Göteborgs Konserthus Händels Messias

Hälsa julen välkommen med magnifika Messias! Garanterat storslagen julstämning med Göteborgs Symfoniker, Göteborgs Symfoniska Kör, sångsolister och Graham Ross dirigent.

Speltid ca: 2 t 45 min inkl paus Scen: Stora salen
370-530 kr Student 185-265 kr

Symfonikerna hälsar julen välkommen med stor kör, sångsolister och Händels magnifika Messias! Favoriter som Ev’ry Valley, For unto Us a Child is Born och förstås den mäktiga Halleluja-kören garanterar såväl gåshud som julstämning.

Händel var Londons musikaliske kung men Messias uruppfördes i Dublin dit han blivit inbjuden 1742. Han ledde själv framförandet från sin orgel som skeppats från London för konserterna. Allt sedan dess har Messias sin givna plats i den klassiska julrepertoaren och fortsätter varje år att sprida glädje med favoriter som Ev’ry Valley, For unto Us a Child is Born och förstås den mäktiga Halleluja-kören.

I Göteborgs Konserthus är det Symfonikerna och Göteborgs Symfoniska Kör som framför det magnifika verket tillsammans med sångsolister och barock- och körexperten Graham Ross

Program

GEORGE FRIEDRICH HÄNDEL (1685-1789) MESSIAS, oratorium i tre delar "Antingen är ett oratorium en religiös akt eller också inte. Om det är en religiös akt frågar jag om teatern är templet att framföra det i, och om en skådespelartrupp är lämplig som Ordets tjänare, ty det är vad man gör den till. I den judiska gudstjänsten var det endast leviterna som fick komma nära och sköta tabernaklets gudstjänst; ingen vanlig människa fick så mycket som snudda vid förbundsarken. Är gudstjänsten mindre helig nu? Vilken förolämpning måste det inte vara för en jude att höra Guds sanna och heliga namn sjungas - om inte på en lättfärdig melodi (förmodar jag, eftersom Mr Handel är kompositören) - men ändå sjungen av ett lag människor högst illa lämpade att handha en så högtidlig gudstjänst. David sade: "Huru skulle vi kunna sjunga Herrens sång i främmande land?" Säkert skulle han ha funnit det ännu mycket egendomligare att höra den sjungen på teatern…" Så stod det i en lång insändare, tryckt i Londontidningen Universal Spectator den 19 mars 1743. Den anonyme skribenten hade hört ryktas att Händel denna gång skulle presentera ett oratorium om Messias, vilket ju var etter värre; det hade kommit märkliga rapporter från uruppförandet i Dublin ett år tidigare. I London hade Händel rätt nyligen börjat ge oratorier på teatern. Det var en kommersiell verksamhet med engelska texter, som tagit över när hans italienska operor inte längre var lönsamma. I Dublin hade han hållit till i en nybyggd musiklokal på Fiskegränd. Han kolliderade med ingen mindre än Jonathan Swift (Gullivers resor), som bestämde över sångarna i sin kyrka. De skulle minsann inte få samarbeta med några songsters, fiddlers, pipers, trumpeters, drummers, and drum-majors, som han skrev; det var strax innan den gamle mannen gick in i mörker. Dublin kunde förstås inte jämföras med London som var världens huvudstad när det gällde att göra pengar på musik, men visst fanns det en överklasspublik även där. Händel vågade sig på ett halvårs gästspel 1741-1742. Han hade med sig en storsångerska, signora Avolio, och han råkade dessutom på mrs Cibber i Dublin, en sjungande skådespelerska som flytt från London och sin hiskelige lagvigde. (Det finns riktigt smaskiga rättegångsprotokoll att tillgå!) Dessa båda damer hade han glädje av i sina oratorieserier"for that generous and polite Nation" - Händel beskrev irländarna så i en Dublin-rapport till Charles Jennens, mannen som ställt samman bibeltexterna till Messias: "Signora Avolio gör stor lycka. Jag har lärt upp en ny tenor, mycket framgångsrik. De båda basarna och kontratenorerna är utmärkta, och de övriga körsångarna - som jag instruerar - sköter sig fint. Instrumentalisterna är förträffliga, eftersom Mr Dubourgh anför dem, och musiken klingar förträffligt i denna trevliga lokal. Allt detta, plus min goda hälsa stimulerar mig så att jag mödar mig på orgeln med extra framgång." Händel ledde sina oratorier från en liten orgel. Mellan akterna kunde han begå orgelkonserter med några musikanter - eller soloimprovisationer. Man föreställe sig icke horder av sångare (inklusive gosskorister - inga kvinnor!) och spelare. Han hade skrivit Messias på 24 dagar (22 augusti till 14 september 1741). Noterna fanns förstås med bland all den övriga musiken i kappsäcken när han kom till Dublin, men han sparade på just det verket till april 1742. I tidningarna kunde man läsa: "Förvaltarna för the Charitable Musical Society anhåller att Damerna måtte komma utan krinolin i afton till Musick Hall på Fishamble Street. Herrar ombedes komma utan värja. Idag framföres Mr Händels nya stora oratorium, Messias." Detta var nog en utmanande anhållan. Att synas offentligt utan värja kändes smått skamligt, och nog måste en riktig dam få breda ut sig