Göteborgs Konserthus Wien!

Gustav Mahler (1860-1911) var bara 16 år när han studerade vid Wiens musikkonservatorium där bland andra Bruckner undervisade. Det var då han började skriva kammarmusik och det första fullbordade verket var en pianokvintett som vann priser. Gustav blev ändå inte nöjd utan rev sönder den. Pianokvartetten påbörjade han också under tiden på konservatoriet och den är den enda bevarade kammarmusik han skrev. Mahlers huvudsakliga karriär var som dirigent och det var att dirigera operett som blev hans första uppgift. Själv ville han hellre leda ensemblerna i operaföreställningar och det blev också hans största framgång karriärmässigt, Prag, Wien, Kassel, Düsseldorf och så småningom även Metropolitan i New York, överallt välkomnades och hyllades Mahler som introducerade nya verk och ofta höjde orkestrarnas kvalité. Men alla uppskattade honom inte lika mycket. Publiken applåderade men kollegor, sångare och orkestrar fann honom diktatorisk och krävande. Somrarna ägnade han åt komposition. Där lät erkännandet vänta på sig ända fram till slutet av 1800-talet. 1901 gifte han sig med Alma Schindler. Det var tack vare henne pianokvartetten återfanns långt efter Gustavs död och den uppfördes i New York 1964. Mahlers pianokvartett startar med lågmälda trioler i pianot. När stråkarna kommer in släpps fönster av dur in emellanåt. Verket låter inte tonårsdystert utan har samma mogna tonspråk som den äldre Mahler. Violinen och cellon kommunicerar och det är intervallet, en uppåtgående liten sext och en fallande liten sekund som är centralt. En liten sekund som är det minsta intervallet på ett piano, knådas och vandrar mellan instrumenten. En liten sekund är ju bara som början på en kromatik, eller början på en längtan som växer ju mer det upprepas. Längre in i stycket blir motivet mer och mer upprört. Efter sju minuter kommer ett lugnare parti med längre melodiska motiv som vandrar mellan violin och cello. Slutet är lika stillsamt som början, vi har varit på en resa och insett att vi inte kom dit vi ville, men att det får bli som det blir. KATARINA A KARLSSON

Tonsättaren Alma Mahler (1879-1964) föddes i Wien. Die stille Stadt heter en av hennes sånger, men hennes liv var långt ifrån lugnt och stilla. Efter fadern, den österrikiske landskapskonstnären Emil Schindlers död när hon var 13 år, bestämde hon sig för att bli en skapande människa. Män hade lätt för att förälska sig i Alma Mahler och hon var intresserad av att omge sig med kreativa män som hon inspirerade och uppmuntrade så att de sporrades till större ansträngningar än de kanske skulle annars. Och därmed gick det bra för dem, både karriärmässigt och ekonomiskt medan Alma Mahler utmålas som äktenskapsbryterska, antisemit och promiskuös. Enligt en tysk dokumentär verkar det däremot inte som om Alma Mahler utnyttjade män. När hon gifte sig med den tjugo år äldre Gustav Mahler skrev han ett 20-sidigt brev med alla villkor hon måste uppfylla för att bli hans hustru. Ett av dem var att sluta skriva musik: ”Ditt yrke är hädanefter att göra mig lycklig”. ”Så svårt det är att bli så obarmhärtigt berövad ting som är närmast ens hjärta” skrev hon långt senare. Om somrarna måste denna sällskapsmänniska med alla sina sociala talanger isolera sig med barnen i närheten av mannen som inte fick störas eftersom han komponerade. Sen dog en av döttrarna och äktenskapet krisade. Gustav sökte upp Wiens främste psykolog Sigmund Freud och insåg att de villkor han ställt varit för hårda. Fem av Almas sånger publicerades 1910. Efter makens död 1911 trycktes ytterligare två sångsamlingar. Man kan undra vad som hade hänt om Alma genomgående fått samma uppmärksamhet och uppmuntran som hon själv gav andra. Alma Mahlers liv utanför Gustav Mahlers skugga fortsatte med ytterligare två äktenskap, en dotter som dog, flykt från nazisterna och flytt till USA, så stilla var det knappast förrän hon dog 1964 och begravdes bredvid sin dotter Manon i Grinzing, nära Wien. KATARINA A KARLSSON

Anton Webern (1883-1945) är en av de tre portalfigurerna i den andra wienska skolan. De andra två är Anton Schönberg och Alban Berg. År 1905, när stråkkvartett opus 28 skrevs existerade inte begreppet atonal musik. Det som sker i Anton Weberns stråkkvartett är kanske första gången något sådant uppstår. Själv ansåg han att kvartetten gick i ”e”. Verket inspirerades av måleri, men inte heller av abstrakt måleri som var i sin linda, utan av målningar av alplandskap. Den ende som såg musiken var Arnold Schönberg, Weberns lärare, och det spelades troligen aldrig för publik. Schönberg var så imponerad av Webern att han var rädd att hans egen musik skulle påverkas för mycket. Samtidigt studerade Alban Berg privat för Schönberg och de tre möttes. Dessa tre kom att välta tonaliteten helt så småningom och ändra riktning på 1900-talets musik. Anton Weberns liv sammanföll med två av Europas mest dramatiska skeenden någonsin; första och andra världskriget. Hela kriget startade ju med att Österrike-Ungern, Weberns hemland, förklarade krig mot Serbien efter skottet i Sarajevo. Efter kriget ritades Europas karta om och dubbelmonarkin upplöstes. Ändå får man veta ytterst lite om hur Webern förhöll sig till det första världskriget som dödade så många europeer. Efter kriget släppte Webern-släkten sitt ”von” på uppmaning av myndigheterna. Desto mer har skrivits om Anton Webern och det andra världskriget. Uppenbarligen hade han till en början nazistiska sympatier, men ändrade uppfattning längre fram. Verket liknar Mahlers pianokvartett så till vida att det inte upptäcktes förrän på 1960-talet. Kvartetten har en enda sats i tre sektioner. KATARINA A KARLSSON

