Göteborgs Konserthus Mäktigt sus i orgel och orkester

Upplev klangerna av storslagna konserthusorgeln med Göteborgs Symfoniker, Christoph Eschenbach dirigent och Christian Schmitt orgel.

Speltid ca: 2 t inkl paus Scen: Stora salen
370-530 kr Student 185-265 kr

Organisten Christian Schmitt hanterar den uppkäftiga orgelstämman i Poulencs konsert med samma bravur som i Barbers festtoccata – mästerligt. I Poulencs självsäkra och uppkäftiga orgelkonsert låter han de mäktiga klangerna spela fritt, lika seriös som gäckande på Poulencs franska vis.

Samtida tonsättar-kollegan Samuel Barber är känd för sin romantiska finstämdhet, men i toccatan för orgel och orkester visar han också en levnadsglad och uppsluppen sida med musik som rusar fram i ren glädjeyra.

I Bruckners första symfoni, som också står på programmet, kan man skönja de bekanta dragen med ackord och efterklanger som minner om kompositörens tidiga karriär som organist. Hans första symfoni var i själv verket den tredje (de tidigare kallas nr 0 och nr 00!) och det är verkligen en äkta Bruckner, lättare i steget än de senare massiva kompositionerna och en påminnelse om att tonsättaren en gång var ung. Redan i de tidiga symfonierna kan man skönja de bekanta dragen som skulle få tydligare konturer med åren.

Denna klangfest leds med säker hand av Christoph Eschenbach, tidigare förste gästdirigent hos Göteborgs Symfoniker.

Provlyssna

Lär känna de klassiska verken.

Introduktion till konserten

Landa i Stora salen en timme innan konserten börjar och lär dig mer om musiken du strax ska uppleva! Du får berättelserna bakom musiken, kunskap om kompositörerna och egna reflektioner om de klassiska verken. Introduktionen pågår i ca 30 minuter, det är kostnadsfritt och fri placering i salen.
Varmt välkommen!

Program

Samuel Barber (1910–1981) Toccata Festiva op 36 Samuel Barber var en man som utan armbågar vann allas hjärta och som fick många utmärkelser. Endast 28 år gammal utsågs han till kompositionsprofessor vid Curtis Institute, där han själv studerat bara några år tidigare. Då hade han redan vunnit det åtråvärda Pulitzerpriset två år i rad, och senare skulle han få det ytterligare två gånger, liksom han tilldelades det amerikanska Rompriset och ett Guggenheimstipendium. Han blev hedersdoktor vid Harvard och verkade som vicepresident i International Music Council, ett UNESCO-organ. Han har som tonsättare ofta setts som traditionalist, men han var absolut trogen sina ideal. 1960 beställde Mrs Mary Curtis Zimbalist ett nytt stycke för orgel och orkester av honom. Det var avsett för den nybyggda Aeolian-Skinner-orgeln i Philadelphias Musikakademi, och han var mån om att få visa upp orgelns kapacitet. Han påbörjade sitt arbete på sitt lantställe Capricorn nära Mount Kisco (NY) och avslutade det under en resa till München i maj. Han inleder musiken med en sugande skalfigur som introduceras av full orkester (Allegro con brio), som får svar från orgeln. Ett lyriskt andra tema utvecklas till en koral vilket leder stycket till ett bejakande svar. Strax innan slutet har Barber lagt in en längre kadens för enbart orgelns pedaler, ett mästarprov för solisten. STIG JACOBSSON

Francis Poulenc (1899–1963) Orgelkonsert Andante · Allegro giocoso · Andante moderato · Allegro molto agitato · Très calme, lent · Largo Sommaren 1938 komponerade Francis Poulenc sin originella orgelkonsert, den är en syntes av glatt och allvarligt, av intellektualism och känslosamhet, av surrealistiskt drömmande och religiös extas. Poulenc tillhörde på 1920-talet den inflytelserika grupp parisiska tonsättare som kallades Les Six, de sex. De hade vädrat ut all gammal romantisk tradition, och presenterade en frisk och ofta ironiskt underhållande musik. Poulenc kombinerade i sin musik inte sällan charmerande ytlighet med eftertänksam religiositet, och hans orgelkonsert kan ses som ett exempel på detta. Den är skriven i en sats, men har sex korta och kontrasterande avsnitt. Det hela börjar med ett klangfullt orgelrecitativ, ackompanjerat av puka och pizzicato i kontrabasarna – resten av stråkarna följer snart efter. Ett orgelmellanspel leder till andra delen som är lätt och luftig, och där huvudtemat ligger i stråkarna, medan orgeln ägnar sig åt skallöpningar. Musiken når en höjdpunkt och leds därefter in i det längsta avsnittet, Andante moderato, där en välformad kontrapunktik kulminerar i några täta, intensiva ackord. Snabbt sveps vi in i ett rastlöst Allegro. Den enkla orgelmelodi som följer har Poulenc noterat som ”mycket mjuk och klar. Under ett avslutande Largo återkommer solisten med recitativet från inledningen. Konserten uruppfördes av Maurice Duruflé 1941. STIG JACOBSSON

