtid. Mats Larsson Gothe

Medverkande

Göteborgs Symfoniker har kallats "En av världens mest formidabla orkestrar" av The Guardian och har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Sedan 2013 är den respekterade och efterfrågade amerikanen Kent Nagano förste gästdirigent för Göteborgs Symfoniker. Han ledde Symfonikerna på framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland 2015. Göteborgs Symfoniker driver också en omfattande verksamhet för barn, inklusive det årliga musiklägret Side by Side by El Sistema, samt erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se. Dessa konserter kan också ses på mobiler och surfplattor via egna appar. Hösten 2017 inträder finske Santtu-Matias Rouvali som orkesterns chefdirigent. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, senast en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent.

Den amerikanska dirigenten Karen Kamensek är lika hemma i operahuset som på konsertscenen och hennes repertoar spänner från de stora mästerverken till vår tids främsta kompositörer och innefattar även spännande crossover-projekt. Hon arbetar på många håll i världen med flera av vår tids främsta artister och ensembler. Säsongen 2016-2017 framträder hon för första gången med en rad ledande orkestrar i musik av Philip Glass, Stravinsky, Ligeti, Haydn, Beethoven och Dvorák liksom en ny produktion av Bizets Carmen samt filmkonserter. Hon kommer bland annat att dirigera Århus symfoniorkester, Bilbaos symfoniorkester, Nationalorkestern i Lille, Saarbrückens statsorkester samt att gästa Malmö opera. Karen Kamensek återbesöker också Norska radioorkestern och American Institute of Musical Studies vars festivalorkester hon dirigerar vid tre konserter. Hon är också en regelbunden gäst hos flera ledande operahus, bland dem Deutsche Oper Berlin, Frankfurtoperan, New York City Opera, Opera Australia i Melbourne, Det Kongelige i Köpenhamn, operan i San Francisco och Volksoper i Wien. I vinter har hon dirigerat Bizets Carmen på Göteborgsoperan. 2011-2016 var hon chefdirigent och musikalisk ledare för statsoperan i Hannover.

Frågor? Hör av dig till biljettkontoret