Göteborgs Konserthus Dagarna med Debussy

CLAUDE DEBUSSY (1862-1918) FÖRSPEL TILL EN FAUNS EFTERMIDDAG 10 min 1889 skulle 100-årsminnet av franska revolutionen firas. Man kan undra hur samtalet gick i jubileumskommittén: "Detta är den viktigaste händelsen i civilisationens historia! Hela världen måste vara med! Vi bygger ett torn till himlen! Telegrafera Gustave!" Ibland lönar det sig ett sikta mot stjärnorna: Eiffeltornet byggdes och all världens folk kom till världsutställningen i Paris 1889. Industrialismen och maskinerna hyllades i ett Galerie des machines medan ursprungsbefolkningen exponerades i en village nègre, en by med 400 afrikaner. Detta var utställningens huvudattraktion och ett exempel på de "mänskliga zoo" som fascinerade européerna på 1800-talet. Den 27-årige Claude Debussy flanerade säkert bland ångmaskiner och afrikaner. Men starkast intryck fick han av gamelanorkestern från Java. Detta var före radions och grammofonskivans tid och få människor hade hört denna exotiska och suggestiva slagverksmusik med gongar, klockor och pukor som ackompanjerade dans och skuggteater. Debussy fascinerades av klangerna och femtonsskalorna som kom att anas i mycket av hans kommande musik. Ett exempel är Förspel till en fauns eftermiddag med sitt fallande flöjtmotiv och antika cymbaler, crotales, som spelar en liten men viktig roll i stycket. Dessa små cymbaler blixtrar till som stjärnor med strålande efterklang i de skimrande orkesterackorden. Debussys orkesterstycke från 1894 inspirerades av dikten En fauns eftermiddag av Stéphane Mallarmé, symbolistpoeten med oöverträffad känsla för språkliga nyanser och klanger (han såg själv sin poesi som musik). Att stycket fick titeln "förspel" beror på att Debussy, enligt vissa källor, planerade en tresatsig svit med förspel, mellanspel och parafrasfinal, men endast fullbordade förspelet. STEFAN NÄVERMYR

Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.

Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker. Han har också en framgångsrik internationell dirigentkarriär och har av The Guardian hyllats som "den finska dirigenttraditionens senaste storartade begåvning man bara måste lyssna på". Santtu-Matias Rouvali är också chefdirigent för Tammerfors stadsorkester och Philharmonia Orchestra i London. Han har turnerat med Göteborgs Symfoniker och pianisten Hélène Grimaud i nordiska huvudstäder samt med pianisten Alice Sara Ott och slagverkaren Martin Grubinger i Tyskland.