Paus 25 min

Anton Bruckner (1824–1896) Symfoni nr 1 c-moll Allegro Adagio Scherzo: Lebhaft Finale: Bewegt, feurig Anton Bruckner skrev faktiskt två symfonier innan han satte nummer 1 på sin c-mollsymfoni. Allra först skrev han en f-mollsymfoni som idag brukar kallas Studiesymfonin, eller nr 00, därefter kom en i d-moll som vanligen kallas nr 0. Vissa forskare menar att nr 0 i själva verket skrevs efter nr 1. Kanske arbetade han i själva verket parallellt med många stora verk. Även om man kanske inte känner igen den store Bruckner i dessa tidiga verk, så har han i den första numrerade symfonin hittat åtskilligt av det som skulle utmärka den storslagne symfonikern. Det är nämligen fråga om ett storstilat verk med en speltid runt 45 minuter. Bruckner kallade själv sin första symfoni för ”das kecke Beserl”, det vill säga något i stil med ”den uppkäftiga lilla kvasten”, ord som i ett nötskal fångar inledningens obesvärat glada karaktär och scherzosatsens djärva kraft. Båda yttersatserna är snabbare än vanligt i Bruckners kommande symfonier och finalens stormiga vitalitet förklarar kanske varför tonsättaren långt senare i livet förvånades över att finna sitt ungdomsverk så djärvt och vågat. Men här finns som sagt också mycket av det som skulle komma att bli Bruckners typiska kännetecken: hans oerhört känsliga arbete med tonarterna och deras utveckling, metoden att långsamt bygga upp energi till stora utbrott, avslutningens koral som blir en uppvisning av hornen, och slutligen verkets avsevärda längd. Detta är en storslagen symfoni som tidens båda främsta musikaliska orakel, pianisten och tonsättaren Anton Rubinstein och dirigenten Hans von Bülow, satte mycket högt. Men liksom de allra flesta av Bruckners symfonier genomgick även nummer 1 en rad mer eller mindre genomgripande omarbetningar. Han började komponera 1865 och presenterade en ursprunglig version i Linz året därpå. De vanligast förekommande versionerna tillkom emellertid 1877 och 1891. STIG JACOBSSON

Medverkande

Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.

Våren 2022 avslutade Christoph Eschenbach sina tre säsonger som Symfonikernas förste gästdirigent. Sitt stora genombrott fick han som pianist efter att ha vunnit Clara Haskil-tävlingen i Luzern 1965. Han efterfrågades som solist av berömda konserthus och orkestrar över hela världen och mötte dirigenten George Szell som bjöd in honom att turnera med Clevelandorkestern. Vid samma tid inleddes ett samarbete med Herbert von Karajan. Christoph Eschenbach genomgick framgångsrika studier i dirigering i Hamburg och inflytandet från hans två mentorer Szell och von Karajan utgjorde en naturlig väg in i en dirigentkarriär. I dag är Christoph Eschenbach efterfrågad som gästdirigent av världens ledande orkestrar och operahus i städer som Wien, Berlin, Paris, London, Los Angeles, Boston, Shanghai och Milano samt prestigefyllda festivaler i Salzburg, Tanglewood, Ravinia, St Petersburg och Schleswig-Holstein. Han har varit chefdirigent för Tonhalleorkestern i Zürich, Houston Symphony Orchestra, NDR-orkestern i Hamburg, Orchestre de Paris, Philadelphia Orchestra och National Orchestra of Washington. Han är för närvarande chefdirigent för Konzerthausorchester Berlin.

