Göteborgs Konserthus Förklädd gud

Valborg Aulin (1860-1928) Pie Jesu Domine, Missa sollemnis Op 13 Exakt när Valborg Aulin skrev ”Pie Jesu Domine” vet man i dag inte. Verket för kör och orkester är tillägnat Ludvig Norman som var hennes lärare, mentor och huvudsakliga stöd under tiden vid Stockholms musikkonservatorium. Han avled i slutet på mars 1885. Strax efteråt tilldelades Aulin Jenny Lind-stipendiet och begav sig utomlands för att fortsätta sina studier i Köpenhamn och Paris. Troligtvis skrev hon Pie Jesu Domine någon gång under denna tid. Vad vi vet uppfördes det åtminstone aldrig i samband med Normans bortgång. Texten till denna högtidliga lilla mässa utgörs av den latinska frasen ”Pie Jesu Domine, dona eis requiem sempiternam. Amen”, dvs. ”Käre Herre Jesus, ge dem evig frid. Amen”. Musiken består enbart av en enda del med en synkoperad figur i stråk som anpassas efter skiftena i harmoni. Kören sjunger långa toner, först i svag dynamik. De tilltar sedan i styrka och blir mer rytmiska fram till verkets höjdpunkter i forte. Det är en klagosång som till sist slutar på en positiv not – i dur. Carl Magnus Juliusson

Lars-Erik Larsson (1908-1986) Förklädd gud Op 24 1. Andante tranquillo (Förspel) 2. Allegro moderato (Vem spelar på en pipa...) 3. Agitato (Apollon bor i ett tessaliskt stall) 4. Alla marcia (Välsignelse följer i gudarnas spår) 5. Andantino quasi allegretto (Vad faller över träden...) 6. Andante (Tror du att fåren skulle beta...) Tidigt i karriären reste den unge skåningen Lars-Erik Larsson till Wien för att lära sig tolvtonsmusik. Men det var som tjänsteman på Radiotjänst (numera Sveriges Radio) han blommade ut som tonsättare. Han anställdes 1937 och samma år var även starten för Dagens Dikt, ett program ackompanjerat av Larssons musik. Med verk som Pastoralsvit och Förklädd gud, som ingick i andra radioprogram, blev Lars-Erik Larsson en av Sveriges största och mest älskade kompositörer under 1900-talet. Texten till den lyriska sviten Förklädd gud är hämtad från diktsamlingen Kärlek i tjugonde seklet av Hjalmar Gullberg (1933), även han skåning och en av radions anställda. Musiken, skriven för recitatör, sopran, baryton, kör och orkester, rör sig mellan pastorala klanger, nordisk folkton och nyklassicism. Larsson låter körens mjuka harmonier bära Gullbergs humanistiska budskap medan solisterna ger berättelsen både intimitet och glans. När Förklädd gud uruppfördes i radion 1940 rasade det samtidigt ett världskrig på kontinenten. I en tid av djup oro blev musiken ett stilla andrum av hopp. Hela verket andas samma idé: att det gudomliga finns i det enkla och vardagliga. Än vandrar gudar över denna jord. En av dem sitter kanske vid ditt bord. Jörgen Wade

Carl Nielsen (1865-1931) Symfoni nr 3, Sinfonia Espansiva Op 27 Allegro espansivo Andante pastorale Allegretto un poco Allegro Danmarks nationaltonsättare påbörjade arbetet med sin tredje symfoni 1910. Han befann sig i en explosivt kreativ fas, möjligen triggad av ett äktenskap i kris, med underliggande frustration och skuldkänslor. Symfonin är ett av hans mest livsbejakande verk. Vid ungefär samma period utvecklade Nielsen nära band till Göteborg. Här dirigerade han flera gånger och fann en konstnärlig själsfrände i Symfonikernas chefdirigent Wilhelm Stenhammar. De två delade både estetik och ideal: musik som talar direkt, organiskt och fritt – obunden av romantikens tunga slöjor. Sinfonia Espansiva inleds kraftfullt med flertalet enstämmiga orkesterstötar, som om Nielsen vill slå upp portarna till ett nytt rum, där en uppdämd energi kan virvla fritt. Musiken med en drivande motorik, särskilt i stråkarna – ständigt i rörelse, ständigt på väg – återspeglas i den avslutande fjärde satsen, men är då mindre heroisk och mer dansant och lekfull. Driv och melodik som ständigt expanderar, det är vad Nielsen kan tänkas lägga in i betydelsen av hans påhittade ord espansiva. Den långsamma andra satsen är verkets hjärta – en lyrisk idyll där två röster, sopran och baryton, träder fram i ordlös dialog. Vad vill rösterna förmedla till varandra? Förmodligen kärlek och lycka. Jörgen Wade

Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Orkesterns bas är Göteborgs Konserthus, funkispärlan vid Götaplatsen som samlat musikälskare sedan 1935. Sedan säsongen 2019-2020 är Barbara Hannigan förste gästdirigent. Vi är också en stolt partner till Barbara Hannigans mentorsprogram Equilibrium med fokus på unga sångare i början av deras karriär. Titeln som förste gästdirigent delas med Pekka Kuusisto från och med säsongen 2025-2026. Wilhelm Stenhammar var orkesterns chefdirigent 1907- 1922. Han gav Symfonikerna en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till orkestern. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett hundratal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. 1996 utsåg riksdagen Göteborgs Symfoniker till Sveriges Nationalorkester. De senaste decennierna har orkestern haft framstående chefdirigenter som Santtu-Matias Rouvali, Mario Venzago och Gustavo Dudamel, och därefter Kent Nagano som förste gästdirigent. Anna-Karin Larsson är vd och konstnärlig chef, Gustavo Dudamel hedersdirigent och Neeme Järvi chefdirigent emeritus. Orkesterns huvudman är Västra Götalandsregionen. Göteborgs Symfoniker samarbetar regelbundet med dirigenter som Herbert Blomstedt, Joana Carneiro, Jukka-Pekka Saraste, Christian Zacharias och Anja Bihlmaier.

Kören grundades 1917 av kusinerna Elsa och Wilhelm Stenhammar. Elsa Stenhammar var en av de drivande krafterna i sekelskiftets körliv i Göteborg och blev körens första repetitör. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. Som landets äldsta symfoniska kör kunde man 2017 fira sitt 100-årsjubileum med en stor festkonsert där såväl Mozart och Brahms som Stenhammar, Elfrida Andrée och Björn & Benny stod på programmet. Göteborgs Symfoniska kör är en ideell förening som är knuten till Göteborgs Symfoniker. Kören medverkar i konserter och föreställningar i såväl orkesterns som i egen regi. Musiken blir därför blandad och repertoaren omfattande. Göteborgs Symfoniska Kör har medverkat vid konserter i bland annat Royal Albert Hall och i Canterbury Cathedral i England samt deltagit med Göteborgs Symfoniker i den årliga musikfestivalen på Kanarieöarna och på en turné till Kina.

Göteborgs Symfonikers Vokalensemble (GSVE) bildades 2016 och består av 12 professionella sångare. Ensemblen verkar både som en del av Göteborgs Symfoniska Kör i stora symfoniska verk framförda tillsammans med Göteborgs Symfoniker, och som fristående ensemble under ledning av Katie Thomas. GSVE är en grupp med erfarna och mångsidigare sångare, som framför varierade program och utforskar en bred repertoar, från medeltidsmusik till nyskrivna beställningsverk. Ensemblen har tidigare samarbetat med bland annat Helsingborgs Symfoniorkester och Barockakademin Göteborgs Symfoniker och framför regelbundet vokalprogram både i Göteborgs Konserthus och runt om i Västra Götalandsregionen.