Anton Bruckner (1824-1896) som var äldste sonen till en skollärare i en liten österrikisk by jobbade själv som lärare större delen av sitt liv. Han var besatt av sin samtida musik, bevistade alla uruppföranden han kunde av Wagner, Berlioz och Liszt. Och hans egna symfonier fick vingar och flög över Europa. Den andra träffade mig i huvudet, fast det var lite senare. Jag hamnade i ett lyckorus. Det var det vackraste jag hört, jag lyssnade i min Sony Walkman, som var det modernaste som fanns. Och fragment av andra symfonins andra sats finns också i Bruckners Adagio ur stråkkvintetten. Den har samma sorts långsamma, smäktande melodilinjer som Bruckner är en mästare på. Särskilt när melodin går ner i viola och cello. Bruckner som skrev så ömsint musik var inte lyckosam i kärlek. Men vilken sorts människa blir man när sex av ens småsyskon dör och ens far är alkoholist? Den enda kvinna som stod honom riktigt nära var nog hans mamma, vars dödsfoto han bar med sig de sista 36 åren av sitt liv. Det finns inga personliga brev eller dagböcker bevarade, Bruckner förblir en gåta. Samtida kunde beskriva honom som tölpig, inställsam och gnällig. Vilken kombination! De närmaste vännerna såg godare sidor hos honom, men det som andra såg var kanske utsidan av hans psykiska hälsa som var dokumenterat skral. Bruckners Adagio är som ett vackert sommarmoln. Det är linjer som aldrig tar slut, melodier som pågår i evighet, eteriska stråkar. Om Bruckner hade förstått att bygga relationer på samma sätt hade han varit världens lyckligaste människa. KATARINA A KARLSSON

Den som inte förmår att älska vin, kvinnor och sång förblir en dåre hela livet! Så lyder ordspråket i sin helhet. Från början var det en sång för manskör men så hörs den sällan idag. Johann Strauss den yngre (1825-1899) var den mest framgångsrike i den österrikiska Strauss-familjen. Liksom sin far med samma namn omnämns han som ”valskung”. I Wein, Weib und Gesang tar det halva verkets tid innan valskungen ger sig till känna. Att dansa vals blev oerhört populärt i Österrike under 1800-talets andra hälft och Johann Strauss fick den fina titeln hovbalsmusikdirektör. Jobbet visade sig ha en sådan omfattning att Johann måste engagera sina bröder för att dela bördan. Därav ytterligare några vals-Strauss att hålla reda på; Josef och Eduard. Så småningom tröttnade Johann på alla valser och mer eller mindre utmattad sökte han sig till sceniska verk. Det blev operetter resten av livet. Naturligtvis vävde han in valser även där. Valsen hamnade sedan i Alban Bergs händer via Anton Schönberg. Han hade organiserat ett sällskap som presenterade nutida musik. Sällskapet hade till en början bara 19 medlemmar och applåder var förbjudna. Programmen presenterades aldrig i förväg. En kväll överraskades de inbjudna av en valskväll. Berg, Schönberg och Anton Webern hade arrangerat var sin vals och Alban Berg spelade själv orgelharmonium. Tydligen hade man vid det laget glömt sina regler, för det applåderades friskt. Efteråt auktionerades arrangemangen ut. KATARINA A KARLSSON

Som en av Sveriges ledande dirigenter förfogar Johannes Gustavsson över ett brett register och dirigerar både symfonisk repertoar och operarepertoar tillsammans med flera av de ledande skandinaviska orkestrarna och operahusen. Han dirigerar regelbundet orkestrar som Göteborgs Symfoniker, Oslo filharmoniker, Sveriges Radios Symfoniorkester och Helsingfors stadsorkester. Som ivrare för nutida musik har Johannes Gustavsson dirigerat ett 50-tal uruppföranden av nyskrivna nordiska orkesterverk. Johannes Gustavsson har mottagit flera utnämningar och priser. Han var den förste mottagaren av både Svenska dirigentpriset och Herbert Blomstedts stipendium. Han har även vunnit priser i Soltitävlingen samt Frankfurt- och Toscaninitävlingarna i Parma och Taormina i Italien. Johannes Gustavsson dirigerade även Göteborgs Symfoniker på den Grammisvinnande inspelningen Aulin, Moberg, Andrée: Orchestral Works i augusti 2020. När han gästar kammarkonserten den 2 oktober gör han det i egenskap av ciceron.