Göteborgs Konserthus Dagarna med Debussy

CLAUDE DEBUSSY (1862-1918) FÖRSPEL TILL EN FAUNS EFTERMIDDAG 10 min 1889 skulle 100-årsminnet av franska revolutionen firas. Man kan undra hur samtalet gick i jubileumskommittén: "Detta är den viktigaste händelsen i civilisationens historia! Hela världen måste vara med! Vi bygger ett torn till himlen! Telegrafera Gustave!" Ibland lönar det sig ett sikta mot stjärnorna: Eiffeltornet byggdes och all världens folk kom till världsutställningen i Paris 1889. Industrialismen och maskinerna hyllades i ett Galerie des machines medan ursprungsbefolkningen exponerades i en village nègre, en by med 400 afrikaner. Detta var utställningens huvudattraktion och ett exempel på de "mänskliga zoo" som fascinerade européerna på 1800-talet. Den 27-årige Claude Debussy flanerade säkert bland ångmaskiner och afrikaner. Men starkast intryck fick han av gamelanorkestern från Java. Detta var före radions och grammofonskivans tid och få människor hade hört denna exotiska och suggestiva slagverksmusik med gongar, klockor och pukor som ackompanjerade dans och skuggteater. Debussy fascinerades av klangerna och femtonsskalorna som kom att anas i mycket av hans kommande musik. Ett exempel är Förspel till en fauns eftermiddag med sitt fallande flöjtmotiv och antika cymbaler, crotales, som spelar en liten men viktig roll i stycket. Dessa små cymbaler blixtrar till som stjärnor med strålande efterklang i de skimrande orkesterackorden. Debussys orkesterstycke från 1894 inspirerades av dikten En fauns eftermiddag av Stéphane Mallarmé, symbolistpoeten med oöverträffad känsla för språkliga nyanser och klanger (han såg själv sin poesi som musik). Att stycket fick titeln "förspel" beror på att Debussy, enligt vissa källor, planerade en tresatsig svit med förspel, mellanspel och parafrasfinal, men endast fullbordade förspelet. STEFAN NÄVERMYR

MAURICE RAVEL (1875-1937) PIANOKONSERT D-DUR FÖR VÄNSTER HAND Ravels pianokonsert för vänster hand skrevs 1930 på beställning av den österrikiske pianisten Paul Wittgenstein (1887-1961). Denne hade i början av förra seklet påbörjat en lovande karriär men 1915 förlorat sin högerarm under världskriget. Eftersom repertoaren för vänster hand var synnerligen begränsad satte han igång att beställa ny musik av en lång rad framstående komponister: Ravel, Strauss, Prokofjev, Franz Schmidt, Hindemith, Korngold och Britten. Ravel ville att konserten skulle klinga som om den skrivits för två händer: "Jag har komponerat i en stil som liknar de traditionella pianokonserternas gärna mäktiga tonspråk. Efter introduktionen och en improvisationsartad episod följer ett jazzavsnitt. Först senare märker man att detta grundar sig på samma teman som inledningen." Vänsterhandskonserten är utpräglat dramatisk och hållen i mörka, mättade färger. När den året efter premiären i Wien gavs i Paris skrev musikhistorikern Henry Prunières att man knappast kunde tro annat än att solostämman utfördes med två händer, ja ibland rentav med fyra. Det säger något om svårighetsgraden men också om Ravels förmåga att ta begränsningen som en utmaning. LENNART DEHN

