Göteborgs Symfoniker gästspelar i Vara Konserthus tillsammans med dirigenten Oksana Lyniv och pianisten Roland Pöntinen.
Program
Frolyak Adagio in memoriam Miroslav Skoryk 15 min
Bohdana Frolyak ( f 1968)
Adagio in memoriam Miroslav Skoryk
Ukrainska tonsättaren Bohdana Frolyak är lärare i komposition vid konservatoriet i Lviv. Hon skriver för orkester, kör och kammarensembler. Både hennes klarinettkonsert (2006) och andra symfoni (2010) har belönats med nationella priser. 2017 tilldelades hon Shevchenko-priset för sina tonsättningar av Taras Schevchenkos poem Humble Soul, Flower, Dream.
Adagio in memoriam Miroslav Skoryk skrevs 2021 och tillägnas minnet av den ukrainska kompositören Myroslav Skoryk (1938-2020) som var Frolyaks lärare. Stycket rör sig i en romantisk stämning och stil som avbryts av små dramatiska episoder, som dock inte skapar verkets huvudstämning. I slutet av verket, i harp- och vibrafonstämman, "göms" ett fragment av en berömd melodi av Myroslav Skoryk, som låter mycket känsligt och diskret, som ett lätt minne av den geniale kompositören.
Rachmaninov Pianokonsert nr 3 39 min
SERGEJ RACHMANINOV (1873-1943)
PIANOKONSERT NR 3 D-MOLL OP 30
Allegro ma non troppo
Intermezzo: Adagio
Finale: Alla breve
Sergej Rachmaninov var en lysande pianist. Han turnerade från ungdomsåren flitigt i Europa och senare även i USA och gjorde en rad skivinspelningar av såväl egna solostycken för piano som av de fyra pianokonserterna. Han komponerade åtskillig musik för piano: preludier, sonater, karaktärsstycken liksom kammarmusik och sånger. Av pianokonserterna är det den andra som blivit mest älskad, kanske för att den så flitigt använts som filmmusik. Men även den tredje konserten har använts i filmsammanhang, i den kända Shine från 1996.
Nog är det den tredje konserten som är krönet på hans kompositioner för piano. Det tyckte i alla fall han själv! Att den kanske inte blivit lika ofta spelad som den andra beror mest på att den är så mycket svårare för solisten att spela. I själva verket tillägnades tredje pianokonserten Josef Hofmann, vilken ansåg den vara så svårspelad att han aldrig framförde den offentligt. Även andra pianister har närmat sig konserten med fruktan. Samtidigt som musiken är hållen i mycket sträng form tillåter den solisten att briljera. Det är vital och spänstig musik som inte för en sekund förfaller i rutin och allmängods.
I oktober 1909 gav sig Rachmaninov ut på sin första amerikaturné. Han skrev till sina vänner i hemlandet att han fann USA främmande och otrevligt men fullt av lysande symfoniorkestrar. Om han inte så starkt känt behovet av dollar som kunde uppfylla den länge närda drömmen om att köpa en bil så hade han kanske aldrig lämnat sitt älskade Ryssland - åtminstone inte innan den sociala och politiska situationen blivit ohållbar. Men till USA, detta ogästvänliga land, skulle han ironiskt nog återvända och mot slutet av sitt liv bosätta sig där för gott. Men han kom aldrig att trivas där.
Till amerikaturnén 1909 hade Rachmaninov under sommaren skrivit ett nytt verk, just den tredje pianokonserten, fullbordad den 23 september. På grund av många andra engagemang hade han inte hunnit öva på solostämman utan fick ägna båtresan över Atlanten åt detta. Han hade tagit med sig en ljudlös övningsklaviatur. Uruppförandet ägde rum den 28 november vid en konsert med nybildade New York Symphony Society dirigerad av Walter Damrosch. Ett andra framförande ägde rum ett par månader senare med Gustav Mahler som dirigent, den ende dirigent Rachmaninov satte i nivå med tidens främste dirigent Arthur Nikisch.