ordentligt. Det var faktiskt just precis vad det handlade om. Lokalen rymde 600 normalt uppklädda lyssnare. Om man krympte dem gick det in 700, vilket var extra angeläget när det nu var en välgörenhetstillställning. Det framgår i klartext av "recensionen" som inflöt i Dublin Journal den 17 april. Där står det att de bästa konstdomare menade att det var ett fulländat stycke musik de hört och att Händel visat prov på mänsklig omtanke: "Rätt skall vederfaras Mr Händel, i det att världen skall veta att han frikostigt skänkte förtjänsten av detta stora framförande att delas lika mellan Sällskapet för fångars frigivande, the Charitable Infirmary och Mercers sjukhus; de skall ständigt med tacksamhet minnas hans namn… Ungefär 700 personer kom, och inkomsten från denna nobla och fromma verksamhet uppgick till 400 pund, av vilka 127 pund tillfaller vart och ett av de värda sällskapen. Idag är det naturligt att tro att Messias är ett färdigt verk. Så såg inte Händel och hans tid på "verkbegreppet". Det där som han komponerat på 24 dagar ändrade han i redan före första föreställningen. Det berodde bland annat på den märkliga Mrs Cibber, tonsättaren Thomas Arnes syster, som visserligen kunde sjunga men som i första hand ändå var en uppburen aktris. Det blev nödvändigt att jobba extra med henne: "Hennes röst och hennes sätt mildrade hans irritation över hennes musikaliska brister" berättade doktor Burney i sin musikhistoria. Händel transponerade också ned He shall feed his flock och If God be for us till hennes röstläge. Vi vet verkligen inte mycket om hur Händels sångare lät och hur de tolkade hans musik. Att röstidealen låg långt från dem i vårt sekel kan man visserligen lugnt utgå från men vad gjorde denna frejdade skådespelerska av nummer där det fanns plats att ta ut svängarna, till exempel I know that my Redeemer liveth? Det kan vi bara spekulera i… Händels Messias måste vara ett av de första verk i musikhistorien som inte behövt "återuppväckas". Det finns en obruten linje framföranden som går tillbaka ända till Dublin 1742. Det blev rätt snart ett stort antal framföranden i London där han 1749 startade en lång serie välgörenhetskonserter i regi av Thomas Coram och hans Foundling Hospital, ett slags Rädda Barnenskola i Bloomsbury utanför London. Där blev det många olika versioner genom åren beroende på vilka sångare han fick tag i. De blev förstås ännu fler när oratoriet - ganska snart - nådde kontinenten, bland dem Mozarts variant i Wien 1789. Ett särskilt kapitel utgörs av "monsterframföranden" för hundratals sångare och musikanter. Det första av dem ägde rum 1784 i ett ombyggt Westminster Abbey när man i nationell yra menade att man firade hundraåringen Händel (i själva verket född 1685). Under 1800-talet blev det tradition att "samla massorna kring verket". Sedan dess has det säkert slagits världsrekord ett antal gånger… Sist och slutligen: det har funnits lika många Messias som det funnits sångare, musiker och lyssnare - i över 280 år. GEORGE FRIEDRICH HÄNDEL (1685-1789) MESSIAS, oratorium i tre delar "Antingen är ett oratorium en religiös akt eller också inte. Om det är en religiös akt frågar jag om teatern är templet att framföra det i, och om en skådespelartrupp är lämplig som Ordets tjänare, ty det är vad man gör den till. I den judiska gudstjänsten var det endast leviterna som fick komma nära och sköta tabernaklets gudstjänst; ingen vanlig människa fick så mycket som snudda vid förbundsarken. Är gudstjänsten mindre helig nu? Vilken förolämpning måste det inte vara för en jude att höra Guds sanna och heliga namn sjungas - om inte på en lättfärdig melodi (förmodar jag, eftersom Mr Handel är kompositören) - men ändå sjungen av ett lag människor högst illa lämpade att handha en så högtidlig gudstjänst. David sade: "Huru skulle vi kunna sjunga Herrens sång i främmande land?" Säkert skulle han ha funnit det ännu mycket egendomligare att höra den sjungen på teatern…" Så stod det i en lång insändare, tryckt i Londontidningen Universal Spectator den 19 mars 1743. Den anonyme skribenten hade hört ryktas att Händel denna gång skulle presentera ett oratorium om Messias, vilket ju var etter värre; det hade kommit märkliga rapporter från uruppförandet i Dublin ett år tidigare. I London hade Händel rätt nyligen börjat ge oratorier på teatern. Det var en kommersiell verksamhet med engelska texter, som tagit över när hans italienska operor inte längre var lönsamma. I Dublin hade han hållit till i en nybyggd musiklokal på Fiskegränd. Han kolliderade med ingen mindre än Jonathan Swift (Gullivers resor), som bestämde över sångarna i sin kyrka. De skulle minsann inte få samarbeta med några songsters, fiddlers, pipers, trumpeters, drummers, and drum-majors, som han skrev; det var strax innan den gamle mannen gick in i mörker. Dublin kunde förstås inte jämföras med London som var världens huvudstad när det