CLAUDE DEBUSSY (1862-1918) Havet Med succépremiären av operan Pelléas et Mélisande 1902 etablerade sig Claude Debussy på allvar som tonsättare, och efter genombrottet arbetade han snabbare och med ökat självförtroende. Havet (La Mer) komponerades mellan 1903 och 1905, och tillhör hans mest publikfriande orkesterverk. Trots underrubriken Tre symfoniska skisser liknar den mera en symfoni i sin struktur, men är samtidigt en aning för oortodox för att betecknas så, då den avviker från konventionen i detaljerna. Debussys nämnda förkärlek för asiatiska femtonsskalor, snarare än de konventionella västerländska skalorna, ger också ett extra lager av "skimmer" till ljudvärlden. I första satsen, Från gryning till middagstid på havet, låter Debussy huvudtemat utveckla sig mot en kraftfull final, efter att först ha fötts ur otydlig tonalitet. Med en komplicerad orkestrering i botten, där stråkarna ibland är uppdelade i upp till femton stämmor, skapar han tillsammans med hornen, harpan och träblåset en effektfull klangvärld som flödar av rika harmonier. Den tredje satsen, Dialog mellan vind och hav, är en symbolisk och kraftfull musikalisk dialog mellan vaga och distinkta stämningar. Däremellan har vi ett scherzo, Vågornas lek, där Debussy visar oss ett mästarprov på fri form. Temamaterialet och instrumenteringen växlar lekfullt, och påminner till viss del om Förspel till en fauns eftermiddag. Alla tre satserna har havets föränderlighet som metafor för musik i ständig rörelse, något som Debussy återvänder till i senare kompositioner. ANDREAS KONVICKA

Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.

Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker. Han har också en framgångsrik internationell dirigentkarriär och har av The Guardian hyllats som "den finska dirigenttraditionens senaste storartade begåvning man bara måste lyssna på". Santtu-Matias Rouvali är också chefdirigent för Tammerfors stadsorkester och Philharmonia Orchestra i London. Han har turnerat med Göteborgs Symfoniker och pianisten Hélène Grimaud i nordiska huvudstäder samt med pianisten Alice Sara Ott och slagverkaren Martin Grubinger i Tyskland. Under säsongen 2022-2023 fortsätter Santtu-Matias Rouvali sina samarbeten med orkestrar på toppnivå över hela Europa, inklusive Berliner Philharmoniker, Wiener Symphoniker, Royal Concertgebouw Orchestra och Münchner Philharmoniker, och samarbetar med solister som Víkingur Ólafsson, Nemanja Radulovic, Yuja Wang, Nicola Benedetti, Behzod Abduraimov, Patricia Kopatchinskaja, Alice Sara Ott, Sheku Kanneh-Mason, Vadim Gluzman, Randall Goosby och Vilde Frang.

Det är en glädje att hälsa Alice Sara Ott tillbaka till Göteborgs Symfoniker. Den tyska pianisten är en av den klassiska musikscenens mest efterfrågade artister. Hon framträder regelbundet med många av världens allra främsta dirigenter, som Gustavo Dudamel, Antonio Pappano, Sakari Oramo, Myung Whun Chung, Hannu Lintu och orkestrar som Los Angeles Philharmonic, London Symphony Orchestra, Chicagos symfoniorkester, Berlins radiosymfoniker och Wiener Symphoniker, för att nämna några, och turnerade med Göteborgs Symfoniker 2019. Alice Sara Otts senaste album, Echoes Of Life (Deutsche Grammophon 2021), är hennes personliga musikaliska reflektion över livet, byggd kring Chopins Preludier Op 28 och varvad med sju verk av György Ligeti, Nino Rota, Chilly Gonzales, Tôru Takemitsu, Arvo Pärt, Francesco Tristano och Ott själv. Hennes samarbete med arkitekten Hakan Demirel resulterade i en digital videoinstallation som ackompanjerar konserten, som hon turnerat med under 2022. Echoes Of Life följde på framstående album som Nightfall, Wonderland och The Chopin Project, vilket tar hennes totala antal albumströmmar till över 150 miljoner. Säsongen 2021-2022 framträdde Alice Sara Ott med Ravels Pianokonsert för vänster hand på turné med Orchestre Philharmonique de Radio France och Mikko Franck. Alice Sara Ott också är mycket aktiv kammarmusiker och har haft en konsertserie i samarbete med Londonsymfonikerna där hon framträder med musiker som violinisterna Ray Chen och Nemanja Radulovic, klarinettisten Dimitri Ashkenazy och cellisterna Pablo Ferrández och Alexey Stadler.