Göteborgs Konserthus Julkonsert: Händels Messias

Georg Friedrich Händel (1685-1789) Messias HWV56 Part I Part II Part III Händel ledde sina oratorier från en liten orgel. Mellan akterna kunde han begå orgelkonserter med några musikanter – eller soloimprovisationer. Man föreställe sig icke horder av sångare (inklusive gosskorister – inga kvinnor!) och spelare. Han hade skrivit Messias på 24 dagar (22 augusti till 14 september 1741). Noterna fanns förstås med bland all den övriga musiken i kappsäcken när han kom till Dublin, men han sparade på just det verket till april 1742. I tidningarna kunde man läsa: ”Förvaltarna för the Charitable Musical Society anhåller att Damerna måtte komma utan krinolin i afton till Musick Hall på Fishamble Street. Herrar ombedes komma utan värja. Idag framföres Mr Händels nya stora oratorium, Messias.” Detta var nog en utmanande anhållan. Att synas offentligt utan värja kändes smått skamligt, och nog måste en riktig dam få breda ut sig ordentligt. Det var faktiskt just precis vad det handlade om. Lokalen rymde 600 normalt uppklädda lyssnare. Om man krympte dem gick det in 700, vilket var extra angeläget när det nu var en välgörenhetstillställning. Det framgår i klartext av ”recensionen” som inflöt i Dublin Journal den 17 april. Där står det att de bästa konstdomare menade att det var ett fulländat stycke musik de hört och att Händel visat prov på mänsklig omtanke: ”Rätt skall vederfaras Mr Händel, i det att världen skall veta att han frikostigt skänkte förtjänsten av detta stora framförande att delas lika mellan Sällskapet för fångars frigivande, the Charitable Infirmary och Mercers sjukhus; de skall ständigt med tacksamhet minnas hans namn… Ungefär 700 personer kom, och inkomsten från denna nobla och fromma verksamhet uppgick till 400 pund, av vilka 127 pund tillfaller vart och ett av de värda sällskapen. Idag är det naturligt att tro att Messias är ett färdigt verk. Så såg inte Händel och hans tid på ”verkbegreppet”. Det där som han komponerat på 24 dagar ändrade han i redan före första föreställningen. Det berodde bland annat på den märkliga mrs Cibber, tonsättaren Thomas Arnes syster, som visserligen kunde sjunga men som i första hand ändå var en uppburen aktris. Det blev nödvändigt att jobba extra med henne: ”Hennes röst och hennes sätt mildrade hans irritation över hennes musikaliska brister” berättade doktor Burney i sin musikhistoria. Händel transponerade också ned He shall feed his flock och If God be for us till hennes röstläge. Vi vet verkligen inte mycket om hur Händels sångare lät och hur de tolkade hans musik. Att röstidealen låg långt från dem i vårt sekel kan man visserligen lugnt utgå från men vad gjorde denna frejdade skådespelerska av nummer där det fanns plats att ta ut svängarna, till exempel I know that my Redeemer liveth? Det kan vi bara spekulera i… Händels Messias måste vara ett av de första verk i musikhistorien som inte behövt ”återuppväckas”. Det finns en obruten linje framföranden som går tillbaka ända till Dublin 1742. Det blev rätt snart ett stort antal framföranden i London där han 1749 startade en lång serie välgörenhetskonserter i regi av Thomas Coram och hans Foundling Hospital, ett slags Rädda Barnen-skola i Bloomsbury utanför London. Där blev det många olika versioner genom åren beroende på vilka sångare han fick tag i. De blev förstås ännu fler när oratoriet – ganska snart – nådde kontinenten, bland dem Mozarts variant i Wien 1789. Ett särskilt kapitel utgörs av ”monsterframföranden” för hundratals sångare och musikanter. Det första av dem ägde rum 1784 i ett ombyggt Westminster Abbey när man i nationell yra menade att man firade hundraåringen Händel (i själva verket född 1685). Under 1800-talet blev det tradition att ”samla massorna kring verket”. Sedan dess har det säkert slagits världsrekord ett antal gånger… Sist och slutligen: det har funnits lika många Messias som det funnits sångare, musiker och lyssnare – i över 280 år. INGEMAR VON HEIJNE (utdrag)

Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.

Graham Ross, född 1985, är medgrundare och huvuddirigent för The Dmitri Ensemble och Director of Music och Fellow vid Clare College, Cambridge. Han är efterfrågad som gästdirigent för flera ensembler i Storbritannien och utomlands och har nyligen samarbetat med London Philharmonic Orchestra, London Mozart Players, Orchestra of the Age of Enlightenment, BBC Singers och BBC Concert Orchestra. Vid 25 års ålder gjorde han sina BBC Proms och Glyndebourne-debuter. Han har dirigerat och spelat in världspremiärer av ett brett spektrum av tonsättare. Hans senaste album Ice Land: The Eternal Music släpptes 2022. Som kompositör har han haft uppdrag för BBC Concert Orchestra, City of London Sinfonia, National Youth Choir of Great Britain, Covent Garden Chamber Orchestra, O Duo, Park Lane Group, Wigmore Hall och Solstice-kvartetten. Han är grundare och konstnärlig ledare för Singers Abroad och beskyddare för London Festival of Contemporary Church Music. På BBC Radio är han bland annat gästpresentatör för Inside Music.