gällde att göra pengar på musik, men visst fanns det en överklasspublik även där. Händel vågade sig på ett halvårs gästspel 1741-1742. Han hade med sig en storsångerska, signora Avolio, och han råkade dessutom på mrs Cibber i Dublin, en sjungande skådespelerska som flytt från London och sin hiskelige lagvigde. (Det finns riktigt smaskiga rättegångsprotokoll att tillgå!) Dessa båda damer hade han glädje av i sina oratorieserier"for that generous and polite Nation" - Händel beskrev irländarna så i en Dublin-rapport till Charles Jennens, mannen som ställt samman bibeltexterna till Messias: "Signora Avolio gör stor lycka. Jag har lärt upp en ny tenor, mycket framgångsrik. De båda basarna och kontratenorerna är utmärkta, och de övriga körsångarna - som jag instruerar - sköter sig fint. Instrumentalisterna är förträffliga, eftersom Mr Dubourgh anför dem, och musiken klingar förträffligt i denna trevliga lokal. Allt detta, plus min goda hälsa stimulerar mig så att jag mödar mig på orgeln med extra framgång." Händel ledde sina oratorier från en liten orgel. Mellan akterna kunde han begå orgelkonserter med några musikanter - eller soloimprovisationer. Man föreställe sig icke horder av sångare (inklusive gosskorister - inga kvinnor!) och spelare. Han hade skrivit Messias på 24 dagar (22 augusti till 14 september 1741). Noterna fanns förstås med bland all den övriga musiken i kappsäcken när han kom till Dublin, men han sparade på just det verket till april 1742. I tidningarna kunde man läsa: "Förvaltarna för the Charitable Musical Society anhåller att Damerna måtte komma utan krinolin i afton till Musick Hall på Fishamble Street. Herrar ombedes komma utan värja. Idag framföres Mr Händels nya stora oratorium, Messias." Detta var nog en utmanande anhållan. Att synas offentligt utan värja kändes smått skamligt, och nog måste en riktig dam få breda ut sig ordentligt. Det var faktiskt just precis vad det handlade om. Lokalen rymde 600 normalt uppklädda lyssnare. Om man krympte dem gick det in 700, vilket var extra angeläget när det nu var en välgörenhetstillställning. Det framgår i klartext av "recensionen" som inflöt i Dublin Journal den 17 april. Där står det att de bästa konstdomare menade att det var ett fulländat stycke musik de hört och att Händel visat prov på mänsklig omtanke: "Rätt skall vederfaras Mr Händel, i det att världen skall veta att han frikostigt skänkte förtjänsten av detta stora framförande att delas lika mellan Sällskapet för fångars frigivande, the Charitable Infirmary och Mercers sjukhus; de skall ständigt med tacksamhet minnas hans namn… Ungefär 700 personer kom, och inkomsten från denna nobla och fromma verksamhet uppgick till 400 pund, av vilka 127 pund tillfaller vart och ett av de värda sällskapen. Idag är det naturligt att tro att Messias är ett färdigt verk. Så såg inte Händel och hans tid på "verkbegreppet". Det där som han komponerat på 24 dagar ändrade han i redan före första föreställningen. Det berodde bland annat på den märkliga Mrs Cibber, tonsättaren Thomas Arnes syster, som visserligen kunde sjunga men som i första hand ändå var en uppburen aktris. Det blev nödvändigt att jobba extra med henne: "Hennes röst och hennes sätt mildrade hans irritation över hennes musikaliska brister" berättade doktor Burney i sin musikhistoria. Händel transponerade också ned He shall feed his flock och If God be for us till hennes röstläge. Vi vet verkligen inte mycket om hur Händels sångare lät och hur de tolkade hans musik. Att röstidealen låg långt från dem i vårt sekel kan man visserligen lugnt utgå från men vad gjorde denna frejdade skådespelerska av nummer där det fanns plats att ta ut svängarna, till exempel I know that my Redeemer liveth? Det kan vi bara spekulera i… Händels Messias måste vara ett av de första verk i musikhistorien som inte behövt "återuppväckas". Det finns en obruten linje framföranden som går tillbaka ända till Dublin 1742. Det blev rätt snart ett stort antal framföranden i London där han 1749 startade en lång serie välgörenhetskonserter i regi av Thomas Coram och hans Foundling Hospital, ett slags Rädda Barnenskola i Bloomsbury utanför London. Där blev det många olika versioner genom åren beroende på vilka sångare han fick tag i. De blev förstås ännu fler när oratoriet - ganska snart - nådde kontinenten, bland dem Mozarts variant i Wien 1789. Ett särskilt kapitel utgörs av "monsterframföranden" för hundratals sångare och musikanter. Det första av dem ägde rum 1784 i ett ombyggt Westminster Abbey när man i nationell yra menade att man firade hundraåringen Händel (i själva verket född 1685). Under 1800-talet blev det tradition att "samla massorna kring verket". Sedan dess has det säkert slagits världsrekord ett antal gånger… Sist och slutligen: det har funnits lika många Messias som det funnits sångare, musiker och lyssnare - i över 280 år. INGEMAR VON HEIJNE

Medverkande

Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.

Graham Ross dirigent

Ej Fastställd ej fastställd

Ej Fastställd2 ej fastställd

Ej Fastställd3 ej fastställd

Ej Fastställd4 ej fastställd

Kören grundades 1917 av kusinerna Elsa och Wilhelm Stenhammar. Elsa Stenhammar var en av de drivande krafterna i sekelskiftets körliv i Göteborg och blev körens första repetitörDen 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. Som landets äldsta symfoniska kör kunde man 2017 fira sitt 100-årsjubileum med en stor festkonsert där såväl Mozart och Brahms som Stenhammar, Elfrida Andrée och Björn & Benny stod på programmet. Göteborgs Symfoniska kör är en ideell förening som är knuten till Göteborgs Symfoniker. Kören medverkar i konserter och föreställningar i såväl orkesterns som i egen regi. Musiken blir därför blandad och repertoaren omfattande. Göteborgs Symfoniska Kör har medverkat vid konserter i bland annat Royal Albert Hall och i Canterbury Cathedral i England samt deltagit med Göteborgs Symfoniker i den årliga musikfestivalen på Kanarieöarna och på en turné till Kina. Tillförordnade kormästare är Eric Choate och Maria Forsström.

Frågor? Hör av dig till biljettkontoret
Bländande fransk elegans
28 okt 18.00

Flödande musik och överjordiska röstklanger med Göteborgs Symfoniker, Finnegan Downie Dear dirigent, Alec Frank-Gemmill horn, Göteborgs Symfoniska Kör och sångsolister.

Läs mer
Familjekonsert: Familjens Juljubel
10 dec 15.00

En stämningsfull och glittrig julkonsert med Göteborgs Symfonikers Brassensemble, Vokalensemble och Göteborgs Flickkör i storslagna Stora salen!

Läs mer