Göteborgs Konserthus Rachmaninov Pianokonsert nr 2

Bedrich Smetana (1824-1884) Haakon Jarl Op 16 Tjeckiens nationalkompositör Bedrich Smetana, som firade 200 år förra året, hade nära band till Göteborg. Mellan 1856 och 1861 arbetade han här som dirigent, pianist och pedagog. Han utvecklade stadens musikliv, grundade en musikskola och komponerade flera verk, bland dem tre symfoniska dikter – Wallensteins läger, Rickard III och Haakon Jarl, som var det sista Smetana skrev innan han återvände till Prag. Efter en resa till Weimar, där Smetana fascinerades över på vilket sätt Franz Liszt omstöpte litterära verk till musik, bestämde Smetana att bredda sitt bibliotek med det som kunde passa en skandinavisk publik. Haakon Jarl bygger på en tragedi av den danske dramatikeren Adam Oehlenschläger. Handlingen utspelar sig i vikingatidens Norge, där härskaren, även känd som Håkon Sigurdsson, kämpar mot kristendomens framfart. Smetanas Haakon Jarl bjuder på dramatik från första tonen. Mörka, ödesmättade teman speglar Haakons skoningslösa styre, medan ljusa hymnliknande melodier gestaltar den spirande tron på en ny tid. Det är mycket känsla och teatralitet när en nordisk legend vaknar till liv i Smetanas romantiska tondräkt. Jörgen Wade

Sergej Rachmaninov (1873-1943) Pianokonsert nr 2 c-moll Op 18 Moderato Adagio sostenuto Allegro scherzando Rachmaninov var en introspektiv natur och mycket av hans musik färgas av vemod. De ljusare partierna fungerar ofta som tillfälliga vilopunkter, som försök till tröstan utan att denna blir beständig. Solistkarriären lyckades utomordentligt väl: från sekelskiftet ända fram till andra världskriget räknades han som en av världens främsta pianister. Det var den andra pianokonserten som efter uruppförandet i Moskva 1901 beredde väg för hans världsberömmelse. Några år senare hittade verket till Göteborg. Astrid Berwald- sondotter till tonsättaren Franz Berwald- spelade konserten i Konserthuset på Heden den 7 februari 1912. Stadens konservativa recensenter föredrog dock Brahms andra symfoni under Stenhammars ledning framför den nya pianokonserten. “Orkestern var för dominerande” skrev Göteborgs Morgonpost. Göteborgs-Postens anonyme anmälare var känsligare och mer träffsäker i sin bedömning: “Rachmaninov har tydligen ett sällsynt fin utveckladt klangsinne, och man märker huru gärna han fråssar i de mest öronsmekande klangkombinationer.” Stefan Nävermyr (utdrag)

Bela Bartók (1881-1945) Konsert för orkester Introduzione Gioco delle coppie Elegia Intermezzo interrotto Finale När den här musiken skrevs 1943 hade Bela Bartók två år kvar att leva. Han hade kommit till USA på flykt från ett Europa i krig och hankat sig fram under några magra år i New York. Hedersdoktoratet vid Harvard gav ingen inkomst. Därtill blev han allt sjukare, det som tidigare verkat vara tuberkulos visade sig vara leukemi. Men han komponerade vidare som alltid. Arbetet var hans liv - och nöje också, om man så vill. Likt ett barn vilade han genom att göra andra saker. Han var först och främst musiketnolog, det vill säga nedtecknare och insamlare av folkmusik. Och det var bland annat detta omätliga bibliotek, mer än 13 000 melodier, han var så mån om att rädda undan andra världskriget. Otaliga resor i Ungern, Rumänien, Bulgarien, Slovakien och Turkiet företogs med en fonograf som minneshjälp. Dessemellan komponerade han, ovanpå det en hel massa undervisning som inkomst och omväxling, och så förstås en omfattande verksamhet som konsertpianist i många länder. Dessutom var han intresserad av att samla växter, skalbaggar, att lära sig nya språk. Palestrinas musik låg alltid på pianot och han reste aldrig utan sitt tummade partitur av Stravinskys Våroffer under armen. Finns det en diagnos för detta? skulle vi fråga i dag. Musiken Bela Bartók skrev var i högsta grad påverkad av all musik han sett och hört på sina insamlingsresor, men i de senare verken hör man också hur fascinerad han var av barockmästarna. Konserten för orkester skrevs på beställning av Sergej Kussevitskijs musikstiftelse. Bartók själv har beskrivit musiken som en resa från stränghet via en dödsbådande sång till ett livsbejakande slut. Likt Mozart komponerade han oerhört snabbt, han hann inte få ur sig en idé förrän nästa dök upp. Med en sådan kakafoni inombords är det inte underligt att han genom hela livet uppsökte tysta platser. Insamlandet av folkmusik såg Bartok själv som sin största och viktigaste gärning av mer än ett skäl: "Min idé är folkens brödraskap; brödraskap trots alla krig och konflikter. Jag försöker - så gott jag kan - att tjäna den idén i min musik: därför avvisar jag inga influenser, vare sig slovakiska, rumänska, arabiska, eller från andra källor." (Bartók, 1931) KATARINA A KARLSSON

Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Orkesterns bas är Göteborgs Konserthus, funkispärlan vid Götaplatsen som samlat musikälskare sedan 1935. Sedan säsongen 2017-2018 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker. Sedan säsongen 2019-2020 är Barbara Hannigan förste gästdirigent. Vi är också en stolt partner till Barbara Hannigans mentorsprogram Equilibrium med fokus på unga sångare i början av deras karriär. Wilhelm Stenhammar var orkesterns chefdirigent 1907- 1922. Han gav Symfonikerna en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till orkestern. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett hundratal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. 1996 utsåg riksdagen Göteborgs Symfoniker till Sveriges Nationalorkester. De senaste decennierna har orkestern haft framstående chefdirigenter som Mario Venzago och Gustavo Dudamel och därefter Kent Nagano som förste gästdirigent. Anna-Karin Larsson är vd och konstnärlig chef, Gustavo Dudamel hedersdirigent och Neeme Järvi chefdirigent emeritus. Orkesterns huvudman är Västra Götalandsregionen. Göteborgs Symfoniker samarbetar regelbundet med dirigenter som Herbert Blomstedt, Joana Carneiro, Jukka-Pekka Saraste, Christian Zacharias och Anja Bihlmaier.

Säsongen 2024-2025 gör Santtu-Matias Rouvali sin avslutande säsong som chefdirigent för Göteborgs Symfoniker efter åtta framgångsrika år. Han fortsätter som chefdirigent för Philharmonia Orchestra och hedersdirigent för Tammerfors filharmoniska orkester hemma i Finland. 2023 turnerade han med Göteborgs Symfoniker och violinisten Arabella Steinbacher i Salzburg och Wien. Konserter i Göteborg säsongen 2023-2024 innehöll musik av Boulanger, Saariaho, Tjajkovskij och Beethoven. Santtu-Matias Rouvali ledde även Symfonikerna i Europapremiären av Julia Wolfes kördrama Fire in My Mouth, samt i utsålda konserter med Stravinskys Våroffer och Rachmaninovs 2:a pianokonsert. Sommaren 2024 fördjupade han sin starka relation med New York Philharmonic med ett framträdande på Bravo! Vail Festival med Jean-Yves Thibaudet och Augustin Hadelich. Rouvali och Philharmonia Orchestra arbetade också tillsammans i Mikkeli, Finland och återvände till Edinburgh International Festival för att framföra Verdis Requiem. Denna säsong fortsätter samarbetet med orkestrar och solister på toppnivå över hela Europa, inklusive Münchens Filharmoniker, Berliner Philharmoniker, Orchestre Philharmonique de Radio France, Deutsches Symphonie-Orchester Berlin, Orchestra dell'Accademia Nazionale di Santa Cecilia och Royal Concertgebouw Orchestra. Han arbetar även med Chicago Symphony Orchestra och Tonhalle-Orchester Zürich. Rouvali arbetar med internationella solister som Bruce Liu, Lisa Batiashvili, Seong-Jin Cho, Nicola Benedetti, Jean-Yves Thibaudet, Nemanja Radulovic, Stephen Hough, Augustin Hadelich, Nikolai Lugansky, Christian Tetzlaff, Gil Shaham, Baiba Skride och Ava Bahari. Rouvalis långa uppdrag hos Göteborgs Symfoniker avslutas 2025 med en turné till Tyskland och Tjeckien samt en festkonsert i Göteborg i maj. Han slutför också sin omfattande Sibeliusinspelning med skivbolaget Alpha Classics, vars tidigare utgåvor har blivit hyllade med utmärkelser som Gramophone Editor's Choice-priset, Choc de Classica, ett pris från tyska skivkritiker, den prestigefyllda franska Diapason d'Or 'Découverte', och Radio Classiques 'TROPHÉE'. Rouvali har också en omfattande skivutgivning med Philharmonia Records. I maj 2024 släppte han ett framstående album med Benjamin Grosvenor, Nicola Benedetti och Sheku Kanneh-Mason i Beethovens trippelkonsert (Decca).

Norske pianisten Christian Ihle Hadland uppmärksammades internationellt 2011 när han utnämndes till BBC New Generation Artist. Han var bland annat solist i Beethovens 2:a pianokonsert vid BBC Proms med Oslo Filharmoniker under Vasily Petrenko. Christian Ihle Hadland gjorde sin konsertdebut med KORK, Norges Radioorkester, 15 år gammal. Han har sedan dess uppträtt med de flesta stora orkestrar i Skandinavien. I Storbritannien har han framträtt med Hallé Orchestra, Royal Scottish National Orchestra, Scottish Chamber Orchestra och Manchester Camerata, förutom sitt arbete med BBC-orkestrarna. Han turnerade i Storbritannien med Bergen Philharmonic under Andrew Litton 2013. Han debuterade i USA med Seattle Symphony Orchestra 2013 och har även uppträtt med NDR Hannover Orchestra. 2015 gjorde han en kammarmusikturné med Australian Chamber Orchestra och amerikanska mezzon Susan Graham. 2006 spelade han med sopranen Renée Fleming vid Nobelprisutdelningen i Oslo. Han har spelat med en rad kända dirigenter som Sir Andrew Davis, Herbert Blomstedt och Thomas Dausgaard. Kvällens konsert är hans debut med Göteborgs Symfoniker.