Den svenske dirigenten Johannes Gustavsson arbetar regelbundet med alla större nordiska orkestrar, och är efterfrågad som tolkare av omfattande symfonisk repertoar och operarepertoar. Han har etablerat nära relationer med orkestrar som Kungliga Filharmonikerna i Stockholm, Sveriges Radios Symfoniorkester, Göteborgs Symfoniker, Oslofilharmonikerna, Norska Radions Orkester, Helsingfors Filharmoniska Orkester, Kungliga Operan och Göteborgsoperan. Solister han ofta uppträder med inkluderar Janine Jansen, Peter Jablonski, Martin Fröst, Nina Stemme, Víkingur Ólafsson, Olli Mustonen, Isabelle van Keulen, Torleif Thedéen, Guy Braunstein och många andra. Han har i över 20 år haft ett samarbete med Göteborgs Symfoniker som omfattar nästan 40 konserter och otaliga dagar i inspelningsstudion. Han har haft ledande befattningar vid Österbottens kammarorkester, Västerås Sinfonietta och Nordiska Kammarorkestern och var chefsdirigent vid Wermlandsoperan och vid Uleåborgs symfoniorkester fram till 2021. Som en förkämpe för ny musik ser han till att verk av samtida hörs i konsertsalarna, och hittills har han uruppfört över 50 orkesterverk skrivna under 2000-talet. Sedan 2023 är han konstnärlig chef hos Jönköpings Sinfonietta. Hans inspelningar inkluderar världspremiär av Valborg Aulins Tableaux Parisiens för Nilento Records, och Anders Eliassons Dubbelkonsert och Sinfonia per Archi med Sveriges Radios Symfoniorkester för CPO-etiketten. Han har spelat in för Dacapo med Danmarks Nationalsymfoniorkester, för Ondine med Islands symfoniorkester (verk av Jón Nordal) och Uleåborgs symfoniorkester (verk av Uuno Klami och Einar Englung), för att nämna några. Han var pristagare vid Solti-tävlingen i Frankfurt och Toscanini-tävlingen i Parma, och blev den första att tilldelades både Svenska Dirigentpriset och Herbert Blomstedt-priset. Ursprungligen utbildad till violast ledde hans starka passion för dirigering till studier vid Norges Musikhögskola hos Ole Kristian Ruud och Olav Anton Thommessen, och hos den store finska dirigenten Jorma Panula.

Sopranen Kathrin Lorenzen var 2024 års vinnare av Solistpriset som delas ut av Kungliga Musikaliska Akademien, den första sångare på 16 år att tilldelas 1:a pris. 2023 vann hon 1:a pris i International Telemann Competition och 2024 2:a pris i Mirjam Helin International Voice Competition. Kathrin Lorenzen är född i Flensburg, Tyskland 1994 och påbörjade kyrkomusikstudier vid HMT Leipzig. Efter ytterligare orgel- och sångstudier vid HfM Saar flyttade hon till Stockholm 2021 för anställning i Radiokören. Hon har studerat sång vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm under professor Bo Rosenkull. Hon har en stark passion för kammarmusik och samarbetar bland annat med pianisten Oskar Ekberg.

Arvid Eriksson är en eftertraktad baryton på konsertscenen. Han har framträtt med Gulbenkianorkestern i Lissabon i Mozarts Mässa i c-moll under ledning av Ton Koopman, och debuterade med Göteborgs Symfoniker i Haydns Skapelsen 2024. Han medverkade också i den prestigefyllda Liederkonsertserien på Stockholms konserthus, och debuterade 2025 med Kungliga Filharmonikerna. Han tog examen från Kungliga Musikhögskolan i Stockholm 2021. Han har även en examen i kyrkomusik och har varit medlem i ensemblen Göteborg Baroque. Hans omfattande konsertrepertoar inkluderar samtliga av Bachs stora körverk som Johannespassionen och Juloratoriet och ett flertal kantater; Händels Messias; Haydns Stabat Mater; och requiem av Brahms, Mozart, Fauré och Duruflé. Han har också framfört verk av Beethoven, Britten, Monteverdi, Roman, Larsson och många andra.

Tomas von Brömssen är en av våra mest omtyckta skådespelare. Han har sedan 1970-talet varit en framträdande profil på Göteborgs teaterscen och är känd från otaliga film- och tv-produktioner. Genom tv-serier som Albert & Herbert och Saltön har han vunnit en plats i svenska folkets hjärtan. 1995 fick han en Guldbagge för sin roll i Bo Widerbergs Lust och fägring stor. Samma år utsågs han till Årets göteborgare. Tomas von Brömssen är även musiker, bland annat i orkestern Majornas Tredje Rote. På Göteborgs Stadsteater har han medverkat i Påklädaren, Pygmalion och Karl Gerhard, och i Gisslan 1994 på Backa Teater, samtliga i regi av Eva Bergman. 2022 hade han stor framgång med föreställningen Kontrabasen. Hos Göteborgs Symfoniker har han medverkat vid en rad konserter, som Juljubel och Nationaldagskonserten i Slottsskogen.