STIG JACOBSSON
Paus25 min
R Schumann Symfoni nr 3 "Rhensymfonin" 34 min
Robert Schumann (1810-1856)
SYMFONI NR 3 ESS-DUR "RHENSYMFONIN"
Lebhaft
Scherzo
Unbeschäftigt
Feierlich
Lebhaft
Schumanns Symfoni nr 3, "Rhensymfonin", från 1850 är hans allra sista. Den fjärde symfonin op 120 skrevs redan 1841. Den tredje tillkom sedan han 1849 blivit orkesterledare i Düsseldorf och på en båtutflykt till Köln hösten 1850 överväldigats av Kölnerdomens storslagenhet. Nu ville han hylla sin nya hemtrakt. Men hans artikel Neue Sinfonien für Orchester avslöjar djupare avsikter. Som republikan var han djupt berörd av 1848 års revolution och drömde om en ny tysk konst som med idealet Beethoven (och Shakespeare) ledde utvecklingen på nya vägar. Kölnerdomen blev en sådan politisk och kulturell symbol. Troligen tänkte han sig en rapsodisk/realistisk musik i stil med Beethovens Pastoralsymfoni eller Berlioz Symphonie fantastique, i den "heroiska" tonarten Ess-dur. Arbetet gick raskt.
Han började skissa 7 november, direkt vid hemkomsten från ett nytt Kölnbesök, där hans pianokonsert framförts. En månad senare var verket färdigskissat och instrumenterat, tänkt för hans abonnemangskonsert i Düsseldorf 6 februari 1851. Omedelbart därefter omarbetade han partituret för en konsert i Köln 25 februari, och först därpå, efter en andra konsert i Düsseldorf 13 mars, sände han det för publicering. Hans femsatsiga form återspeglar delvis Pastoralsymfonins folklivskaraktär.
En första beskrivning talade om "ett friskt, livligt stycke rhenskt liv" i första satsen, förmodligen präglad av upplevelserna på båtresan. Scherzot har enligt samma källa drag av en folkfest i vinskörden, kanske också den upplevd på avstånd från båten. Tredje satsen är en idyll, när Rhenlandskapet upplevs från en av de många borgarna längs floden. De båda sista satserna hänger tätt samman. Den fjärde kallades först "Med karaktär av att ackompanjera en festlig ceremoni". Kölns ärkebiskop hade den 12 november 1850 upphöjts till kardinal, vilket firades med en stor ceremoni i kyrkan. De tre trombonerna i satsen kan tolkas som de tre dignitärer som förrättade akten, vid vilken Schumann dock inte var närvarande. Finalen speglar folkfesten efteråt.
Rolf Haglund 2012
Lördag 4 maj 2024: Evenemanget slutar ca kl 19.00
Medverkande
Göteborgs Symfoniker
Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Orkesterns bas är Göteborgs Konserthus, funkispärlan vid Götaplatsen som samlat musikälskare sedan 1935. Sedan säsongen 2017-2018 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker. Sedan säsongen 2019-2020 är Barbara Hannigan förste gästdirigent. Vi är också en stolt partner till Barbara Hannigans mentorsprogram Equilibrium med fokus på unga sångare i början av deras karriär.
Wilhelm Stenhammar var orkesterns chefdirigent 1907- 1922. Han gav Symfonikerna en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till orkestern. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett hundratal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. 1996 utsåg riksdagen Göteborgs Symfoniker till Sveriges Nationalorkester.
De senaste decennierna har orkestern haft framstående chefdirigenter som Mario Venzago och Gustavo Dudamel och därefter Kent Nagano som förste gästdirigent. Anna-Karin Larsson är vd och konstnärlig chef, Gustavo Dudamel hedersdirigent och Neeme Järvi chefdirigent emeritus. Orkesterns huvudman är Västra Götalandsregionen.
Göteborgs Symfoniker samarbetar regelbundet med dirigenter som Herbert Blomstedt, Joana Carneiro, Jukka-Pekka Saraste, Christian Zacharias och Anja Bihlmaier.
