Göteborgs Konserthus Karin Rehnqvist: Silent Earth

Karin Rehnqvist (f 1957) Silent Earth -Silent Earth -We, Who Once Were -The Burning Earth Karin Rehnqvist är en av Sveriges mest spelade tonsättare i sin generation och slog igenom i början av 1980-talet. Särskilt vokalmusik har kommit att bli en mycket viktig del av hennes skapande, och framförs av körer i alla åldrar. Hon har även skrivit kammarmusik, orkesterverk, musikteater och solokonserter. 2009 blev hon professor i komposition vid Kungliga Musikhögskolan. Silent Earth (2020) är ett samarbete med poeten Kerstin Perski om de prövningar som drabbar planeten jorden. Karin Rehnkvist skriver själv: “Proportionerna är skrämmande. Vad kommer att hända? Vad händer just nu? I våra tankar transporterade vi oss till en annan planet. Vi satt där och stirrade på avstånd på vår vackra blå planet. Jorden. Så vackert upphängd i rymden. Ja, där är det. Men vad hittar vi där? Kan det finnas liv? Finns det människor?” Första satsen är ödslig med vindgonger, cymbaler och kyligt brass. Mitt i hörs kören; mänskligheten. I andra satsen sjunger människorna för jorden för att berätta vilka vi var, och avslutar med: Rädda dig från oss! Rädda oss från oss själva! Rädda oss! Den sista satsen är dramatisk, en skildring av en naturkatastrof och en klagan över den brinnande jorden. Jenny Svensson

Gustav Mahler (1860-1911) Symfoni nr 1 D-dur "Titan" Langsam. Schleppend. Kräftig bewegt Feierlich und gemessen, ohne zu schleppen Stürmisch bewegt Den första symfonin uruppfördes i Budapest med tonsättaren själv som dirigent. Musiken väckte våldsam kritik, för det här var något man inte hade väntat sig. Mahler hade gjort sig känd som en lysande operadirigent men som tonsättare var han praktiskt taget okänd, och nu kom han med en ambitiös, stilistiskt brokig och märkligt personlig symfoni. Få verk av Mahler har sedan genomgått så många revideringar - ända fram till 1898. När man på 1960-talet hittade första versionen kunde man konstatera att skillnaderna var stora. Inledningen är manande: det börjar med en oförglömlig känsla av rymd och stillhet. Kanske tänkte Mahler på när han lämnats ensam i skogen av sin far med tillsägningen att inte flytta på sig förrän fadern kom tillbaka - och det dröjde många timmar. Efterhand bryter tematiska fragment fram: hornsignaler, trumpetfanfarer, fågelsång. Andra satsen gick först under namnet "Fulla segel" och speglar en längtan till naturen och livliga, österrikiskt inspirerade bonddanser. "Sorgmarsch à la Callot" kallade han den tredje satsen, och konstnärens åsyftade etsning visar hur den döde jägaren bärs på bår av skogens djur. Det är en parodisk bild och en i högsta grad parodisk musik, som bygger på den kända barnvisan Broder Jakob i en ironisk, grotesk och bitter mollversion. I triodelen förekommer ytterligare ett citat ur Lieder eines fahrenden Gesellen. Finalen är ett sårat hjärtas förtvivlan. Rubriken på satsen lånade han från Dante: "Från inferno till paradiset". Nog kan musiken tyckas börja i helvetet, och nog var Mahler i alla fall en bra bit på väg till paradiset. Men ända fram nådde han inte ännu, det gjorde han först i andra symfonin - och den påbörjades omedelbart efter den första. STIG JACOBSSON

Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Orkesterns bas är Göteborgs Konserthus, funkispärlan vid Götaplatsen som samlat musikälskare sedan 1935. Sedan säsongen 2017-2018 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker. Sedan säsongen 2019-2020 är Barbara Hannigan förste gästdirigent. Vi är också en stolt partner till Barbara Hannigans mentorsprogram Equilibrium med fokus på unga sångare i början av deras karriär. Wilhelm Stenhammar var orkesterns chefdirigent 1907- 1922. Han gav Symfonikerna en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till orkestern. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett hundratal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. 1996 utsåg riksdagen Göteborgs Symfoniker till Sveriges Nationalorkester. De senaste decennierna har orkestern haft framstående chefdirigenter som Mario Venzago och Gustavo Dudamel och därefter Kent Nagano som förste gästdirigent. Anna-Karin Larsson är vd och konstnärlig chef, Gustavo Dudamel hedersdirigent och Neeme Järvi chefdirigent emeritus. Orkesterns huvudman är Västra Götalandsregionen. Göteborgs Symfoniker samarbetar regelbundet med dirigenter som Herbert Blomstedt, Joana Carneiro, Jukka-Pekka Saraste, Christian Zacharias och Anja Bihlmaier.

Med sitt uttrycksfulla kroppsspråk, naturliga scennärvaro och smittande musikalitet är Eva Ollikainen en av vår tids ledande dirigenter. Sedan 2020 är hon chefdirigent och konstnärlig ledare för Islands Symfoniorkester och tidigare chefdirigent för Nordiska Kammarorkestern. Säsongen 2024-2025 gör Ollikainen debut hos Orchestre National de France, Tonhalle-Orchester Zürich, Danska Radions Symfoniorkester, London Philharmonic Orchestra och Auditorium-Orchestre National de Lyon. Hon gästar Wiener Symphoniker, återvänder till Deutsches Symphonie-Orchester Berlin, Helsinki Philharmonic och Göteborgs Symfoniker och dirigerar en August Everding-produktion av Trollflöjten på Staatsoper Berlin. Inom opera har Ollikainen även dirigerat på Semperoper Dresden, Det Kongelige i Köpenhamn, GöteborgsOperan, Kungliga Operan i Stockholm och Finlands Nationalopera. Eva Ollikainen är nyfiken på samtida musik och framför en bred repertoar med Islands Symfoniorkester. Hon har ett nära samarbete med isländska kompositören Anna Thorvaldsdottir. 2023 släppte Ollikainen albumet ARCHORA / AION på Sono Luminus till kritikernas ros; albumet valdes ut av New York Times till ett av de bästa 2023. Eva Ollikainen vann Jorma Panulas dirigenttävling vid 21 års ålder. Hon undervisar regelbundet vid Sibelius-Akademin och grundade Islands dirigentakademi 2021.

Göteborgs Symfonikers Vokalensemble (GSVE) bildades 2016 och består av 12 professionella sångare. Ensemblen verkar både som en del av Göteborgs Symfoniska Kör i stora symfoniska verk framförda tillsammans med Göteborgs Symfoniker, och som fristående ensemble under ledning av Katie Thomas. GSVE är en grupp med erfarna och mångsidigare sångare, som framför varierade program och utforskar en bred repertoar, från medeltidsmusik till nyskrivna beställningsverk. Ensemblen har tidigare samarbetat med bland annat Helsingborgs Symfoniorkester och Barockakademin Göteborgs Symfoniker och framför regelbundet vokalprogram både i Göteborgs Konserthus och runt om i Västra Götalandsregionen.

Kören grundades 1917 av kusinerna Elsa och Wilhelm Stenhammar. Elsa Stenhammar var en av de drivande krafterna i sekelskiftets körliv i Göteborg och blev körens första repetitör. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. Som landets äldsta symfoniska kör kunde man 2017 fira sitt 100-årsjubileum med en stor festkonsert där såväl Mozart och Brahms som Stenhammar, Elfrida Andrée och Björn & Benny stod på programmet. Göteborgs Symfoniska kör är en ideell förening som är knuten till Göteborgs Symfoniker. Kören medverkar i konserter och föreställningar i såväl orkesterns som i egen regi. Musiken blir därför blandad och repertoaren omfattande. Göteborgs Symfoniska Kör har medverkat vid konserter i bland annat Royal Albert Hall och i Canterbury Cathedral i England samt deltagit med Göteborgs Symfoniker i den årliga musikfestivalen på Kanarieöarna och på en turné till Kina.