Göteborgs Konserthus GSO, Barbara Hannigan

Gabriel Fauré (1845-1924) Requiem d-moll op 48 Introit et Kyrie Offertorium Sanctus Pie Jesu Agnus Dei Libera me In paradisum Efter flera år som organist vid sorgtyngda jordfästningar ville Fauré skapa något annorlunda, ett intimt verk med känsla av kärleksfullt lugn. Sin syn på döden beskrev han som ”en välkommen befrielse, en aspiration mot lycka och glädje ovan där, istället för en smärtsam upplevelse”. Verket sällar sig till raden av ljusare likar, som till exempel Brahms Ein Deutsches Requiem. Verket var inte ett beställningsuppdrag, utan Fauré skrev sitt requiem för sitt ”eget nöjes skull”, som han uttryckte det. Han påbörjade komponerandet efter moderns död 1887, och i början av året därpå avslutade han en första version, "Un petit Requiem". Verket bestod då av fem satser, och var skrivet för mans- och gossröster och liten orkesterbesättning. Det är komponerat i d-moll, en typisk tonart för ett requiem, men för att uppnå den ljusa stämningen valde och ändrade han de liturgiska texterna som han såg lämpligt. Han utelämnade bland annat nästan allt ur den traditionella Dies irae (vredens dag), förutom dess sista del Pie Jesu (Fromme Jesus), och inkluderade In Paradisum (I paradiset) som den avslutande satsen. Verket uruppfördes i Madeleinekyrkan vid en begravning, med Fauré själv som dirigent. Under de nästkommande åren omarbetade han verket ett flertal gånger och lade till instrument och nya satser, till exempel Libera me (Befria mig), som skrivits redan 1877 som ett fristående verk för barytonsolist. Den nya sjusatsiga, konsertanta versionen för blandad kör som vanligen framförs var klar 1893, och den sista versionen med full orkester såg dagens ljus år 1900. Då Fauré dog 1924 framfördes Requiem vid hans egen begravning, en värdig slutpunkt som speglade hans inställning till döden. ANDREAS KONVICKA

Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Orkesterns bas är Göteborgs Konserthus, funkispärlan vid Götaplatsen som samlat musikälskare sedan 1935. Sedan säsongen 2019-2020 är Barbara Hannigan förste gästdirigent. Vi är också en stolt partner till Barbara Hannigans mentorsprogram Equilibrium med fokus på unga sångare i början av deras karriär. Titeln som förste gästdirigent delas med Pekka Kuusisto från och med säsongen 2025-2026. Wilhelm Stenhammar var orkesterns chefdirigent 1907- 1922. Han gav Symfonikerna en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till orkestern. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett hundratal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. 1996 utsåg riksdagen Göteborgs Symfoniker till Sveriges Nationalorkester. De senaste decennierna har orkestern haft framstående chefdirigenter som Santtu-Matias Rouvali, Mario Venzago och Gustavo Dudamel, och därefter Kent Nagano som förste gästdirigent. Anna-Karin Larsson är vd och konstnärlig chef, Gustavo Dudamel hedersdirigent och Neeme Järvi chefdirigent emeritus. Orkesterns huvudman är Västra Götalandsregionen. Göteborgs Symfoniker samarbetar regelbundet med dirigenter som Herbert Blomstedt, Joana Carneiro, Jukka-Pekka Saraste, Christian Zacharias och Anja Bihlmaier.