Oksana Lyniv dirigent
Oksana Lyniv blev 2022 musikchef för Teatro Comunale di Bologna som den första kvinnliga chefdirigenten för ett italienskt operahus. Hon blev också den första kvinnliga dirigenten i Bayreuth-festivalens historia med sin produktion av Den flygande holländaren som öppnade festivalen 2021 och är engagerad i Bayreuth fram till 2024. Hon har gjort framträdanden på Bayerische Staatsoper, Staatsoper Berlin, Teatro dell'Opera di Roma, Royal Opera House Covent Garden, Opéra National de Paris, Oper Frankfurt, Gran Teatre del Liceu Barcelona, Theatre an der Wien och Staatsoper Stuttgart.
Oksana Lyniv är mycket engagerad i unga musiktalanger och är grundare och chefdirigent för Youth Symphony Orchestra of Ukraine och har en betydande roll som framstående kulturpersonlighet i sitt hemland. Säsongen 2023-2024 inkluderar debuter hos Metropolitan Opera, Korean National Orchestra, Toronto Symphony Orchestra, London Philharmonic Orchestra, Göteborgs Symfoniker, City of Birmingham Symphony Orchestra, Orchestre Philharmonique de Strasbourg och Israel Philharmonic Orchestra.
Oksana Lyniv fick internationell uppmärksamhet som finalist i Gustav Mahler International Conducting Competition och vann tredje pris. 2008-2013 tjänstgjorde hon som biträdande chefdirigent vid Nationaloperan i Odessa, Ukraina. 2013-2017 arbetade hon som musikalisk assistent åt Kirill Petrenko på Bayerns statsopera i München. 2014 gjorde hon sin debut på den europeiska scenen som dirigent vid Bayerns statsopera med Mozarts Titus mildhet. 2017 - 2020 var hon chefdirigent för Graz Opera och Graz Philharmonic.
2016 var Oksana Lyniv med och grundade den internationella festivalen för klassisk musik LvivMozArt i Lviv, Ukraina. Dessutom initierade hon omfattande internationell forskning om Franz Xaver Mozart i samarbete med Mozarteum Foundation Salzburg.
Roland Pöntinen piano
Sedan sin debut med Kungliga Filharmonikerna 1981 har pianisten Roland Pöntinen framträtt med stora orkestrar över hela världen. Han har arbetat med dirigenter som Esa-Pekka Salonen, Rafael Frühbeck de Burgos, Jevgenij Svetlanov och Leif Segerstam och spelat med Philharmonia Orchestra i London, Los Angeles Philharmonic, Scottish Chamber Orchestra och på BBC Proms. Tack vare en omättlig musikalisk aptit har han skaffat sig en stor repertoar som sträcker sig från Bach till Ligeti. Tonvikten ligger på den ”gyllene eran” i pianolitteraturen från 1800-talet – till och med första hälften av 1900-talet med kompositörer som Debussy, Busoni, Szymanowski och Rachmaninov. Roland Pöntinen har framfört de fullständiga cyklerna av Beethoven Sonatas och Années de Pèlerinage av Liszt.
Tonsättare som Sven-Erik Bäck, Veli-Matti Puumala, Anders Eliasson och Anders Hillborg har tillägnat honom verk och 2007 uruppförde han Shchedrins romantiska duetter tillsammans med tonsättaren på Verbierfestivalen. Som kammarmusiker har Roland Pöntinen arbetat med framstående artister som Barbara Hendricks, Janine Jansen, Nobuko Imai, Peter Mattei, Martin Fröst, Zvi Zeitlin, Ulf Wallin, Torleif Thedéen, Håkan Hardenberger, Arve Tellefsen, Christian Lindberg och Nicolai Gedda.
Roland Pöntinens senare framträdanden med orkestrar inkluderar Rachmaninovs Paganinirapsodier med Liverpool Philharmonic Orchestra, Sjostakovitjs första pianokonsert med Orchestre de La Suisse Romande, Schumann-konserten med Göteborgs Symfoniker och 2017 Messiaens Turangalîla-Symfoni med Kungliga Filharmonikerna i Stockholm under Sakari Oramo.
Roland Pöntinen är också verksam som kompositör och hans senaste verk, L'Éléphant Rose för trumpet och piano, skrivet för Håkan Hardenberger, uruppfördes i Wigmore Hall 2016. Han har även arrangerat musik av Legrand, Joni Mitchell och Kurt Weill för Hardenberger och Academy of St Martin in the Fields. Pöntinen är ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien.