Vara Konserthus, Stora Salen Göteborgs Symfoniker gästar Vara Konserthus

Richard Wagners sista traditionellt romantiska opera kretsar kring riddaren Lohengrin. Det populära preludiet till första akten, som författaren Thomas Mann ansåg vara ”romantikens höjdpunkt”, framförs ofta fristående på konserter. Genom olika musikaliska teman och motiv ledsagas vi in i första aktens värld av passion, mystik och heroism. I Lohengrins graalberättelse sägs myten om det heliga kärlet symbolisera mänsklig längtan.

Béla Bartók (1881-1945) Violinkonsert nr 2 Allegro non troppo Tema med variationer: Andante tranquillo Rondo: Allegro molto Bartók skrev en violinkonsert redan 1907, dock opublicerad under hans livstid. 30 år därefter bad violinisten Zoltán Székely honom om en ny konsert. Först var Bartók ovillig. Själv tänkte han sig ett större variationsverk. Han hade börjat arbeta redan i maj 1937, innan han stack emellan med sonaten för två pianon och slagverk. Likaså avbröt han arbetet hösten 1938 för det av Benny Goodman beställda Contrasts för klarinett, violin och piano. Bartók var vid denna tid inte okontroversiell. Han förbjöd sina radiokonserter att återutsändas i Italien och Tyskland. I ett privat brev hävdade han att Ungern närmade sig dessa staters "rövar- och mördarsystem". Han planerade att utvandra, "bort från detta förpestade lands grannskap". Musiken saknar dock alla spår av missmod. Som de stora klassikerna, Beethoven och Mozart, förmådde han höja sig över det alldagliga, som i de båda ungdomligt friska yttersatserna, i den tredje rentav i 3/4-takt med ett par folksångspräglade variationer. Variationerna präglar också den utsökta mellansatsen, i den första faktiskt med pukan som melodiinstrument, i nästa variation med desto större klangrikedom i harpa, träblås och celesta, varpå solisten får allt större plats. Musiken blir till sist nästan dansant. Som så ofta i svåra tider fyllde musiken den större uppgiften att skänka motståndskraft, hopp och livsmod. Vid uruppförandet i Amsterdam 1939 med Székely och Concertgebouworkestern var Bartók redan på väg till USA. Utvandringen skedde i oktober 1940. Rolf Haglund

Dmitrij Sjostakovitj (1906-1975) Symfoni nr 15 A-dur Op 141 Allegretto Adagio Allegretto Adagio - Allegretto Sjostakovitjs sista symfoni är ett av hans sällsynta orkesterverk från de sista åren. Den uruppfördes av sonen Maxim Sjostakovitj i januari 1972 och är ett i många avseenden unikt verk. Det var då nästan 50 år sedan han påbörjade sin första, geniala symfoni. Men på många sätt står de båda symfonierna nära varandra: den virtuosa orkesterbehandlingen, flykten, idéernas djärvhet, de oväntade associationerna med anspelningar på egna och andras verk. Mest överraskande är väl det tydliga citatet ur Rossinis Wilhelm Tell-uvertyr som dyker upp i första satsen. Där finns för övrigt också en tolvtonsserie - ja, den återkommer i alla satserna. Den andra satsen är en sorgmarschliknande klagosång som kontrasterar mot scherzot. Den övervägande långsamma finalen bjuder på flera kända citat, bland annat dödsmotivet ur andra akten ur Wagners Valkyrian. I pukorna hör man rytmer från hans egen Leningradsymfoni. Enligt tonsättaren grundar sig symfonin på motiv från författaren Anton Tjechov, i synnerhet novellen Svarte munken. Sjostakovitj hade långt gångna planer att skriva en opera - till slut resulterade planerna istället i denna symfoni. Stig Jacobsson STIG JACOBSSON

Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Orkesterns bas är Göteborgs Konserthus, funkispärlan vid Götaplatsen som samlat musikälskare sedan 1935. Sedan säsongen 2019-2020 är Barbara Hannigan förste gästdirigent. Vi är också en stolt partner till Barbara Hannigans mentorsprogram Equilibrium med fokus på unga sångare i början av deras karriär. Titeln som förste gästdirigent delas med Pekka Kuusisto från och med säsongen 2025-2026. Wilhelm Stenhammar var orkesterns chefdirigent 1907- 1922. Han gav Symfonikerna en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till orkestern. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett hundratal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. 1996 utsåg riksdagen Göteborgs Symfoniker till Sveriges Nationalorkester. De senaste decennierna har orkestern haft framstående chefdirigenter som Santtu-Matias Rouvali, Mario Venzago och Gustavo Dudamel, och därefter Kent Nagano som förste gästdirigent. Anna-Karin Larsson är vd och konstnärlig chef, Gustavo Dudamel hedersdirigent och Neeme Järvi chefdirigent emeritus. Orkesterns huvudman är Västra Götalandsregionen. Göteborgs Symfoniker samarbetar regelbundet med dirigenter som Herbert Blomstedt, Joana Carneiro, Jukka-Pekka Saraste, Christian Zacharias och Anja Bihlmaier.

Karina Canellakis är sedan 2019 chefdirigent för Nederländernas Radiofilharmoniker och sedan 2021 förste gästdirigent för London Philharmonic Orchestra. Hon är internationellt hyllad för både symfoni- och operaframföranden. Säsongen 2026-27 bjuder på gästspel vid Bayerische Staatsoper i München i en nyuppsättning av Massenets Werther, samt återbesök hos Royal Concertgebouw Orchestra, Bayerska radions symfoniorkester, Chicago Symphony, San Francisco Symphony och Rundfunk-Sinfonieorchester Berlin. Höjdpunkter förra säsongen var besök hos Wienerfilharmonikerna, Europaturné med London Philharmonic samt debut vid Staatsoper Hamburg och Orchestre de la Suisse Romande. Karina Canellakis har byggt upp nära samarbeten med flera av världens främsta orkestrar, som Bayerska radions symfoniorkester, Orchestre de Paris och Wiener Symphoniker. Hon gästar ledande amerikanska orkestrar som New York Philharmonics, symfoniorkestrarna i Boston, Chicago och San Francisco, L A Phil samt Cleveland- och Philadelphia-orkestrarna. 2023–2024 var hon Artist in Residence vid Musikverein i Wien. Hennes album med Bartóks Riddar Blåskäggs borg från 2025 fick lysande internationell kritik. Hon har även spelat in Beethovens pianokonsert nr 1 tillsammans med Alice Sara Ott. Karina Canellakis är från New York och även framstående violinist. Hon startade sin dirigentkarriär under handledning av Sir Simon Rattle medan hon spelade i Berlinfilharmonikernas Karajan-Akademi. Hon tilldelades 2016 Sir Georg Solti-priset i dirigering. Detta är hennes debut hos Göteborgs Symfoniker.

42-årige Augustin Hadelich är en av vår tids främsta violinister och en de mest flitigt anlitade solisterna i världen. Den gångna säsongen framträdde han med bland annat Boston Symphony Orchestra som Artist in Residence, med Chicago Symphony, Cleveland Orchestra och New York Philharmonic. I Europa gästade han Royal Concertgebouw Orchestra, Gewandhausorchester Leipzig, Staatskapelle Dresden, Bamberg Symphony, DSO Berlin, Münchens filharmoniker, NDR Elbphilharmonie Orchestra, Finska radions symfoniker med flera. Han gjorde solokonserter i såväl New York, Boston och San Francisco, som Warszawa, Köpenhamn, Graz, Heidelberg, Cremona och Taipei. År 2016 tilldelades han en Grammy för sin inspelning av Dutilleuxs violinkonsert. Som artist hos Warner Classics släppte han 2024 albumet American Road Trip – en musikalisk resa genom det amerikanska landskapet tillsammans med pianisten Orion Weiss – vilket belönades med en OPUS KLASSIK 2025. Bland övriga inspelningar märks Paganinis 24 Caprices (2018), violinkonserter av Brahms och Ligeti (2019), Grammy-nominerade Bohemian Tales ( 2020), samt en Grammy-nominerad inspelning av Bachs samlade sonater och partitor (2021). Augustin Hadelich slog igenom när han vann guldmedalj i International Violin Competition of Indianapolis 2006. Han utsågs 2021 till lärare i violin vid Yale. Han spelar på en violin från 1744 av Giuseppe Guarneri del Gesù.