Sedan debuten med Berlinfilharmonikerna under ledning av Sir Simon Rattle har Christian Schmitt blivit en av världens mest eftertraktade organister som prisas för sitt virtuosa och karismatiska spel. 2021-2022 var han Artist in Focus för Tonhalle Orchestra Zürich samt curator för International Organ Days där han även invigde deras nya orgel under ledning av Paavo Järvi. Han var också Artist in Residence vid Staatstheater Augsburg 2021-2022. Sedan 2014 har han tjänstgjort som huvudorganist för Bamberger Symphoniker. Christian Schmitt har gjort cirka 40 inspelningar för olika bolag. 2013 tilldelades han en ECHO Klassik för sin inspelning av Widors orgelsymfonier, Op. 42,3 och 69. Han är också en passionerad pedagog och eftertraktad gästföreläsare vid universitet över hela världen. Ett av hans senare projekt är en digitalt samplad version av orgeln i Philharmonie Essen för konserter med symfoniorkestrar.

Relaterade klipp
Introduktion: The queen of pipes

Vår orgelexpert avslöjar vad som ger den nya orgeln sin unika klang!

The queen of pipes

Välkommen in till en händelserik timme, där orgeln står i centrum och visar på sin fulla klang.

Frågor? Hör av dig till biljettkontoret
Läs mer i konsertmagasinet

Nr 1 2022-2023 Tonsättarporträtt: Francis Poulenc, 1899-1963

Den franska förnyaren

Late night: Orgelimpro i gamingvärlden
15 okt 22.00

En audiovisuell upplevelse med orgelimprovisation till rörlig bild av Jon Rafman med organisten Hampus Lindwall, i samarbete med GAS-festivalen och Göteborgs Orgelfestival.

Köp biljetter
Majestätiska orgelklanger
16 okt 19.00

Exklusiv och efterlängtad solokonsert med amerikanska organisten Nathan Laube, i samarbete med Göteborgs Orgelfestival.

Köp biljetter
Late night: Gageego! i nytt orgelverk
21 okt 22.00

En nattlig klangvärld med kammarensemblen Gageego! och konserthusets magnifika orgel, i samarbete med Göteborgs Orgelfestival.

Köp biljetter
Sjung orgelns lov, Göteborgs Nya Flickkör!
23 okt 11.00

Fira den magnifika konserthusorgelns gnistrande ettårsdag tillsammans med Göteborgs Nya Flickkör och Magnus Kjellson organist! På programmet står musik av bland annat Vivaldi, Britten, Fauré, Pärt och Delibes.

Köp biljetter
Sjung orgelns lov, Bergaton!
23 okt 13.00

Fira den magnifika konserthusorgelns gnistrande ettårsdag tillsammans med kammarkören Bergaton från Falköping och Samuel Eriksson organist! Det bjuds på musik av bland annat Rathbone och Olsson.

Köp biljetter
Sjung orgelns lov, Cantastoria!
23 okt 15.00

Fira den magnifika konserthusorgelns gnistrande ettårsdag tillsammans med kören Cantastoria från Ljungskile, organisterna Kersten Cottyn, samt Lars Jansson piano! På programmet står musik av bland andra Duruflé och Parry.

Köp biljetter
Sjung orgelns lov, Vox Luna!
23 okt 17.00

Familjer - fira den magnifika konserthusorgelns gnistrande ettårsdag tillsammans med kören Vox Luna från Lidköping och en barnkör! På programmet står bland annat sånger från Georg Riedels låtskatt och allsång.

Köp biljetter
Sjung orgelns lov, Göteborgs Symfoniska Kör!
23 okt 19.00

Fira den magnifika konserthusorgelns gnistrande ettårsdag tillsammans med Göteborgs Symfoniska Kör, Göteborgs Symfonikers Vokalensemble och organisten Johannes Landgren! På programmet står allsång och musik av bland annat Brahms, Fauré och Alfvén.

Köp biljetter
Minneskonsert på Alla helgons dag
5 nov 12.30

Magnifika konserthusorgeln samlar oss till tonerna av Bach, Caccini och Bruckner, med organisten Gunnar Idenstam.

Köp biljetter
Romantiska rariteter
3 dec 12.30

Variationsrikt när storslagna konserthusorgeln tar ton i Grande Pièce Symphonique med organisten Mikael Wahlin vid spelbordet.

Köp biljetter
Vårorgel
20 maj 12.30

Storslagna, glansigt klara och underbara toner i ett unikt möte mellan organisten Karin Nelson och sångerskan och spelmannen Lena Willemark.

Köp biljetter