Eirik Grøtvedt är född 1993 och är utbildad vid Norges musikkhøgskole. 2017 gjorde han Don Ottavio på Operaens Scene 2, som en del av Operaakademins produktion av Don Giovanni, och manskören i Luctretia på Lidal North International Opera Workshop. Under 2018 deltog Grøtvedt i NRK:s firande av Edvard Grieg, och han sjöng Don Ottavio på Oslos operafestival och på operagalor med Litauens National Philharmonic och Trondheim Symfoniorkester. Som konsertsångare har han haft solistroller i Händels Messias, Mozarts Requiem, Mässa i C-moll och Kröningsmässa, Haydns Skapande, Dvoraks Stabat Mater och i flera Bach-kantater. På Opera Østfold har han medverkat i Mendelssohns Elias och som Ruiz i Verdis Trubaduren. På Operans stora scen har han varit engagerad som Don Curzio i Figaros bröllop, Borsa i Rigoletto och Le Dancaïre i Carmen. Grøtvedt har en speciell förkärlek för lieder. Trots sin ringa ålder har han redan byggt upp en ansenlig repertoar, med sånger av Alfvén, Beethoven, Brahms, Britten, Grieg, Liszt, Rangström, Schubert, Schumann, Sibelius, Stenhammar och Vaughan Williams.

Svenska mezzo-sopranen Ann Hallenberg framträder regelbundet vid operahus som La Scala i Milano, La Fenice i Venedig, Theater an der Wien, Zürichoperan, Nationaloperan i Paris, Kungliga operan i Stockholm samt Drottningholms slottsteater. Hon sjunger också regelbundet i konserthus och vid festivaler i Europa och Nordamerika. Bland dirigenter hon samarbetat med finns Frans Brüggen, William Christie, Peter Dijkstra, Adam Fischer, Sir John Eliot Gardiner, Daniel Harding, Nikolaus Harnoncourt, Paavo Järvi, Riccardo Muti och Marc Minkowski. Hennes repertoar innefattar ett stort antal ledande roller i operor av Rossini, Mozart, Gluck, Händel, Vivaldi, Monteverdi, Purcell, Bizet och Massenet. Som konsertsångerska framför hon musik från tidigt 1600-tal till samtida tonsättare, bland dem Monteverdi, Cavalli, Mozart, Beethoven, Berlioz, Mahler, Chausson, Waxman och Börtz. 2019-2020 var Ann Hallenberg Artist in Residence hos Drottningholms Slottsteater och gjorde bland annat titelrollen i Händels Ariodante. 2021 sågs hon på samma teater i Agrippina.

Med sin skönklingande röst och musikaliska mångsidighet har Camilla Tilling uppburit en karriär på högsta nivå i två decennier. En hyllad debut vid New York City Opera blev hennes internationella genombrott som sedan förde henne till världens ledande opera- och konserthus. Hon har samtidigt byggt upp en imponerande diskografi. Som en högst respekterad konsertsångerska är Camilla Tilling regelbunden gäst hos världens främsta orkestrar. Bland aktuella höjdpunkter finns framträdanden i Mahlers fjärde symfoni och Bachs Matteuspassion med Berlins filharmoniker och Sir Simon Rattle, Schumanns Scener ur Faust med Elbfilhar-monin och Thomas Hengelbrock, Brahms Ein deutsches Requiem med New York Philharmonic och Christoph von Dohnányi, Tonhalleorkestern i Zürich och Bernard Haitink samt Boston Symphony Orchestra och Andris Nelsons. Hon har också sjungit Dutilleuxs Correspondances med Los Angeles Philharmonic och Esa-Pekka Salonen, Beethovens Missa solemnis med La Scala-orkestern och Bernard Haitink och Kungliga filharmonikerna och Michael Tilson-Thomas, samt Alban Bergs Sieben frühe Lieder i Sydney, Paris och London.

Som en av Sveriges främsta barytonsångare har Fredrik Zetterström varit engagerad vid flertalet skandinaviska operahus. Han har även framträtt vid Brooklyn Academy of Music i New York och Chicago Opera Theater. Bland roller Fredrik Zetterström gjort kan nämnas Enrico i Lucia di Lammermoor (Donizetti), Figaro i Barberaren i Sevilla (Rossini), Germont i La Traviata (Verdi), Greven i Figaros Bröllop (Mozart) och Escamillo i Carmen (Bizet). Fredrik Zetterström har konserterat med orkestrar som Sveriges Radios symfoniorkester, Göteborgs Symfoniker, Norska radioorkestern, Trondheims symfoniorkester, Norrköpings symfoniorkester, Norrlandsoperans symfoniorkester, Helsingborgs symfoniorkester och Nordiska kammarorkestern. Hans konsertrepertoar innefattar bland annat Mahlers Rückert-lieder, Rangströms Kung Eriks visor, Stenhammars Florez och Blanzeflor samt de flesta oratorierna ur standardrepertoaren. Fredrik Zetterströms stora vokala omfång har också gjort honom till en framstående och uppskattad uttolkare av nya vokalverk, som av Daniel Börtz, Thomas Jennefelt, Sven-David Sandström, Knut Nystedt, Karin Rehnqvist och Lars Ekström.

Kören grundades 1917 av kusinerna Elsa och Wilhelm Stenhammar. Elsa Stenhammar var en av de drivande krafterna i sekelskiftets körliv i Göteborg och blev körens första repetitör. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. Som landets äldsta symfoniska kör kunde man 2017 fira sitt 100-årsjubileum med en stor festkonsert där såväl Mozart och Brahms som Stenhammar, Elfrida Andrée och Björn & Benny stod på programmet. Göteborgs Symfoniska kör är en ideell förening som är knuten till Göteborgs Symfoniker. Kören medverkar i konserter och föreställningar i såväl orkesterns som i egen regi. Musiken blir därför blandad och repertoaren omfattande. Göteborgs Symfoniska Kör har medverkat vid konserter i bland annat Royal Albert Hall och i Canterbury Cathedral i England samt deltagit med Göteborgs Symfoniker i den årliga musikfestivalen på Kanarieöarna och på en turné till Kina.