Sopranen och dirigenten Barbara Hannigan är förste gästdirigent hos Göteborgs Symfoniker sedan 2019. Hannigan förkroppsligar musik och hennes banbrytande arbete ledde till att hon 2025 tilldelades Polarpriset. Hennes konstnärliga partners inkluderar John Zorn, Krszysztof Warlikowski, Simon Rattle, Sasha Waltz, Kent Nagano, Vladimir Jurowski, Andreas Kriegenburg, Andris Nelsons, Esa Pekka Salonen, Christoph Marthaler, Antonio Pappano, Katie Mitchell och Kirill Petrenko. Dirigenten och pianisten Reinbert de Leeuw var en stor inspiration för hennes utveckling som musiker. Den kanadensiska musikern har ett djupt engagemang för vår tids musik och har uruppfört nära 100 nya verk. Hon har samarbetat med kompositörer som Boulez, Zorn, Dutilleux, Ligeti, di Castri, Stockhausen, Khayam, Sciarrino, Barry, Dusapin, Dean, Benjamin and Abrahamsen. Med sina unika och modiga val är Hannigan är känd för att skapa innovativa orkesterprogram och kombinera ny och äldre repertoar. Hon har dirigerat orkestrar i världsklass som Concertgebouw, Cleveland Orchestra, Montreal Symphony och Accademia Nazionale di Santa Cecilia, medverkat i festivaler som Aix en Provence och Spoleto, och haft huvudroller som sopran på operascener som Londons Covent Garden, Teatro San Carlo i Neapel, Paris Operas Palais Garnier, New Yorks Lincoln Center och operahusen i Berlin, Hamburg och München. Säsongen 2024-2025 gästade hon förutom Göteborgs Symfoniker även London Symphony, Munich Philharmonic, Orchestre Philharmonique de Radio France, Danmarks Radios symfoniorkester, l'Orchestre de Chambre de Lausanne och Kollegium Musicum Winterthur. Hon tar 2026 rodret hos Islands symfoniorkester som chefdirigent och konstnärlig ledare. Barbaras engagemang för den yngre generationen musiker ledde till att hon skapade mentorskapsinitiativen Equilibrium Young Artists (2017) och Momentum: our Future Now (2020),som erbjuder vägledning och framträdanden för unga artister. Hennes debutalbum som sångare och dirigent, Crazy Girl Crazy, släpptes 2017 och erhöll både en Grammy och en Juno. Hennes utmärkelser inkluderar Polar Music Prize (2025), Order of Canada (2016), Officier des Arts et des Lettres i Frankrike (2022), tidningen Gramophones Årets artist 2022, Tysklands Faust Award (2015), Rolf Schock-priset (2018) och Musical America Artist of the Year 2024. Barbara Hannigan bor i Finistère på Frankrikes västkust.

Göteborgs Symfonikers Vokalensemble (GSVE) bildades 2016 och består av 12 professionella sångare. Ensemblen verkar både som en del av Göteborgs Symfoniska Kör i stora symfoniska verk framförda tillsammans med Göteborgs Symfoniker, och som fristående ensemble under ledning av Katie Thomas. GSVE är en grupp med erfarna och mångsidigare sångare, som framför varierade program och utforskar en bred repertoar, från medeltidsmusik till nyskrivna beställningsverk. Ensemblen har tidigare samarbetat med bland annat Helsingborgs Symfoniorkester och Barockakademin Göteborgs Symfoniker och framför regelbundet vokalprogram både i Göteborgs Konserthus och runt om i Västra Götalandsregionen.

Kören grundades 1917 av kusinerna Elsa och Wilhelm Stenhammar. Elsa Stenhammar var en av de drivande krafterna i sekelskiftets körliv i Göteborg och blev körens första repetitör. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. Som landets äldsta symfoniska kör kunde man 2017 fira sitt 100-årsjubileum med en stor festkonsert där såväl Mozart och Brahms som Stenhammar, Elfrida Andrée och Björn & Benny stod på programmet. Göteborgs Symfoniska kör är en ideell förening som är knuten till Göteborgs Symfoniker. Kören medverkar i konserter och föreställningar i såväl orkesterns som i egen regi. Musiken blir därför blandad och repertoaren omfattande. Göteborgs Symfoniska Kör har medverkat vid konserter i bland annat Royal Albert Hall och i Canterbury Cathedral i England samt deltagit med Göteborgs Symfoniker i den årliga musikfestivalen på Kanarieöarna och på en turné till Kina.

Katie Thomas är kördirigent från Wales och sedan 2023 kormästare för Göteborgs Symfoniska Kör. Hon är också dirigent och konstnärlig ledare för Göteborgs Symfonikers Vokalensemble. Tidigare engagemang inkluderar nio år som röstcoach för BBC Chorus, uppdrag som gästande kormästare och dirigent hos BBC Singers, MDR Rundfunkchor, National Youth Choirs of Great Britain och Junior Royal College of Music, samt gästföreläsare i kördirigering och ledare för kammarkören vid Högskolan för Scen och Musik. Hon har varit lärare i kördirigeringsteknik vid Association of British Choral Directors och domare vid körfestivaler över hela världen inom organisationen Interkultur. Som professionell sopran har Katie Thomas varit engagerad vid Storbritanniens främsta körer, som Monteverdi Choir under ledning av Sir John Eliot Gardiner, Polyphony och Academy of Ancient Music. Hon har framträtt på de stora konsertarenorna i Europa och USA, däribland Concertgebouw Amsterdam, Musikverein Wien och Carnegie Hall i New York. Tillsammans med London Voices har hon spelat in flera soundtrack för film och tv-spel, ofta i välkända Abbey Road Studios, samt konserter för både tv och radio. Katie Thomas har examen från Cardiff University och Royal Academy of Music i London. År 2020 utsågs hon till Associate of Royal Academy of Music (ARAM) i Storbritannien för framstående bidrag till det professionella musiklivet och betydande insatser inom dirigering och körmusik.